Unnaryd Goif - Bors SK 2-2

Max Simola jublar efter hans kvittering i 90 min. Bild lånad från www.vaisanen.nu

Seriepremiär. Ett ord som ligger i topp vad gäller svenska ord. Klasskompisar är orden: Sommarlov, Julafton, Midsommar och kräftskiva. Fem plus med andra ord.

Vi har under vintern tränat sena kvällar, kalla kvällar, mörka kvällar på konstgräset i Värnamo och stundtals har det känts långt till vårens seriepremiär. Men nu var den här. Nu skulle vi äntligen få en chans att få veta hur vi står oss i div 5 då det var ett Unnaryd som gått som tåget under försäsongen och som slutade på en finfin femteplats 2024. Nervöst, men också inspirerande.

Det var alltså med alla dessa känslor vi satte oss i bilarna, lämnade finfina Rastavallen och bilade genom skogsvägar, vildsvinsflockar och runt Småländska sjöar och hamnade i pittoreska Unnaryd. Inspirerande. Tills vi såg planen.

Planen var mer gul än grön, kändes gropig, hoppig och tung. Svårspelad? Jodå så att. Det visade sig nämligen att Unnaryd lagt om sin plan i höstas, men att den nysådda planen drabbats av gräsdöden under vintern och de tvingas därför spela på sin b-plan. Otroligt tråkigt för Unnaryd, det önskar man ingen klubb. Men nu var läget som det var och då får man göra det bästa av det.

Första halvlek blåstes igång och vi försöker spela fotboll på det sättet som vi vill. Men det var svårt. Bollen ville inte riktigt ligga vid fötterna och energin kändes överlag ganska låg. Vi skapar några småchanser men det är Unnaryd som gör 1-0 när deras inbytta vänsterytter drar till med en helvolley från 40m. Sa någon drömmål? Av bara farten kontrar dem även in 2-0 vilket står sig till paus. Snacket i paus är irriterat. Vi känner att vi inte kommer upp i nivå och att vi måste kriga för att vara bra. Vi gör ett par byten i paus och ändrar litegrann i taktiken (betoning på litegrann). Och det ger faktiskt resultat.

Andra halvlek är betydligt bättre än första. Vi springer mer, vinner mer närkamper, skapar mer och pressar nu som ett lag. Unnaryd har svårt att få till ett ordnat spel och vi skapar mer och mer. Deras målvakt gör några fina räddningar och vi lyckas vid några tillfällen skjuta både över och utanför vid bra lägen. Framsteg. Det dröjer ungefär en kvart innan Danne hittar in mellan mittback och ytterback till en framstormande Affe som petar bollen förbi målvakten och in i mål. Snyggt mål och bra spel. Där och då är jakten igång. Det ska dock (trots tungt bollinnehav) dröja fram till matchens sista ordinarie minut innan Max trycker in bollen i bortre efter att ha blivit fint framspelad av Arman. Otroligt skönt och viktigt. Matchen slutar 2-2 och även om vi borde glädjas över en upphämtad poäng så kändes det ändå som två tappade.

I bilen hem från Hallands pärla Unnaryd pratar vi om matchen. Vi var nog överens om att vi kan bättre, men planen ställde till det för oss. Vi konstaterar även att om detta är nivån som krävs för div 5 så kommer vi att kunna hävda oss i många matcher. Målsättningen är att hålla oss kvar samtidigt som vi utvecklar vårt spel och lag. Det är en lång säsong, mycket kan hända och känslan är fortfarande god och positiv. Vi har precis klarat av seriepremiären, i sol, på en vacker vårdag. Det känns som julafton, sommarlov och midsommar för en gammal fotbollsräv. Ny match igen på fredag. Då kommer Lagans AIK på besök. Kl 16. Kom dit och stötta diblåe. Ta hand om er.

Bäst i matchen?

***                     Max S

**                       Oliver

*                         William