
När bildades föreningen : 1935-08-21
Grundare: Einar Svensson, Sven Lundholm och Fridolf Tapper.
Vilket syfte har föreningen: Att genom idrott och föreningsverksamhet verka för ett gott kamratskap och god idrottsanda.
Händelser och historik: Torstorps IF:s har varit fotboll, men även allmän idrott, bordtennis, bandy, och skidlöpning har föreningen idkat fast i mycket liten omfattning.
1921 startade TIF första gången och höll på till mitten av 20- talet. Aron Fredin, David H Andersson och Harald Lantz var dom ledande.
Under år 1935 tillhörde inte föreningen Östergötlands fotbollsförbund och kunde inte deltaga i någon av förbundets serier. Men man spelade en del vänskapsmatcher.
År 1936 blev ett händelserikt år för Torstorps IF. Föreningen sökte inträde i Svenska fotbollsförbundet och Riksidrottsförbundet vilket också beviljades.
Den första fotbollsplanen var belägen vid Torstorps skola och hade måtten 90x42 m. Där fanns också en mindre byggnad för omklädning.
1940-talet
Det stod snart klart för föreningen att den måste ha en ny fotbollsplan och 1944 underhandlade föreningen med Fiskeby AB om lämplig mark vid torpet Najen i Rörstorp. År 1945 skrevs det första kontraktet med Fiskeby AB . Men det skulle visa sig att det inte var så enkelt att starta planbygget vid Najen. Vägförvaltningen lade hinder i vägen.
År 1946 gjordes åter en anhållan hos Fiskeby AB om mark vid Najen men då låg Finspångs köping i underhandling om att köpa hela Viggestorp och det blev åter fördröjt. Det tog ytterligare 3 år innan man 1950 kunde skriva ett nytt kontrakt med Fiskeby AB, vilket skulle gälla i 25 år.
Fotbollen har under åren varit den dominerande verksamheten. De första åren med skiftande resultat. År 1940 kunde föreningen inte anmäla något lag till seriespel p g a att många grabbar var inkallade till militärtjänsten.
1944 medverkade Torstorps IF i sin första seriefinal. Det var i klass III norra mot Igelfors, fast den gången blev det förlust med 1-3.
1950-talet
1955 var ett framgångsrikt år för Torstorps IF när det hägrande målet att fotbollssplanen var klar blev ett faktum. Vid invigningen höll riksdagsman Fridolf Thapper tal, och en match spelades mellan TIF och FAIK som slutade hela 1-8.
1955 vann både A- och B- laget sina serier och föreningen firade 20-års jubileum. Vad kunde man mer begära.
1960-talet
1961 spelade A-laget i Div.4 för första gången, och det slutade med en finfin 3:e plats. Därefter följde några goda i år i Div.4, med bl.a. ett nytt publikrekord på 735 personer i matchen mot IF Sylvia 1966. När A-laget sedan hamnade i en generationsväxling, samtidigt som lagets bäste spelare "Nonno" Dahl lämnade för FAIK, blev det 1969 nedflyttning till Div.5.
Det har visat sig att ungdomsarbetet i en förening av TIF:s storlek är av betydelse för att hålla ett slagkraftigt seniorlag. Redan under 60- talet satsades alla krafter på att bygga upp en stabil ungdomsverksamhet. De drivande var Sivert Nilsson och Lars Persson. Under de kommande åren ökade antalet ungdomar i sektionen och det uppstod stora problem med att ordna planer för matcher och träning. Vid Najenlunden fanns bara en plan, därför måste verksamheten förläggas till andra platser. Den gamla planen vid Torstorps skola kom väl till pass för detta ändamål.
1970-talet
På Najenlunden kunde man äntligen 1976 ta en ny omklädningsbyggnad i besittning. Den innehåll 4 omkläddningsrum, 2 duschrum och bastu samt 2 WC vilket helt hade saknats i den gamla omklädningsbyggnaden.
1970-talet fortsatte för A-laget med topplaceringar i Div.5, uppflyttning till Div.4 och nedflyttning till Div.5 igen. Men 1976 gick det t.o.m. så illa att det blev nedflyttning till Div.6. Men under ledning av den nye tränaren Stig Eriksson från Skärblacka startades marschen uppåt igen, och det slutade 1979 med serieseger i Div.5.
1980-talet
1980 tog den blivande elittränaren Sören Cratz över tränarrollen, och han fick till sitt förfogande en mycket ambitiös spelartrupp som ställde upp på de nya tuffa tränardirektiven. Att minnas från 1980 är det första lokalderbyt mot FAIK som lockade en storpublik på hela 1.350 personer, vilket innebar ett nytt publikrekord på Najenlunden. Tyvärr vann FAIK matchen med 1-0, men publikrekordet skulle stå sig i hela 35 år.
1980- talet präglades av en härlig anda i föreningen, som har gett mycket goda resultat. Men 1987 drabbades föreningen väldigt av trotjänaren Bernt Janssons plötsliga och mycket tragiska bortgång. "Bernta" var kanske den starkaste anhängare som verkat i klubben. Vem minns inte hur "Bernta", när han gick på linjen, vinkade minst sagt konsekvent.
I början på 80-talet kom eldsjälen Kurt Daun tillbaka till Finspång och TIF, med både visioner, energi och vilja. Kurt fick med sig styrelsen och medlemmarna i sina tankar, och en omfattande upprustning och utbyggnad av anläggningen fick sin början.
1988 byggdes omklädningsbyggnaden ut med hjälp av material från rivna baracker på Gränges. Utbyggnaden innehöll bl.a. kombinerat kök och kiosk samt en klubblokal. Då kunde man flytta från klubbrummet i Falla Folkets Hus. 1988 började även arbetet med att fylla ut parkeringsplatsen till en fullstor grusplan.
1990-talet
1990 vann vårt allt för lite uppskattade Oldboyslag, Finspångs Fotbollsallians turnering i Aluceum. A- laget begick detta år seriepremiär mot Finspångs BK vilket resulterade i en brakseger med 9-2. Denna följdes upp med en seger i Brukscupen och en tredjeplats i serien.
1992 ingicks ett avtal med FAIK om fria spelarövergångar klubbarna emellan, något som sedemera kom att omfatta nära nog alla fotbollsklubbar i Finspång. Ett gott initiativ till gagn för fotbollen i kommunen.
Med målsättningen att någon gång kunna ha all ungdomsverksamhet på Najenlunden, startade 1992 projektet med en ny gräsplan i steg 1 avsett för 7-manna spel. Detta arbete tog 3 år att genomföra, och invigningsmatchen spelades 25/8 1995 mellan TIF P-84 och IFK Norrköping P-84.
1993 gav klubben en oerhört glädjande serieseger. Juniorlaget delade förstaplatsen i mellersta juniorserien. Segern var en frukt av ungdomssektionens fina arbete och en ihärdig insats av ledarna Kjell Ovelius, Lars Moberg och Christer Liljebladh.
Efter 6 år som topplag i Div.5 kom så den efterlängtade och klara segern i Div.5 Mellersta 1994. Laget under ledning av Kent Hellström innehåll några spelare som hängt med under en längre tid, men till allas glädje även en hel del yngre och mycket lovande egna produkter.
Genom åren har det funnits många duktiga spelare som gått vidare uppåt i seriesystemet som t.ex.:
Jonny Einarsson till IFK Norrköping 1972
Thomas Sundgren till IK Sleipner 1976
Jakob Tenselius till IF Sylvia 1987
Dennis Velic till Östers IF 1998
Under eldsjälen Kurt Dauns ledning började man 1995 bygga ytterligare en omklädningsbyggnad avsett för ungdomslagen, innehållande 4 omklädningsrum, 2 duschrum och WC samt materialrum.
Även arbetet med att utöka den nya 7-manna planen till en 11-manna plan fortsatte under de sista åren på 90-talet. Det arbetet höll på ända till 2002, då föreningen äntligen kunde konstatera att det nu fanns 2 gräsplaner för 11-manna spel. Därmed ökade förutsättningarna för att kunna samla all verksamhet på Najenlunden, och de yngsta ungdomslagen kunde successivt flytta ifrån gräsplanen vid Motionscentralen nära Mäseln.
2000-talet
Det positiva med att all verksamhet kunde samlas på Najenlunden grumlades av att föreningen samtidigt drabbades av stora organisatoriska problem. A-laget hade sjunkit ner i botten av Div.5 och rekryteringen av personer till både huvudstyrelse och ungdomsstyrelse samt andra ledaruppgifter gick sämre och sämre.
Därför startade en grupp bestående av Peter Axelhed, Per Gustavsson, Thorbjörn Gustafsson och Dag Sundberg ett arbete för att vända på den trenden. Via ett omfattande diskussions- och planeringsarbete med flera stormöten inom föreningen, kunde man till slut fastställa en ny organisation. Den nya organisationen togs fram med Vetlanda Bandy som förebild. Den innebar en enda styrelse med 4 underliggande utskott, fotboll, ekonomi, anläggning och utveckling. Samtliga 4 utskottsansvariga ingår också i styrelsen, tillsammans med 4-6 andra personer bl.a. ordförande. Denna organisation blev vartefter mer och mer intrimmad och fungerar mycket bra nästan 20 år senare.
Men det var inte bara problem i början på 2000-talet. 2002 startade föreningen, tillsammans med Martin Olsson och andra entusiastiska föräldrar flickfotboll. Det blev direkt en verksamhet som lockade till sig fler och fler tjejer, vilket gjorde att TIF snart kunde starta upp flera lag.
År 2006 nåddes den största sportsliga framgången då F-94, under ledning av Martin Olsson och Sven-Åke Pettersson, tog den första seriesegern för ett flicklag i TIF.
Referenser: Jubileumsskrifter.