7 - 5

Förra säsongen vann Vikens IK första mötet med 2-0 och hade då tagit nio raka poäng mot HBK, något som man inte gör ostraffat. Storklubben gjorde då en kraftsamling och mönstrade allt och alla som fostrats i klubben. Undrar om något Oldboyslag i Sverige kan visa upp en sådan laguppställning med fd. stjärnor från Allsvenskan, landslag och Champion League. Oavsett är det inspirerande och roligt för Vikens ”gubbar” att mäta sig mot detta All star-lag.

Matchen på Västergårds IP var inget undantag. Det bjöds på stundtals fin fotboll och framför allt många och läckra mål samt lite nerv på slutet. Med bara några minuter kvar av matchen stod det 6-5 till Högaborg. Dess för innan hade Vikens IK hämtat upp ett på pappret hopplöst underläge och gjort tre mål sista kvarten. Paniken i All star-laget var påtaglig och HBK tvingades flytta ned Henke Larsson som mittback, för att stoppa raset. Mitt i all Vikenpress lyckades HBK ta sig genom och säkra vinsten med 7-5.

Matchen i övrigt var det HBK som hade mest bollinnehav och med sina tekniska spelare lyckades de flytta runt bollen skickligt på planen. VIK valde att hålla ihop laget och startade pressen lågt. I början såg taktiken rätt ut för Vikens IK. HBK fick det svårt på de små ytorna att få igång något spel. Ändå dröjde det inte länge förrän HBK gjorde 1-0 genom Henke Larsson, som inte behövde mer än en chans i straffområdet för att på volley göra mål. HBK gjorde sedan även 2-0. VIK hade ett par riktigt klara målchanser, men förvaltade inte dem på samma sätt som HBK. Det dröjde till halvlekens slutminut när det för i år ”vinthundssnabbe” nyförvärvet Delander rundande sin försvarare och avlossade ett hårt skott med vänsterfoten. Målvakten fick sträcka ut rejält, men lyckades inte mer än att stoppa bollen. På returen höll sig Vikens ”Inzaghi” framme. Olof kunde enkelt bredsida in reduceringen till 2-1.

I andra halvlek fortsatte HBK med sitt bollinnehav. När Vikens satsade för en kvittering öppnade sig större ytor för motståndarna och Vikens taktik att krympa ytorna vittrade sönder. Det här utnyttjade HBK väl och en bit in på andra halvlek stod det helt plötsligt 5-1. Reduceringen kom när John lyckades runda sin anfallare på vänsterkanten och fri med målvakten gjorde han inget misstag utan la den enkelt förbi honom och in i mål. HBK lyckades ganska direkt utöka ledningen till 6-2. HBK-segern verkade lika solklar som en majdag i Sahara. HBK-stjärnorna har helt klart tekniken kvar, men inte fysiken. För VIK är det snarare det motsatta. Strandberg skadade fotleden och tvingades gå av planen, efter att han gjort en allt för snabb ”vridfint” på Henke Larsson. Helt plötsligt lyckades VIK skapa allt fler målchanser. Kort därefter klackade Olof förbi HBK-försvaret och Skantz fick öppet läge att med vänster sätta den otagbart för HBK-målvakten. Bara någon minut senare fick John en passning vid straffområdespunkten och la den öppnade vidare till Olof, som enkelt placerade bollen intill stolpen. Precis därefter kom Skantz fri på högerkanten och lägger in ett välplacerat inlägg. Då kommer John inflygande och sätter till huvudet. Bollen smeker både stolpe och ribba, när den sitter stenhårt uppe i nättaket. Henke får ursäkta, men hans volley och lobb blev inte matchens snyggaste utan Johns var matchens läckerhet. Med bara några minuter kvar stod det bara 6-5 till HBK.

HBK tvingades som sagt att flytta ned Henke som mittback. En av få HBK:are som fortfarande orkade springa. HBK släppte inte in fler mål. I stället säkrade de matchen när det gjorde 7-5 efter ett snyggt anfall. Det här var en rolig match och bra reklam för fotbollen. En match som borde setts av fler än de sju åskådare som hittat till denna fotbollens bakgård. Det var ändå två lag som gick nöjda av planen. HBK för de tre poängen och VIK för sin insats och de fem målen. VIK’s coach gav en stjärna till sina målgörande anfallare, men också till sin mittfältare Andreas, som minst höll samma klass som sina motståndare och flera gånger rundande upp dem.

/Reporter Tåfjutt