Resan bakom idrottaren

18 aug 2025 0 kommentarer

Lina påbörjade sin volleybollresa i Sollentuna och efter flera säsonger i olika klubbar landade hon till slut i Göteborgs Volleybollklubb hösten 2017. Sedan dess har hon blivit en självklar del av klubbens hjärta och en av de eldsjälar som får verksamheten att rulla. Med sitt engagemang, sin kunskap och sitt driv har hon bidragit både på och utanför planen – på ett sätt som inte går att uppmärksamma nog. Men hennes resa som spelare har inte varit spikrak. Precis som många andra idrottare har Lina mött motgångar och tvivel längs vägen. Hennes berättelse är därför inte bara en inspirerande påminnelse till unga spelare om att fortsätta kämpa, utan också en påminnelse till alla om styrkan i att aldrig ge upp sina mål.

Hur länge har du spelat volleyboll och hur ser din relation ut till klubben?

Jag har spelat volleyboll stor del av mitt liv, kommer från en familj med volleybollspelare så var ingen tvekan om vad jag skulle syssla med. Totalt sett har det nog blivit ca 16 år av spel - hälften av den tiden har varit här i Göteborg men tidigare så har jag bland annat spelat i Falköping.

Göteborg Volleybollklubb och alla människor där i betyder väldigt mycket för mig! Att få spela här var det allra första jag försökte löste när jag skulle flytta till Göteborg, innan jag ens hade boende klart. Jag fick ett väldigt varmt välkomnande av alla och genom klubben har jag inte bara utvecklats väldigt mycket som volleybollspelare utan jag har även mött en del av mina närmaste vänner. Det är en klubb som byggts upp av fantastiska eldsjälar och jag är väldigt glad att få vara en del av den

Du var med och kvalade upp laget till Elitserien, men fick ingen plats i truppen då. Hur kändes det att ha kämpat för något men inte få vara med när det blev verklighet?

Det var absolut tufft och jag tog det ganska hårt när det kommer till mitt eget självförtroende. Det kändes jobbigt att få se sina lagkamrater få testa något medan man själv vår stå kvar. Men jag förstår ju självklart att jag inte var redo spelmässigt och som coach är det många jobbiga beslut som måste tas. Istället spenderade jag den säsongen med vårt damer B lag och det är en underbar grupp så jag hade en väldigt bra säsong ändå där vi lyckades kvala upp laget till division 1.

Vad fick dig att fortsätta kämpa, även när du inte fick chansen direkt?

Elitserien har alltid varit ett mål för mig, enda sen jag va liten, så även om jag inte hade platsen direkt så kände jag att målet var inom räckhåll. Jag drivs av att se förbättringar i mitt eget spel och inspireras mycket av mina lagkamrater - så möjligheten att ha så mycket talangfulla människor runt mig varje träning gjorde det definitivt lättare att pusha vidare, jag kunde ju se och lära av hur dem spelade.

Förra säsongen var du med i både elit- och division 1-truppen. Hur såg det upplägget ut för dig?

Tanken var att jag främst skulle tillhöra vårt division 1 lag men att jag ändå tränade 1-2 gånger per vecka med elitlaget för att fortsätta utvecklas snabbt och kunna hoppa in på matcher mm när det behövdes. Men ganska snabbt gick 1-2 träningar till alla träningar med elitlaget och att jag istället hoppade in i division 1 laget när det behövdes folk där. Överlag kändes det lite rörigt och att jag inte hade nån fast plats i någon av lagen men tillslut löste sig även det!

Hur kändes det när du fick mer speltid i elitserien än du kanske hade räknat med?

Det kändes fantastiskt roligt - jag är så glad att Eusebio gett mig möjligheten att visa vad jag går för. Min första match som jag fick möjlighet att spela i var mot Örebro på bortaplan och det där första poänget känns fortfarande som en sån enorm milstolpe i min volleybollkarriär!

Vad betyder det för dig att du den här säsongen (25/26) är en fullvärdig del av elitlaget?

Det betyder jättemycket - att få se sig själv presenteras tillsammans med så enormt duktiga spelare känns ganska overkligt faktiskt. Jag känner att den truppen som vi går in med i denna säsongen är riktigt stark och det ska bli väldigt kul att se hur långt vi kan nå och hur vi kan utvecklas som lag.

Hur skulle du beskriva känslan av att nu ha nått det mål du längtat efter så länge?

Känner mig väldigt stolt! Det är lätt att fastna i tankarna och känna att man kan ju alltid göra saker lite bättre men jobbar på att pausa lite i känslan och bara njuta över att jag får möjligheten att testa detta.

Vad ser du mest fram emot den kommande säsongen?

Bra fråga - men måste nog ändå säga att det är människorna. Den sociala gemenskapen som volleybollen ger är ovärderlig och något jag längtar efter när vi inte är igång med en säsong

Eller om man ska gå in på detaljer så ser jag fram emot ett riktigt gött blockpoäng också!

Hur har du utvecklats både som spelare och som person, genom hela den här resan?

Jag har utvecklats väldigt mycket i flera aspekter men skulle säga att jag absolut ser den största skillnaden när det kommer till den mentala styrkan. Jag har alltid haft problem med självförtroendet och prestation och även om det fortfarande självklart inte är perfekt så mår jag mycket bättre idag än jag gjorde för 3-4 år sedan. Den tryggheten som jag numera känner tror jag också syns i mitt spel och det har gjort mig till en bättre volleybollspelare.

Hur tror du att du kan bidra till laget på bästa sätt den här säsongen, både på planen och utanför?

Jag tror starkt på att alla lag behöver en mood manager och jag tror ändå att det är ett ställe där jag kan bidra. Jag vill se till att vara en person som kommer till träning och match med positiv energi då jag tror att det smittar av sig på spelet. Jag vill vara en trygg punkt och någon som man kan vända sig till för stöttning och pepp.

Om du kunde säga något till ditt tidigare jag, där och då när du blev besviken, vad skulle du säga?

Det finns mycket saker jag vill säga men jag vet inte riktigt om jag var i ett stadie i att lyssna på mig själv då (eller någon annan för den delen). Men något som jag verkligen önskar att jag förstod var att alltid försöka blicka framåt istället för att fastna i det som hänt tidigare. Detta gäller oavsett om det är en specifik boll som man missade eller ens prestation under en del av säsongen - det går ju bara att påverka nästa beslut, inte ändra det som redan hänt.