Ludvig Christoffersson har förlängt kontraktet med KIF. Foto: Max Zackrisson/Privat

Ludvig Christoffersson är klar för sitt fjärde år i KIF.

- Det känns jättekul. Jag trivs väldigt bra i laget och i Kiruna, säger den 24-årige målvakten.

Men innan säsongen startar laddar han upp batterierna – bland annat hemma på bondgården.

Då var den första målvakten kontrakterad inför nästa säsong. Kiruna IF ser en enorm potential i Älvsbykillen Christoffersson. Det märks tydligt när hemsidan pratar med sportchefen Thomas Jatko.

- ”Ludde” vet vad som krävs för att nå toppen. Och jag tror att han kan bli en toppmålvakt i Hockeyettan redan nästa säsong, säger Jatko och fortsätter:

- När Filip blev skadad fick Ludvig ta ett stort ansvar för laget och det gjorde han riktigt bra under förra säsongen. Jag är jätteglad över att han väljer att förlänga och fortsätta satsa på sin ishockey hos oss.

Det innebär att Christoffersson går in på sin fjärde säsong i KIF-tröjan. Tiden går fort.

- Det känns som att det var nyss som jag flyttade hit. Jag känner inte att jag har någon anledning att flytta på mig. Jag trivs bra i laget och på jobbet och jag tror att jag får fina möjligheter att fortsätta att utvecklas här, säger han.

Under förra säsongen fick han för första gången smaka på att spela Allettan. Christoffersson har fått mersmak och siktar så klart att få göra det även kommande säsong.

- Det var kul att spela ett snäpp högre upp. Det var en stor läropeng för mig och för laget, summerar han.

Innan jakten på nästa allettanplats börjar väntar ett sommarlov från ishockeyn. ”Ludde” kommer att jobba mycket i sommar. Dels på Kiruna håltagning, där han normalt huserar. Men som vanligt kommer han även att jobba ”hemma” på bondgården utanför Luleå. Det är något han trivs väldigt bra med och som han har gjort sedan han var en liten kille.

Gödsla, så, skörda, köra traktor och ta hand om djuren.

Bondesysslan är mer en livsstil än ett jobb och Ludvig Christoffersson hjälper gärna till när familjens sysslor kallar.

- Det är ett roligt och varierande jobb. Men det tar en massa tid, så man måste brinna för det om man ska ha en bondgård. Det är 24-7 som gäller och det är mer en livsstil än ett arbete. Jag känner att jag gärna vill hålla kontakten med morbror och kusinen så därför hjälper jag till på somrarna, säger han.

Så med andra ord är det först skördetider på bondgården. Sedan får vi hoppas att Christoffersson och hans KIF skördar många framgångar även på isen när säsongen väl drar igång.

Mattias Heikki

Gillar du Mattias Heikkis texter på hemsidan?

Visa det genom att swisha en liten slant till KIF.

123 601 38 41

Räkna med Jacob Hansson i KIF - fram till 2029. Foto: Max Zackrisson/Privat

Jacob Hansson har förlängt kontraktet med KIF.

Med ytterligare fem (!) år.

- Jag vill inte spela någon annanstans, säger 29-åringen.

Kalla det för ett livstidskontrakt, eller vad du vill. Hur som helst så är det en väldigt lång förlängning.

Den längsta i Hockeyettans historia?

Förmodligen. En googling hittar inget liknande. Och när jag frågade hockeyoraklet Mikael Mjörnberg trodde även han det.

- Jag är ingen jätte-kalenderbitare men det närmaste jag kan minnas är när Johan Pettersson skrev på för tre år i Kalix, säger han.

Rekordförlängning eller inte. Oavsett är det här ett otroligt fint besked för alla KIF-fans.

Hemsidan nådde skåningen på Cypern efter att han just landat där med flickvännen Karin och, mamma, pappa och bror.

- Nej, det är ingen resa som ingick i kontraktsförhandlingen, skrattar han.

Sedan berättar han varför han väljer att skriva ett så pass långt kontrakt.

- Jag är rotad i Kiruna med ett bra jobb och min sambo Karin. Jag slutar hellre spela än att gå ner på en division två-nivå.

Att Hansson visar en sådan hängivenhet är så klart också ett kvitto på KIF:s verksamhet. Och även ett bevis på hur ”Jacke” själv ser på framtiden i KIF-tröjan.

- Om jag inte trodde att vi var på väg mot något bra hade jag inte förlängt med ytterligare fem år, säger han.

Hansson hade redan kontrakt över den kommande säsongen. De fem extra åren gör att han nu är kontrakterad över sex år till.

Det hinner alltså nästan bli 30-tal innan Jacob Hansson slutar i KIF, om han kan spela kontraktet ut.

Mattias Heikki

Gillar du Mattias Heikkis texter på hemsidan?

Visa det genom att swisha en liten slant till KIF.

123 601 38 41

Insta-ansvarig, DJ och back. William Palovaara gör mycket för KIF. Foto: Montage/Oliver Åström

William Palovaara funderar på att sluta som  DJ-ansvarig i KIF.

- Det kan vara dags att lämna över till en yngre förmåga, skrattar han.

Men ni kan vara lugna.

Backen fortsätter att spela hockey i vår förening.

Kontraktet är förlängt över ännu en säsong. Det kommer att bli 25-åringens åttonde i A-laget. Han har redan hunnit med 218 matcher i KIF-tröjan. Det gör att han är på plats 19 genom tiderna. Om han får vara skadefri kan han slå sig in på den prestigefyllda topp tio-listan. Just nu är backen Anders Ågren tia med 249 spelade matcher.

- Ja, man har varit med ett tag nu. Det känns verkligen inte som åtta år, det har gått väldigt fort. Men jag är fortfarande taggad inför en ny säsong, säger Kirunagrabben.

Han summerar säsongen på samma vis som de tidigare spelarna har gjort. Man nådde första delmålet för säsongen, Allettan, men väl där fick man se sig själv komma till korta.

- Jag hoppas att Thomas (sportchefen Jatko) kan bygga ett starkt lag så att vi kan ta oss ännu längre nästa säsong, säger Palovaara.

Förutom sina insatser på isen rycker ”Wille” in på två ställen till i KIF-familjen. Men han kanske har gjort sitt sista år som lagets DJ.

- Det kan vara svårt för mig att släppa kontrollen, men jag kanske lämnar över mixerbordet till någon annan.

Ser du någon given efterträdare i gänget?

- ”Hagge” (Hampus Hagström) hade varit bra men han spelar för mycket rock. Vi måste ha in någon med en mer blandad musiksmak. Någon ungtupp, kanske.

Ja, du börjar ju bli gammal…

- Haha, ja, exakt. Det är alltid bra att få in nya och yngre influenser.

Hur har DJ-säsongen annars varit?

- Oj, det är svårt att minnas tillbaka nu. Men jag tror att jag har kört på i ungefär samma spår även om jag försöker att variera mig.

Och nu för första gången avslöjar DJ Palovaara vad KIF lyssnar på just innan de lämnar omklädningsrummet för match.

The Hives låt Come on, följt av Wolfmothers Joker and the thief. (snacka om att ni får viktiga inblickar i KIF:s vardag på den här hemsidan…).

Den andra insatsen utanför isen är ju som en kollega till mig här på KIF:s redaktion. Instakontot har fått ett superlyft på senare tid efter att unge (jämfört med mig) Palovaara tog över.

Undertecknad säger att backen har en stor talang för kollage, grafik, reels och videosnuttar. Föga oväntat är han själv mer blygsam och sträcker sig till följande citat:

- Ja, jag har kanske lite känsla för det där.

Är mediabranschen något du är sugen på?

- Nej, men det är kul att sitta och pilla med det på den här nivån, för skojs skull.

Har du pysslat mycket med det tidigare?

- Nej, egentligen inte. Men jag har gjort en del grejer till instakontot för Kega Bodega Cup, en smålagshockeyturnering som vi kör varje nyårsafton.

Thomas Jatko kan därmed räkna in spelare nummer nio till lagbygget.

- Jag tycker att ”Wille” gjorde sin bästa säsong hittills senast, speciellt i Allettan efter jul. Han har utvecklat sitt spel och är nu ett större offensivt hot. Han har fått upp blicken i egen zon och levererar bra passningar. Han sätter igång vårt anfallsspel på ett bra sätt. Jag har sagt till honom hur glad jag är över att han fortsätter att utvecklas så här.

Vad kan du säga om resten av lagbygget just nu?

- Det finns många uppslag på spelare. Vårt första nyförvärv skrev på i mitten på maj i fjol och det är så det brukar vara. Vi har fått ett brett uppslag på bra spelare utifrån. Jag känner att vi har ett stort förtroende från flera agenter.

Och på tränarfronten?

- Vi jobbar med fyra namn just nu. Jag hoppas kunna presentera ett namn så fort som möjligt, säger Thomas Jatko.

Mattias Heikki

Gillar du Mattias Heikkis texter på hemsidan?

Visa det genom att swisha en liten slant till KIF.

123 601 38 41

Hundarna Blomma och Viol har varit till stor hjälp för Willy Halmkrona under en tuffa sjukdomstiden. Foto: Privat.

Det finns spelare som hjärtat kommer klappa extra varmt för nästa säsong.

Willy Halmkrona är solklart i topp på den listan.

För tio månader sedan var han likblek. Han gick inte att känna igen. Hans kroniska sjukdom hindrade honom från att leva livet fullt ut.

Hockeykarriären? Den hade han gett upp och lagt ner.

Men nu är kilona tillbaka. Färgen i ansiktet likaså.

Det här är hans historia - från en lång sjukskrivning till att just ha skrivit på sitt första A-lagskontrakt över kommande säsong.

- Jag berättar gärna. Jag hoppas kunna inspirera andra unga hockeyspelare att inte ge upp, säger Kirunagrabben.

Den tuffa tiden började för ett drygt år sedan. Inför bortamatchen mot Enköping kände 21-åringen att något var fel. Han kunde inte äta. Han tvingades gå på toaletten hela natten.

Willy Halmkrona försökte ändå. Han värmde upp och gjorde sig redo för match. Men till slut gick det bara inte.

Han lämnade laget, bokade en flygbiljett från Arlanda till Luleå där hans mamma hämtade upp honom i sin bil.

Var det en matförgiftning? En magsjuka? Nej, värre än så.

Ulcerös kolit. En kronisk tarminflammation.

Eftersom man har svårt att behålla näring och vätska brottas man med en svaghet och trötthet hela tiden.

Och vetskapen om att man när som helst måste springa på toaletten är en mardrömssituation för vem som helst.

Speciellt för en ung kille som bara vill leva livet som alla andra unga killar gör. Eller som han själv beskriver det.

- Det byggde upp en rädsla inom mig.

Det ledde till en sjukskrivning i elva månader. Under den tiden höll sig Willy mest hemma i lägenheten. Filmer och serier hjälpte till att fördriva dagarna.

Men den stora räddningen blev hundarna Viol och Blomma. Två Alaskan Huskies som fick honom att lämna lägenheten och komma ut i friska luften.

Att träna ishockey blev så klart på gränsen till omöjligt. Men han försökte ändå.

- Jag var tvungen att planera allting i detalj innan träningarna och tömma mig helt så att jag inte behövde gå på toaletten. Jag fick träna på tom mage utan någon energi i kroppen.

En spelare i Willys ålder vill gärna öka muskelmassan och bli tyngre. Men i hans fall blev det precis tvärt om.

Han rasade i vikt.

- Det har varit ett riktigt tungt år. Fysiskt men mest mentalt. Men jag har fått en väldigt fin uppbackning av Thomas (Jatko) och Kim (Sunna). De har verkligen haft förståelse och gett mig den tiden som jag har behövt. Precis som Mattias (Älvero) och Magnus (Snäll) som har gett mig det utrymme jag behöver få i J20. De har inte stressat fram något, låtit mig spela bara hemmamatcher eftersom jag inte har velat resa iväg. De gav mig verkligen chansen att komma tillbaka.

Vändpunkten kom i december. Och den kom i form av sprutor. Det var den sista möjliga behandlingen mot sjukdomen. Om den inte hade hjälpt fanns det inget annat att ta till.

Och som tur var blev det rena frälsningen.

- Jag fick kortisonkurer innan. Det hjälpte en del men så fort kuren av över fallerade allt igen. Sprutorna gjorde att jag kom tillbaka på banan igen.

Det blev biljetten tillbaka till ett normalt liv igen. Inte långt efter att sprutorna börjat verka kunde Willy Halmkrona börja träna mer intensivt igen.

De tappade åtta kilona på kroppen kom så sakta tillbaka i takt med att vätskan och näringen började bindas fast i kroppen igen.

Matcherna med J20 byttes ut mot division två-matcher med City. Och innan säsongen var över hann han till och med spela tre hemmamatcher med KIF:s A-lag.

- Det var skönt att jag hann komma tillbaka innan säsongen var slut. Och det gick bra att spela också. Det var skönt mentalt inför nästa säsong.

Hur kändes det att spela igen?

- Det var absolut nervöst. Det var skakigt inför den första matchen men efter det första bytet så släppte det på något sätt. Då var man inne i det igen. Jag minns att det var en väldigt speciell känsla att få sätta på A-lagströjan i Kiruna IF igen.

Willy Halmkronas resa är utöver det vanliga. Han reflekterar.

- För tio månader sedan sprang jag på Thomas Jatko. Jag var blek och såg knappt ut som en människa. Då meddelade jag att jag skulle sluta med ishockeyn. Men nu har jag fått tillbaka glädjen ingen. Nu mår jag mycket bättre.

Och inte nog med det. I förra veckan skrev han på sitt första A-lagskontrakt med KIF.

Lever du ett normalt liv nu?

- Ja, nu gör jag det. Jag började jobba i veckan.

Kan du beskriva hur det känns?

- Det är skönt att bara kunna göra normala saker. Träffa folk utanför hemmet. Det är svårt att förklara hur det känns att få sitt liv tillbaka igen. Det är en lättnad.

Är det så att man uppskattar saker mer nu än tidigare?

- Ja, absolut. För tio månader sedan gav jag upp ishockeyn. Men nu går jag till varje träning som om det vore min sista. Jag ger allt. För i morgon kanske jag inte kan spela ishockey igen. Jag vet inte hur morgondagen kommer att se ut.
Vad vet du om framtiden när det gäller din sjukdom?

- Det är ju en kronisk sjukdom så den kan komma tillbaka. Men sprutorna verkar hjälpa. De flesta som tar dem brukar klara sig. Om de inte hade funkat hade jag tvingats operera in en stomipåse. Livet hade säkert blivit bra med en sådan också, men det är skönt att slippa operera sig.

Den unge backen talar med en sådan självklarhet, med en sådan mognad. Willy Halmkrona är bara 21 år men låter äldre och klokare. Att så öppenhjärtigt tala om en sådan här personlig upplevelse är inte en självklarhet. Han förklarar varför han inte har något emot att gå ut med det här.

- Jag vill gärna inspirera unga KIF-spelare. Alla ska veta att en sjukdom inte behöver betyda att man tvingas ge upp sina drömmar.

Han är verkligen en person som aldrig ger upp. Under sitt första år i J20 åkte han på diskbråck som höll honom borta under stora delar av säsongen. Och nu det här.

Det är nog förklaringen till det vuxna samtalet och de kloka orden. Man mognar snabbare om man utsätts, och övervinner, motgångar.

Från och med nu talar det mesta för att de där motgångarna placeras i backspegeln. Framför sig har 21-åringen en hockeysäsong att förbereda sig för.

Och när det väl är dags för match kommer Willy Halmkrona att ge allt. I varje moment.

- Jag minns när jag och Hampus (Landström) pratade med ”Ricky” (Marenis). Han förklarade varför han jublade så högt när han gjorde mål. Han sa att man aldrig vet när det är ens sista i karriären. Som sagt, jag vet inte hur morgondagen kommer att se ut. Just nu vet jag inte när jag har gjort mitt sista ispass. Jag kommer ge allt i varje situation. Jag vill göra en hel säsong, utan skador som hackar sönder den. Jag vill verkligen vara med och bidra till laget.

Thomas Jatko beskriver sin back så här.

- Det finns en otrolig uppsida hos Willy. Han har ett fint hockeysinne. Han är väldigt mogen i sitt spel för att vara så ung. Om han bara får utvecklas i fred kommer han att bli en riktigt jäkla bra tvåvägsback, säger sportchefen.

När säsongen startar och KIF-spelerna skrinnar igenom gruvorten förtjänar en av dem en extra varm applåd.

Vår egna produkt Willy Halmkrona.

Hans väg till just den här matchen har varit lång och mörk. Men han har inte låtit en kronisk sjukdom stoppa honom.

Hur kommer premiär matchen att sluta? Det får vi se då.

Men oavsett är Willy Halmkrona en stor vinnare den dagen.

Mattias Heikki

Gillar du Mattias Heikkis texter på hemsidan?

Visa det genom att swisha en liten slant till KIF.

123 601 38 41

Hampus Hagström har förlängt kontraktet med ett plus ett år. Foto: Max Zackrisson

Han dubblade poängskörden. Han såg tryggare, större och starkare ut.

Hampus Hagström förlänger för att fortsätta utvecklas i KIF.

- Det är en självklarhet just nu, det är inte svårare än så, säger hårdrockaren Hagström.

Musiksnacket kommer längre ner i texten. Vi börjar i en lägenhet där det förbereds för flytt.

När hemsidan ringer upp 22-åringen är han mitt uppe i att flytta. Som så många andra Kirunabor packas flyttlådorna för att transporteras från gamla Kiruna till nya centrum.

Men hockeymässigt rör han sig inte en meter.

Han blir Kiruna IF trogen i ett plus ett år till.

- Man har det bra här. Med de här spelarna, tränarna och materialarna är det alltid enkelt att komma till hallen. Jag vill fortsätta på den inslagna vägen, säger han.

Vägen ser onekligen intressant ut.

Hampus Hagström kan summera en bra säsong personligen. Nio poäng (5+4) året innan förvandlades till 18 (8+10).

Men än viktigare: Han ser större och starkare ut på isen och han gör färre misstag.

Kirunagrabben själv håller med.

- Det känns helt klart som att jag har tagit ett steg framåt, både offensivt och defensivt. Jag tar mer ansvar på isen och försöker bli mer stabil överlag och göra färre misstag. Jag försöker att hålla det enkelt och inte komplicera saker. Men jag vill utvecklas ännu mer och känner att jag har mer att ge.

Du har sett större ut på isen tycker jag...

- Jag tror mer det handlar om självförtroende. Jag har fått ett större förtroende den här säsongen och då växer självförtroendet.

Så du har inte blivit tyngre jämfört med förra säsongen?

- Nej, lättare snarare. Under säsongen innan kände jag mig nästan seg på isen för att jag var lite för tung. Inför den här säsongen har jag tänkt lite mer på vad jag äter.

Är du noga med maten?

- Nej, egentligen inte. Jag äter det som erbjuds men jag har ätit lite mindre och överlag är jag inte den som äter sötsaker.

Som bekant är Hampus pappa Joakim en före detta Team Kiruna-spelare. En titt i EP skvallrar om säsongen 1998/1999 som en poängmässig höjdpunkt. Då gjorde pappa Hagström 16 mål och 12 assist på 37 matcher för Teamet.

Det visar sig att Hampus ärvt annat än hockeyspelandet av farsan sin: Musiksmaken.

Det är hårdrock som gäller. En av sommarens höjdpunkt för Hampus blir att se Metallica på Ullevi i Göteborg.

Förbandet Five Finger Death Punch sitter inte heller helt fel.

- Jag fick hårdrocken inpräntat tidigt av farsan. Det spelades konstant.

Bra jobbat av pappa din! Själv jag har problem med mina grabbar. Jag försöker men de vägrar hårdrock, de lyssnar på helt annan musik.

- Det kommer nog förr eller senare. Det är först när jag blev lite äldre som jag började lyssna mer och mer.

Så det finns hopp för mig med min musikuppfostran?

- Jaja, pränta in det hårt bara, det kommer, du ska inte vara orolig.

KIF skrinnar ju ut till Enter Sandman, det måste du gilla lite extra.

- Ja, jag gillar den absolut. Men det vore kanske bra att hitta något nytt.

Den låten är lite uttjatad va?

- Ja, lite. Att hitta något annat som sticker ut mer hade varit kul.

Hur är DJ Palovaara när det kommer till metal?

- Han är allätare och känner av läget på ett bra sätt. Han brukar kunna bjuda på några godingar.

Nog med musiksnacket. Det här är ju en hockeysajt.

Sportchef Thomas Jatko gillar verkligen förlängningen med Hampus Hagström. Så här ser han på säsongen som gick.

- Hampus tog stora framsteg i sin totala ishockey. Han har utvecklat sitt spel och producerat poäng på egen hand.

Och så här säger han om framtiden.

- Hampus har en bra personlighet och en bra storlek. Om han fortsätter att satsa kommer han att utvecklas ännu mer och då får vi se hur länge vi får behålla honom i Kiruna IF.

Mattias Heikki

Gillar du Mattias Heikkis texter på hemsidan?

Visa det genom att swisha en liten slant till KIF.

123 601 38 41