"För att ha varit full fem av de senaste sju dagarna är det ändå över förväntan." uttryckte Niclas Landström efter en imponerande seger på bortaplan mot Hammarkullen med 12-3 - för dagen iförda gröna västar (tillbaka med de rosa tröjorna!!!).

Föga visste Niclas (som anlände fem min innan matchstart pga bilhaveri) att han spelade högerback, då en bakfull Bolivia ansåg att det skulle bli mindre jobbigt för honom själv om han tog över mittbacken. Matchen då? Endast 13 tappra tog sig till Hammarkullen medan de övriga låg hemma, skämdes över sina val och åmade sig över skavanker hälften så allvarliga som de hos de 13 tappra. Bolivias bakfylla tycktes smitta av sig på matchinledningen och det tog en stund för Menisken att komma in i matchen; planen, mer lik en boulebana än en fotbollsplan, bidrog till den upplevda segheten. Passningarna sitter inte på läppen, så som Menisken är vana vid, utan felpass och missförstånd leder till att man får kämpa sig in i matchen mot ett Hammarkullen som ger sken av ett solitt försvarsspel och gnistrande anfallare.

Efter ca en kvarts spel surnar Wester till ordentligt, det räcker tydligen inte att dominera innermittfältet och vara (kanske) bäst på plan i seriepremiären för att nämnas i matchreferatet. Därför stänker han in 1-0 i ren frustration från 23 meter.

Inte långt senare börjar menisken hitta tillbaka till sin fotboll, ett fint klapp-klapp-spel leder till ett klackinstick till Ompen (som trots innermittfältsrollen är längst fram på plan) på ett manér som direkt för tankarna till Spaniens 1-0-mål i åttondelsfinalen mot Portugal 2010, skillnaden? Ompen springer inte offside och till skillnad från David Villa sitter bollen direkt i nät, utan onödiga returer. Samme innermittfältare är sedan framme sätter dit 3-0, för beskrivning av målet - se nedan.*

Hammarkullen är inte helt ofarliga men backlinjen Landström, Bolivia, Mohammed, Vollert är fruktansvärt stabil och 3-0 står sig till halvlek. Väl där börjar bakfulle Bolivia yra om att det svåraste som finns är att leda med 3-0 i halvlek och minuten senare gör Hammarkullen 3-1, cudos till el capitan! (Hög press leder till onödigt bolltapp och ett inlägg till en offsidestående spelare). Hammarkullen har flera gånger fått bett med en (tok)hög press och känslan är här att det, som man säger, gäller att hålla menisken rätt i knät för att det inte ska bli match på riktigt.

Fiskfällan gonna fånga fisk och inte långt senare är Vilmer uppe och vinner boll i närheten av offensiv hörnflagga, hittar Eineskog snett inåt bakåt som avslutar iskallt längs med marken vid bortre stolprot. Detta är målet som får Hammarkullen att tänka "ska vi ändå förlora så vill vi göra mål", de roterar till någon slag 2-4-4 uppställning med halvdefensiv högermittfältare, hög press och två tröttkörda mittbackar exponerade bakåt.

Vilmer/Wester/Ompen/Felix/säkert någon annan lägger bollen rakt fram i djupled till Felix (x4 (!!))/Eineskog (x2)/Wester(x2 (han ville verkligen komma med i referatet)) som springer snabbare än försvararna och sparkar in bollen i mål.*

Under samma period gör Hammarkullen två offsidemål till. Enligt domaren var det den spritluktande högerbacken (som knappt hunnit duscha av sig Bratislava) som upphävde offsiden vid varje tillfälle, lätt att peka på en oskyldig norrlänning som befinner sig längst bort från situationen och betydligt högre upp i plan än övriga försvarsspelare - nog för att han har stora fötter. Givetvis brinner Hogstad av över saken vid ställningen 12-3.