Godkänn kakor
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies
29 jan 2013
Många tittar lite konstigt på en när man börjar prata bandy. För de flesta är det ju innebandy som gäller och man får en extra gång påpeka att det är riktig bandy. Sedan tycker de flesta att det är så svårt att se bollen och att man aldrig skulle kunna tänka sig att vara målvakt med den där lilla hårda bollen i ett så stort mål.
Men så resonerar inte Elias Filipsson som vaktar målet i U15 och gjort så i snart 4 år på "heltid". Jag frågar om det var för att han tyckte att han var dålig på skridskorna som gjorde att han ställde sig i mål men det förnekar han bestämt. "Man måste vara bra på skridskor om man ska bli en bra målvakt" påpekar han.
De tre senaste somrarna har han packat benskydden och åkt till Villa/Lidköpings sommarbandyskola för att bli en bättre målvakt. Och den här hösten har han kämpat om platsen som en av två målvakter som skulle spela och representera Östergötland. Tyvärr lyckades han inte fullt ut och blev reserv på hemmaplan när matcherna skulle spelas nu i början av januari. Jämngamla Albin Gustafsson i ÅBK är ju en av de duktiga målvakterna i länet och det blev en för tuff nöt för Elias att knäcka. "Det var nog klart innan vi åkte på uttagningarna att han skulle ha en av platserna. Det känns väl sådär" tycker han. Den andra platsen tog IFK Motalas Hugo Lundqvist.
På dagarna går han i åttan på Vittra skola i Lambohov. Och sedan är det nästan bara bandy för hela slanten så här års. Tre pass i veckan plus match. Han fick även träna några gånger med A-laget innan säsongen drog igång och stå en träningsmatch i Västerås men den tycker han vi ska tala tyst om. "Det gick väl inte riktigt som jag tänkt mig" säger han och tittar ner i marken. "Men jag hoppas att få chansen igen. Det var kanske lite för tidigt."
Varför blev det då målvakt? "För att det är så himla kul" säger han direkt utan att blinka. Och den som har sett honom i aktion på isen betvivlar nog inte det. Och hur mycket han hatar att släppa in mål och framför allt att förlora matcher. Det enda som han tycker är tråkigt är de matcher han får stå sysslolös. Han vill ha mycket bollar på sig och att det händer mycket. Då är han som bäst.
Vi börjar prata starka och svaga sidor och passar på att fråga U15:s tränare Gert "Kisa" Larsson, som sitter framför oss i bussen på väg hem från helgens match i Målilla, vad han tycker är Elias styrka. "Närspelet" svarar han utan att blinka och det är nog helt rätt tänkt. Förra helgen gjorde han ett par helt otroliga räddningar i Åtvidabergscupen och många av dem var från riktigt nära håll. Svagheterna bestämmer vi oss för att inte skriva om. Det kan ju vara någon i motståndarlaget som läser det här.
Den här veckan kör U15 dubbelmatch och börjar hemma mot Nässjö på fredag kväll för att sedan sätta sig i bussen tidigt söndag morgon för årets längsta resa till bortamatch mot Oskarsström strax norr om Halmstad.
Och mellan stolparna står garanterat en mycket laddad Elias.
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies