Godkänn kakor
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies
14 maj, 17:22
En drömmandes Isac blickar ut över Stinsen efter att aggregaten stängts av.
När Nässjö IF spelar handlar det om mer än bara bandy. Det handlar om identitet, gemenskap och känslor som inte går att stänga av när slutsignalen ljuder. För Isac Igesten är det precis där allting börjar – och slutar.
Han växte upp i Malmö och på läktarna kring Malmö FF. Sångerna, flaggorna och människorna blev tidigt en del av vardagen. Men det var inte bara lagets segrar på planen som fångade honom.
– Gemenskapen fångade mig först. Alla hjälps åt och är där för en och samma sak – att heja fram sitt lag, säger han.
I dag är det istället Nässjö IF som får honom att lägga om hela livet efter matchschemat. Vägen dit gick via jobb i Nässjö och flytt till samma stad, kusiner som drog med honom på bandy – och arbetskamrater i NIF:s omklädningsrum.
Det som började som nyfikenhet och kanske en gnutta tjat blev snabbt något större.
– Det måste ha varit under säsongen 23/24 som jag verkligen kände: “Det här är min klubb”.
Även om efternamnet Igesten redan är inskrivet i klubbhistorien genom farfadern Byllen Igesten som verkade framgångsrikt i Nässjö IF både som spelare och lagledare, så är Isac tydlig med att han vill skapa sin egen relation till föreningen.
– Jag bygger min egen historia och kan inte bygga på gamla meriter.
Samtidigt finns historien där hela tiden. Gamla klubbor på väggen i sommarstugan. Berättelser om när spelarna själva byggde läktaren till den gamla utomhusbanan. Ett arv som levt vidare mellan generationer.
Men det är som sagt inte nostalgin som driver honom mest. Det är människorna på läktaren.
I Röda Bollen har han snabbt blivit ett ansikte utåt för en ny generation supportrar. Något han själv mest skrattar åt.
– Jobbigt. Hahaha! Lite press blir det allt, att leva upp till förhoppningar om att stå för framtiden.
Trots sin unga ålder har han redan hunnit med det få supportrar gör: en “Perfect Season”. Att se och närvara vid samtliga matcher hemma som borta under en säsong. Det kräver tid, pengar och planering. Men framför allt en passion.
– Har man kommit halvvägs så är det bara att köra. Så kände jag någonstans vid mitten av säsongen och från där och då- verkligen satsade på att göra en ”Perfect Season”.
Han minns särskilt bortaresorna till Kungälv och Rättvik. Snökaoset på Skarpe Nord, pressen han nästan kunde känna tyngde spelarnas axlar på förhand, alla milen på vägarna – men också känslan av att stå tillsammans på bortastå när laget behövde det som mest.
– När vi nästan är lika många på bortastå som hemmalaget har på sin läktare… det är då man känner stolthet som allra mest säger Isac när han ombeds att plocka fram särskilda tillfällen inramade av stolthet kopplat till sitt supporterskap.
För Isac handlar supporterkultur inte om att synas. Det handlar om att bära laget tillsammans. Att fortsätta sjunga när rösten och kroppen egentligen är slut.
– Folk fattar nog inte hur jobbigt det är att stå och sjunga i 90 minuter match efter match och aldrig riktigt återhämta rösten innan nästa match börjar.
Han beskriver läktarkulturen i Nässjö som något unikt inom svensk bandy. Engagerad. Familjär när man väl har hittat till RB- stå. Intensiv.
– Vi är inte flest. Men med tanke på hur få vi är så håller vi väldigt hög klass i Bandysverige skulle jag hävda säger 24- åringen som numera studerar till automationsingenjör och samtidigt jobbar extra vid sidan av livsstilen som supporter till Nässjö IF.
Och framtidstron är stark.
Efter en säsong där NIF var minuter från Elitserien känner Isac snarare hunger än uppgivenhet.
– Det var ett smakprov på större känslor nästa säsong. Laget tog enorma kliv från för två år sedan och när vi spelar som sämst kommande säsong kommer det ändå vara en hög nivå som få lag i serien kan matcha säger han positivt men beslutsamt.
-Man kan inte fastna i det negativa att vi inte lyckades förra säsongen. Utan förra säsongen var positiv på många sätt för bandyn i Nässjö med ökat publiksnitt som exempel. Om man tar hur många procentuellt av Nässjös befolkning som var på NIF:s matcher så var fler närvarande än av Malmös befolkning när Malmö FF spelar. Det gäller att se positivt på saker och ting för att utvecklas. Så bara någon dag efter sista matchen på Sjöaremossen i elitkvalet så tvättade jag flaggor och snyggade till i förråd inför nästa säsong.
Men han menar också på att läktaren måste fortsätta utvecklas parallellt med laget och klubben Nässjö IF. Fler unga måste våga ta plats. För alla är välkomna. Fler behöver förstå att den aktiva läktaren är något positivt och viktigt kring bandyn i Nässjö menar Isac.
– En del unga står i utkanten av klacken då och då, nyfikna men lite försiktiga. En grupp yngre grabbar lånar även våra flaggor vid juniorlagets matcher och hejar fram dem. Man måste börja någonstans och intresset finns. De senaste 10 åren har Röda Bollen säkert investerat upp emot 100.000kr i olika flaggor, banderoller och tifon. Det visuella är en del av kulturen och som även fångar yngres uppmärksamhet.
-Särskilda tifon som jag uppskattat under åren är stortifot längs med hela långsidan i Stinsen 2015 vilket var innan min tid. Men jag minns även ”kaos- tifot” mot Finspång i Motala. Även den gångna säsongens tifo på annandagen borta mot Tranås är stilfullt även om det inte var störst. Jag välkomnar verkligen nya människor till den aktiva läktaren. Jag skulle särskilt bli glad av fler som sjunger, trängre generellt på läktaren och fler nya idéer som skapar ett ännu starkare och bättre stöd till laget när de spelar.
Som styrelsemedlem och supportervärd i Röda Bollen vid matcher- där bärandes varselväst så vill han hjälpa kulturen att växa – både för supportrarna och för båda föreningarna Nässjö IF och Röda Bollen.
– Huvudsyftet är att hjälpa laget. När läktaren lyfter laget betyder det mycket mer än folk tror. Fråga spelarna själva så får man en ganska klar bild. En del hör enskilda personer skrika glåpord som fastnar i negativ mening. Ok för det, men de missar samtidigt alla de gånger då läktaren själva aktivt och medvetet kväver när känslobägaren rinner över med sånger för och om NIF. Vi supportervärdar är för att skapa en länk mellan människor i dessa stunder fyllda av känslor. En länk som talar supportrarnas språk, förstår dem men också ser ett helhetsperspektiv.
-Och låt oss vara ärliga. De allra flesta står inte på plats i Falun, Rättvik och Stockholm hesa och kalla när NIF krigar för poäng. När Smålands Dagblad häromdagen hade en artikel om NIF:s positiva utveckling gällande ekonomin så valde de en bild på Röda Bollen som huvudbild. Läktaren är en stark del av bandyn och ett bevis för att bandyn faktiskt är viktig. År efter år och oavsett vilka enskilda spelare som står på isen.
Och drömmen framåt då? Den är lika enkel som den är laddad för Isac.
Att få uppleva stunden när domaren blåser i pipan och när Nässjö IF är klara för Elitserien.
– Jag vet inte ens hur man kommer att reagera där och då.. Man kanske knappt tror det är sant först.
När han till slut får beskriva vad Nässjö IF betyder för honom med ett enda ord kommer svaret direkt.
– Kärlek.
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies