24 december 2025 - Sportjulen
Sporten önskar alla en riktigt God Jul – välfylld tomtesäck
“...Yngsjö IF – stängsel, som håller ute vandalerna från gräsplanen....“
https://etidning.kristianstadsbladet.se/shared/article/var-kommunens-basta-lag-nu-drar-sig-yngsjo-ur-serien-forkros/8mY8fgEw
https://etidning.kristianstadsbladet.se/shared/article/och-yngsjo-ar-redo-att-trycka-pa-startknappen/LpruydNA
https://etidning.kristianstadsbladet.se/shared/article/stromsborg-tillbaka-yngsjo-vacklar-jobbar-varje-minut/xPcnA8c4
https://etidning.kristianstadsbladet.se/shared/article/yngsjo-if-vadjar-vi-tar-emot-alla-som-vill-spela-fotboll/tLh53vCj
https://etidning.kristianstadsbladet.se/shared/article/upplojda-bilspar-pa-yngsjo-ip-planerad-skadegorelse-om-an-me/p474onEe
24 december Sportjulen 2024
Här är Kb/NSk-sportens julklappar 2024
“...Yngsjö IF – getter,
som kan hålla gräsplanen i trim om klubben nu inte får ihop lag till kommande säsong...“
Kärleksgatan i Yngsjö har valts till Sveriges sportigaste gata. Vilken är historien bakom det udda namnet och vad är det sportiga med gatan? (Glenn R)
Det är ingen överdrift att påstå att Yngsjö genomsyras av ett högst levande engagemang för byns idrottsförening. Många är de bybor som på olika sätt engagerar sig i föreningen, på vars idylliska och klassiska idrottsplats det erbjuds aktiviteter för stora och små. Ett tydligt bevis på detta imponerande engagemang är att Svenska Postkodlotteriet för en dryg månad sedan utsåg Kärleksgatan i Yngsjö till Sveriges sportigaste gata 2018. Utmärkelsen firades på idrottsplatsen med bland andra tidigare fotbollsproffset Jesper Blomqvist.
Kärleksgatan är intimt sammankopplad med fotbollsklubbens historia – och tvärtom! Om Yngsjö IF:s osannolika framgångssaga, och alla spelare och ledare med adress Kärleksgatan, skulle jag kunna skriva spaltmetrar. Allt ifrån bildandet 1946 till hur klubben en sommardag 45 år senare som kommunens bästa fotbollslag spelade jämnt mot ett av Englands främsta proffslag, Blackburn Rovers, med landslagsspelare. Men nu tillåter utrymmet ingen större utsvävning, så jag får hänvisa till min senaste bok Åhus- och Yngsjötraktens historia, där Yngsjöklubbens drygt 70-åriga fotbollshistoria för första gången skildras i skrift (dessutom utgör den bokens i särklass mest omfattande kapitel).
Nu över till läsarfrågans första del, där Glenn R. vill veta historien bakom Kärleksgatan.
Själva gatan kom till omkring 1960 då delar av betesmarken i Yngsjö bys södra del, väster om Gamla byvägen, började bebyggas med villor. Byns gator hade vid denna tid inga namn utan postbox gällde. Området med villorna kallades i folkmun Prärien på grund av de utbredda betesmarkerna de uppfördes på – ett område länge initialt med mer kor än människor.
Då kommunen i början av 1970-talet beslutade om införande av gatunamn bestämde sig två brunnsborrare, aktiva i byns fotbollsklubb, att skämta med de boende på Prärien. Vid brunnsborrarnas arbete i Norrland hade de funnit en gatuskylt som de ansåg passa utmärkt till skämtet. Så efter en ”blöt” tillställning satte de i skydd av nattens mörker upp den ”lånade” Norrlandsskylten med namnet Kärleksgatan. Skylten renderade munterhet på Prärien och fick stå kvar, anammades så småningom av kommunen och blev officiellt namn på gatan. Senare kom Kärleksgatan att förlängas norrut och ansluta till infarten till idrottsplatsen från Gamla byvägen.
För att nu svara på läsarfrågans andra led, så har genom åren Kärleksgatan och Prärien (långt innan området fick sitt gatunamn) bebotts – och bebos fortfarande – av en rad profilstarka spelare och ledare med hjärtat i Yngsjö IF, men även andra framgångsrika idrottsutövare utan koppling till klubben. Av utrymmesskäl kan det bara bli enstaka nedslag bland dem enligt följande:
Innan Kärleksgatan förlängdes slutade den i norr vid ”Gunnar Jöns” hörna. Gunnar Jönsson ingick i klubbens första styrelse 1946 och var även en fruktad målkung i A-laget. Hans tre söner – Bengt, Erland och Rune – blev alla framgångsrika spelare i Yngsjö A-lag. Gunnars granne precis norr om Kärleksgatan var Assar Heide med familj. Han var en av dem som den 2 mars 1946 i Yngsjö skola var med och bildade klubben och därefter verkade som skicklig målvakt i klubbens A-lag. Assar med hustrun Margit bor fortfarande kvar i samma hus.
Efter Kärleksgatans förlängning till idrottsplatsen ändade den vid familjen Otto Skoogs boning. Han var ordförande i Yngsjö IF 1957-59 och även drivande kraft i klubbens amatörrevyer.
Rakt motsatt väderstreck, vid Kärleksgatans södra slut, finner vi infarten till Stig-Rolands villa. Han är klubbens verkliga eldsjäl och har varit starkt engagerad i Yngsjö IF under mer än ett halvt århundrade. Han tillhörde – tillsammans med bland annat brodern Leif, även han än i dag boende på Kärleksgatan – det historiska A-lag som 1967 vann div. 5 och för första gången tog upp klubben i div. 4. De båda bröderna spelade länge fotboll i klubbens A-lag, var med för första gången i klubbens historia att vinna Gärdscupen 1968, som upprepades 1971. Samtidigt var de uppskattade ledare för pojk- och damlag. Stig-Rolands hustru, Ann-Marie Olsson, var den som utan konkurrens varit ordförande längst i Yngsjö IF, sammanlagt 16 år under tre perioder, bland annat under klubbens storhetstid i div. 2.
Algot ”Alle” Åkesson är en av Yngsjö IF:s mest minnesvärde spelare. Den eldfängde kämpen var fruktad för sitt hårda skott och (ö)känd för att skjuta på allt. Under en match sköt han sönder målribban (på den tiden i trä) så att matchen fick avbrytas. I en annan match mot Huaröd avlossade han en så hård projektil att målvakten bröt armen när han försökte stoppa bollen. Hans enastående viljekraft och okuvliga vinnarinstinkt, hetlevrade temperament och Yngsjöfrälsande enögdhet, resulterade i imponerande många bollar innanför motståndarens målram, men också många utvisningar.
Vid årsmötet 1968 tilldelades han pris för 500 spelade matcher. Och åtskilliga fler skulle det bli med åren. Enligt ”Alle” själv spelade han 1 000 matcher för Yngsjö. Hur som helst: Beläggas kan att ”Alle” är den som spelat flest matcher i Yngsjö IF:s klubbtröja genom tiderna. Han har också gjort flest mål i klubbens historia, trots att han i perioder var såväl försvarsspelare som målvakt. ”Alle” innehar även det inofficiella ”klubbrekordet” i antal utvisningar. Priset delades ut av ordföranden Stig ”Bagarn” Olsson. Familjerna bodde grannar på Kärleksgatan. Stigs hustru, Asta Olsson, vaktade målet som säker sista 44-årig utpost när klubbens damlag debuterade i spel med flera spelare från Kärleksgatan och vann serien direkt 1971 (de stod även som seriesegrare 1974 och 1976). Tränare och ledare för damlaget var bröderna Stig-Roland och Leif. Asta Olsson bor fortfarande kvar på Kärleksgatan 35 i samma hus som hon och Stig med barn flyttade in i 1960 (som tredje uppförda hus på Prärien).
Stig Jönsson, i ungdomen målfarlig och omskriven i lokalpressen som Stig ”Guldfot”, ingick i det historiska lag som stod som seriesegrare 1953, klubbens dittills största fotbollsframgång. Stig blev sedermera klubbens ordförande 1974 efter att grannen Stig ”Bagarn” Olsson tackat för sig efter nio år som ordförande (som den då dittills längst sittande ordföranden). Stig Jönsson var långt senare också vice ordförande när A-laget 1991 låg i div. 2. Hans dotter Gunilla komponerade då klubbens uppskattade kampsång ”Vi ska vinna i dag” (Lasse Sigfridsson i Lasse Stefanz musiksatte texten) som släpptes i 1000 exemplar. Stig Jönsson med hustrun Lilian har varit bosatt i samma välskötta hus på Kärleksgatan i snart 60 år (flyttade in som andra familj på Prärien 1960).
Flera spelare i det osannolikt framgångsrika pojklag som i slutet på 1970-talet presterade på högsta Skånenivå hade sina föräldrahem på Kärleksgatan: Alf Olsson, Dan Jönsson, Stefan Persson samt bröderna Mikael och Stefan ”Lillen” Olsson. Merparten av spelarna i pojklaget lämnade sedan för spel i betydligt högre sammanhang. Högst nådde Alf Olsson i allsvenskan med Mjällby AIF. Men flera av dem skulle med tiden återvända till moderklubben och bidra till dess sagolika avancemang från div. 6. till div 2 på fem år.
Som jag nämnde inledningsvis ståtar Kärleksgatan även med idrottsprofiler utan historisk koppling till fotbollsklubben. Här två exempel:
Invid Yngsjö IF:s träningsplan, endast åtskild av Kärleksgatan, bor familjen Ebbinge. Lennart ”Ebba” är en välkänd handbollslegendar, framgångsrik proffs i Spanien, deltog i OS i Los Angeles 1984, och än i dag IFK Kristianstads mesta landslagsman, totalt 77 landskamper och 205 mål. Han vann med IFK elitseriens skytteliga 1976-77, tog två SM-guld med Heim och har sammanlagt gjort över 1000 mål i elitserien. Efter spelarkarriären tog en framgångsrik tränarkarriär vid.
Hans hustru Anna Berg Ebbinge är tidigare golfproffs med sju segrar på svenska touren, ett stort antal banrekord, tio SM-guld i följd och så nära en Europatourseger man bara kan komma (andraplats efter särspel).
Detta får mig att minnas (varför avslöjas sist i artikeln) en av de grövsta felspekulationer som någonsin gjorts av sportredaktionen på Kristianstadsbladet.
Det var sommaren 1966 som 20-årsjubilerande Yngsjö IF spelade uppvisningsmatch hemma mot Ifö Bromölla. Kristianstadsbladet var på plats och sammanfattar det hela med att det förvisso blev propagandaspel, men föga förvånande förlorade div. 5-laget Yngsjö klart mot Bromölla, som höll till i div. 2. Bromöllaspelaren Inge Danielssons prestationer i matchen hade Kristianstadsbladets utsände sportreporter emellertid inget till övers för, trots att han blev målskytt. ”Det är sannerligen inte mycket han visade upp” skriver reportern och frågar sig om ”Inge Danielsson är slut såsom fotbollsspelare?” Var han då slut? Nja…
Mindre än fyra månader efter jubileumsmatchen debuterar Inge Danielsson i svenska fotbollslandslaget och blir både målskytt och framspelare när Sverige vinner med 2–0 mot Danmark. Succén gör att han blir uttaget även veckan därpå till EM-kvalmatchen i Lissabon den 13 november mot årets VM-bronsmedaljör Portugal med världsstjärnan Eusébio. Portugal tar ledningen med 1–0. Sedan presenterar sig Inge: Han sätter 1–1 och tre minuter före slutet skjuter han också segermålet 2–1 efter en numera klassisk soloräd över halva Portugals planhalva. En av de största sensationerna i landslagets historia är ett faktum. Amatören från Bromölla blir ”Inge Guldfot” med hela svenska folket.
Efter säsongen värvas Inge Danielsson till Helsingborgs IF och vinner lilla silvret i allsvenskan 1967. Han köps till holländska storklubben Ajax. Trots att han inte anländer förrän i slutet på säsongen hinner han med att göra nio mål i serien och starkt bidra till att klubben vinner ligan. I Europacupen, föregångaren till dagens Champions League, gör han flera mål, bland annat två – Johan Cruyff det första, svensken de övriga – när Ajax i kvartsfinalen slår Benfica med Eusébio i avgörande match med 3–0. Hans mål är bidragande till att Ajax 1969 når sin första final i Europacupen mot italienska Milan med Kurre Hamrin. För första gången möttes därmed två svenskar i en Europacupfinal (Milan vann med 4–1).
Ett lindrigt understatement är väl att konstatera, att Inge Danielsson gav den lokala sportredaktionen svar på tal!
Men vad har då detta med Kärleksgatan att göra? Jo, efter sin karriär kom Inge Danielsson under flera år att vara bosatt på Kärleksgatan.
Närmare bestämt i den villa Lennart Ebbinge och Anna Berg Ebbinge numera bor i.
Kenth Olsson
Själv från två års ålder uppvuxen på Kärleksgatan 35 i Yngsjö och med spel under 60- och 70-talen i Yngsjö IF:s pojk-, junior-, B- och A-lag.
Yngsjö IF mår bra – men inte lika bra som under början av 90-talet. Då var den lilla klubben bäst i kommunen på herrsidan.– Det var julafton på den tiden, säger eldsjälen Stig-Roland Ohlsson inför dagens 70-årsfirande för Yngsjö IF
Daniel GrozdanovskiText
Fotboll/Vanneberga
Under de här åren spelade klubben ett antal jippomatcher. TV-laget var på besök liksom de engelska klubbarna Blackburn Rovers och Southampton.
– Jag minns att vi spelade 0–0 mot Blackburn. Det är nog den bästa matchen klubben har gjort genom tiderna. Året efter fick vi stryk med 5–1 mot Southampton, säger 74-årige eldsjälen Stig–Roland Ohlsson.
Men det var en annan match som lockade publiken. 1994 kom 4 300 åskådare för att se dansbandslandslaget (med flera av landets ledande dansbandsorkestrar) möta Radio Kristianstad.
Annons
– Det rekordet kommer vi aldrig att slå. Då kunde vi köra vågen på idrottsplatsen, säger Ohlsson och skrattar till.
– Vi hade åtta stora evenemang på den tiden.
Yngsjö var även kommunen bästa lag i början av 1990-talet då laget spelade i division II (nuvarande division I).
– Fotbollsmässigt var det julafton för oss.
I dag är det inte lika stort drag kring Yngsjö IF men A-laget toppar åtminstone division VI och har flera ungdomslag.
– Klubben är välmående och A-laget är med i toppen av serien, säger Stig-Roland Ohlsson, som varit med i klubben sedan i början av 1960-talet.
– Yngsjö IF har betytt väldigt mycket, både för mig och familjen. Det är viktigt att föreningen hålls vid liv, vi måste använda oss av pensionärerna. De har tiden till det.
Klubben representationslag åkte under fredagskvällen till Vanneberga för att ordna ett tidigt 70-årsfirande Yngsjö. Det såg bra ut till en början. Niklas Svensson hängde in en frispark efter drygt tio minuters spel. Jaha säger ni, men när ni får veta historien bakom frisparken kanske ett leende spricker upp.
– Niklas är på väg tillbaka efter en korsbandsskada och kan inte spela speciellt mycket. Men han har ett jäkla tillslag. Eftersom det är fria byten så bytte jag in honom i samband med en frispark. Det är rätt fräckt att han satte den med. Han är en riktig stjärna, säger Yngsjös spelande tränare Kristian Ekstrand.
Niklas Svensson:
– Den gick över muren och sedan stolpe in, säger Svensson.
Men den andra frisparken du byttes in för var inte lika bra slagen?
– Nej, det var ett närmare läge och en sämre vinkel. Jag fick gå på kraft. Jag får nog be om ursäkt till spelaren, säger Niklas Svensson, som träffade en hemmaförsvarare på ett ädelt ställe.
Annons
Yngsjö var det klart bättre laget i den första halvleken, men tappade det mesta i andra halvlek. Vanneberga krigade sig tillbaka och kvitterade med drygt 20 minuter kvar av matchen. Vannebergaforwarden Anton Persson var säker när han satte 1–1-målet. Matchen slutade oavgjort.
– Vi visar moral och vilja, men fotbollmässigt sitter det inte just nu, säger Anton Persson.
Även Kristian Ekstrand var nedslagen efter matchen.
– Det här håller inte om vi ska vinna en serie. Vi blev trötta och orkade inte hålla uppe spelet.
Korten haglade i andra halvlek. Det var grinigt från ert håll?
– Det är under all kritik. Som vissa spelare beter sig, undrar man om man spelar juniorfotboll eller herrfotboll, säger Ekstrand.
Han är inne på sin första säsong som spelande tränare i Yngsjö.
– Jag är uppvuxen i klubben och såg det som en utmaning. Jag kom till klubben av en anledning, att ta dem till femman. Sedan får vi ta det därifrån.
Under lördagen väntar Yngsjös 70-årsfirande.
– Det ska bli riktigt roligt. Jag tror att det var 200 anmälda till kvällen, säger Kristian Ekstrand.
Fotboll, division VI östra
Vanneberga IF–Yngsjö IF 1–1 (0–1)
Målen: 0–1 Niklas Svensson (12), 1–1 Anton Persson (68).
Fakta
Kungarna
Matchen: 2
Går väl inte till historien som den mest välspelade matchen på Blekevallen. Yngsjö tog en tidig ledning efter frisparksfräckisen av inhopparen Niklas Svensson. Bladetsportens utsände har då aldrig sett att ett lag bytt in en spelare enbart för att slå en frispark och att det sedan blir mål, wow! Yngsjö hade greppet under den första halvleken. Men topplaget brände chans efter chans och lyckades aldrig dra ifrån ordentligt i målprotokollet. I andra halvlek gick Yngsjö ned sig, samtidigt som Vanneberga åt sig in i matchen. Till slut kom en välförtjänt kvittering. Ett oavgjort resultat får anses som rättvist. Betyget dras ned på grund av den ruskigt griniga andrahalvleken.
Inramning 4
Vädermässigt går det inte att ha bättre förutsättningar. Nästan 30 grader varmt och vindstilla under den första halvleken. Det var så gött att några till och med tog sig en kall… Ett 50-tal personer var på plats och förgyllde tillställningen. Det är fullt godkänt med tanke på det granna vädret.
Fikat: 3
Klassiskt utbud med kaffe, lösgodis, glass, kall dryck, grillad korv, kexchoklad och så vidare. Mycket bra utbud för att vara på division VI-nivå. Mysiga fikabord där man kunde följa dramatiken på planen. Dock saknades det hamburgare…
Programblad: 4
En förstasida med domaren, dagens matcher och den aktuella tabellen presenterad. Dagsfärska laguppställningar och slutligen en personlig text inför höstsäsongen ur Vannebergas synvinkel. Fyra Kungar!
Fakta
Yngsjö IF
Bildad: 1946.
Ordförande: Maths Olsson.
Storhetstid: 1991-92 spelade klubben i gamla division II och var då kommunens bästa fotbollslag.
Publikrekord: 4 300 åskådare kom till Yngsjö idrottsplats 1994 för att se dansbandslandslaget möta Radio Kristianstad.
Jubileumsprogram 27 augusti:
13.30: Jubileumsdagen startar på Yngsjö IP.
14.00: Match P8.
14.40: Match seniorer–gamla Yngsjöspelare.
15.20: Match P9.
16.00: Match seniorer–gamla Yngsjöspelare.
16.40: Match P13.
17.20: Match seniorer–gamla Yngsjöspelare.
19.00: Jubileumsmiddag.
20.30: Dans till Magnus Persson & Tomas Tillberg.
https://www.kristianstadsbladet.se/sport/yngsjo-firade-75-ar-genom-att-ta-poang-av-serieledaren-som-en-halv-vinst-8671f707/
FOTO: VICTOR LINDSTAMMER
Superdrama när Vanneberga blåste Yngsjö på guldet Yngsjö ,
Vanneberga spjutspets Andreas Lewitz fixade seriesegern i division VI med sitt 4–3-mål i den 90:e minuten i seriefinalen mot Yngsjö.
FOTBOLL, DIVISION IV ÖSTRA Yngsjö IF–Vanneberga IF 3-4 (1-1) Målen: 0-1 Simon Gustafsson (7) , 1-1 Marcus Eriksson (22), 1-2 André Sellgren (60), 1-3 Jonathan Nilsson (84), 2-3 (85) Kristian Ekstrand (straff), 3-3 (87) Marcus Eriksson, 3-4 (90) Andreas Lewitz.
Publik: 352 betalande.
Seriefinalen i Yngsjö blev en spelmässigt jämn, spännande och målrik match med en galen avslutning (med fyra mål de sista minuterna). En klassisk höstrysare helt enkelt där publiken slets mellan hopp och förtvivlan.
Två anfallsglada lag bytte målchanser och mål med varandra men till sist stod Vanneberga där som segrare tack vare en rutinerad målskytt, nämligen Andreas Lewitz som fixade division V-avancemanget med 4–3-mål.
Yngsjö, som varit i ledningen från den första omgången, får därmed sikta in sig på kvalspel.
Stig-Roland - 20170121
FOTBOLL/YNGSJÖ
http://www.kristianstadsbladet.se/sport/for-mig-ar-det-ett-satt-att-betala-tillbaka/
Länkar till K-bladet om
* Yngsjö IF
Succéback. Kristian Ekstrand gjorde precis som hela Yngsjö en strålande fjolårssäsong och förlorade inte en enda tävlingsmatch. “Vi kommer att sättas på större prov i år”, säger han. Foto: Bosse Nilsson
Ekstrand redo för ny supersäsong
I fjol var Yngsjö IF nykomling i division V – och förlorade inte en enda match. I år är man nykomling i division IV – och måste väl börja förlora? ”Vi kommer att sättas på större prov i år”, säger mittbacken Kristian Ekstrand.
Yngsjö gick igenom femman helt obesegrade. Senast de förlorade en tävlingsmatch var i bortamötet med Önnestad i augusti 2011.
Då låg Yngsjö i division VI.
Den här säsongen väntar division IV.
– Man ska se långsiktigt, men det är klart att vi rider på en våg just nu. Men vi måste stå upp när första förlusten kommer, för den kommer att komma, säger 22-årige mittbacken Kristian Ekstrand.
Spräckte njuren
Om hans Yngsjö hade en relativt bekymmersfri säsong i fjol, hade Kristian Ekstrand något helt annat.
Han flyttades ner som mittback just innan säsongsstarten och gjorde succé direkt. Men i bortamatchen mot Wä förra sommaren fick han en jobbig smäll.
– Det var egentligen en vanlig duell på mittplan. Jag kände att det gjorde lite ont, sen i paus sa polarna att jag blödde. Sen pissade jag bara blod, säger Ekstrand, som hade spräckt njuren.
– Jag hade både tur och otur kan man säga. Jag fick ligga på sjukhus i åtta-nio dagar, men missade bara tre matcher tack vare sommaruppehållet, säger han.
Tillsammans med Niklas Svensson bildar Kristian Ekstrand ett mittlås som kommer att sättas på större prov i år än de senaste säsongerna. Division VI har blivit division IV, men Yngsjö ses återigen som en riktig outsider i serien.
– Vi hade det rätt lugnt förra året, jag tror vi höll nollan 14 gånger. Men vi kommer att sättas på större prov i år, säger Ekstrand.
Tvungen att nicka
Ekstrand är mittfältaren som i fjol fick ta klivet ner som mittback. Resultatet lät inte vänta på sig.
– Mitt nickspel utvecklade jag riktigt mycket förra året. Innan har jag aldrig nickat speciellt mycket, men då var man tvungen. Och det är faktiskt riktigt kul, säger han.
Inför förra säsongen förlorade Yngsjö inte en träningsmatch och fortsatte sedan i samma stil hela året.
I år har man inte heller förlorat någon träningsmatch. Vad nu det skulle betyda...
– Det är inte så att jag går och väntar på en förlust. Vi tar varje match som en prövning: ”Är det i dag vi verkligen kommer att ställas på prov?”, säger Yngsjös tränare Stefan ”Lillen” Olsson.
Nu är ni i division IV. Det känns ju som att ni borde förlora någon match åtminstone?
– Det verkar logiskt att tänka så. Man kommer alltid närmare en förlust och det gör vi väl, men vi hanterar det bra. Vi har en bred trupp och bra tränade.
I fjol bytte ni mycket och vann många matchen sista halvtimmen. Blir det samma taktik i år?
– Jag byter för att vi har bra spelare, inte för att folk är trötta. Jag har fem gubbar på bänken och de sitter inte där som prydnad, utan för att de har något att tillföra. Men de elva som startar tror jag på, jag byter inte för bytandets skull, säger ”Lillen”.
Så vad ska man tro om årets upplaga av Yngsjö? Med ett gäng nyförvärv från Åhus har man åtminstone en hel del division IV-rutin.
– Vi är definitivt inte sämre i år, säger”Lillen”.
Upp till bevis i premiären på lördag, hemma mot Ekets GoIF.
Kristian Ekstrand
Ålder: 22 år.
Längd: 175 cm.
Vikt: 72 kg.
Bor: Åhus.
Familj: Mamma, pappa, bror, flickvän.
Yngsjös försäsong
Näsby–Yngsjö 0–1
Yngsjö–Vittskövle 3–3
Staffanstorp–Yngsjö 2–2
Tomelilla–Yngsjö 2–3
Yngsjö–Öja 2–0
Yngsjö–Wä 5–1
Robin Nilsson
Yngsjö, som inte förlorat en tävlingsmatch sedan 2011, förlorade direkt i premiären. Foto: Annica Jönsson
Yngsjös supersvit fick ett abrupt slut
Segertåget Yngsjö IF nådde sin slutdestination i division IV-premiären mot Ekets GoIF. Laget hade innan avspark inte förlorat en tävlingsmatch sen augusti 2011.
Yngsjö IF formkurva de senaste två åren har varit spikrak uppåt. Laget gick från division VI till division V där de spelade förra säsongen utan att förlora en match, men precis som Yngsjös tränare Stefan ”Lillen” Olsson sa inför säsongen
– För varje vinst kommer man närmare en förlust.
Sattes på hårt prov
Och i premiären mot Ekets GoIF kom den. Eket som fick kvala för att hålla sig kvar i IV förra säsongen satte press från start och Yngsjös backlinje sattes på prov direkt, laget kan tacka ribban för att det inte stod 0–1 redan efter tio minuter. Yngsjös premiärnerver släppte och laget började jobba sig in i matchen. Eket fortsatte att trycka på men Yngsjö gav inte upp – de visade kämpaglöd, konkurrerade i alla dueller och 36 minuter in i matchen kom utdelningen. Efter en snabb omställning kunde Pontus Axelsson rulla in Yngsjös första mål i division IV.
– Jag tycker att vi gör en bra första halvlek, en premiär är alltid en premiär säger, Yngsjös tränare Stefan ”Lillen” Olsson.
Snabb kvittering
Resultatet 1–0 stod sig till halvtid men andra halvlek hann knappt börja innan Eket kvitterade till 1–1 genom Ola Johansson.
Det var en jämn match som utspelade sig på Yngsjös B-plan, en spelplan som inte gav lagen möjlighet till att rulla boll som de ville. Det blev många närkamper, båda lagen ville mycket och producerade många chanser. När det återstod drygt tio minuter av matchen fick bortalaget en straff som Joakim Falk sköt i mål.
Yngsjö hade chanser att kvittera i slutet men det gick inte lagets väg så 1–2 blev slutresultatet. Yngsjös tränare Stefan ”Lillen” Olsson var besviken efter matchen.
– Det blev inte alls den premiär vi hade tänkt oss. Självklart är det tråkigt att förlora men vi möter ett fysiskt starkt lag som vi ändå står upp bra mot. Vi kämpar men Eket kämpar bättre och vi får inte till det spelet vi vill ha. Det är bara att bryta ihop och komma igen, det är många omgångar kvar.
Linn Nordström
Ny förlust för stukat Yngsjö
”Vi har inte samma flyt som förra året”. Så sa Yngsjö-tränaren Stefan ”Lillen” Olsson efter att laget åkt på sin andra raka förlust som nykomlingar i fyran. Men Olsson är långt ifrån orolig.
Tvärtom.
– Det här var ett stort steg i rätt riktning, säger Olsson efter 0–2 förlusten mot Osby.
– Det var vi som hade matchen. Och det höll deras tränare (Ulf Larsson) med om. Enligt honom var det klasskillnad, han var överraskad över att de vann. Och det är ju kul att höra från en motståndartränare.
Matchen då? Ja, den var en jämn historia. Eller som Olsson själv uttryckte det:
– Fantastisk match från första till sista minut. De fick inte grepp om oss i första, men tog över lite i andra och lyckades göra två mål. Den största skillnaden mellan division fem och denna är just de små marginalerna.
I allmänhet var det individuella prestationer som avgjorde matchen.
I synnerhet Osby-anfallaren Rasmus Lundin.
– Han blev tungan på vågen. Han är storväxt och duktig med bollen, säger Stefan ”Lillen” Olsson, som ser ljust på framtiden.
– Det lossnar snart.
Simon Sjöstrand
Foto: Peter Åklundh
Yngsjö hämtade sig efter tuffa starten
Yngsjö IF, sist i tabellen, mot Näsums IF, näst sist i tabellen – det blev ingen match för nykomlingarna från Yngsjö. 4–1 (2–0) som kunde ha varit det dubbla om Stefan ”Lillen” Olssons pågar satt alla chanser.
– För två år sedan krossade dom oss med 5–1. Nu vann vi med 4–1. Det tycker jag visar vilken utveckling det här laget haft de två senaste åren, sa en märkbart lättad ”Lillen” efter den komfortabla trepoängaren.
”Lillen” fortsatte:
– Lättad? Absolut. Jag och spelarna med mig var grymt besvikna efter premiären. Okej, vi spelade på vår träningsplan, men vi borde ändå kunnat göra mer av den matchen.
– Men sen har det bara pekat uppåt. I bortamötet med Osby var vi väl så bra som dom. Och i dag var det ju inget snack. Vi kunde ju ha gjort både sju och åtta mål.
Lär bli fler treor
Yngsjö tog nu alltså sin första ”trea” för säsongen. Och fler lär det bli.
Fjolårets division V-suveräner kan bli en obehaglig överraskning för Eslöv, Glimåkra och de andra favorittippade topplagen, den saken är klar.
Fått ett helt lag
Här finns fart och disciplin, vilja och karaktär. Och inte minst bredd.
Bara från Åhus HBK har Yngsjö fått nästan ett helt lag.
Plus att ”Lillens” grabbar ser ruggigt vältränade ut.
– Det är ingen synvilla. Vi har tränat fyra gånger i veckan. Hårt. Jag kan lugnt säga att det här är det bäst tränade Yngsjölaget sen storhetstiden, ler ”Lillen”.
– Hur långt det sen räcker återstår att se. Men jag tror inte att vi är chanslösa mot något lag i den här serien. Tänk, det tror inte jag heller. Inte med gamla rävar som Niclas Svensson i försvaret, speedige Martin Everbring på mitten och notoriska målgörarna Pontus Axelsson och Henrik Ekstrand i anfallet.
Men hela laget andas optimism och framtidstro.
Var på hälarna
Näsumsspelarna var på hälarna nästan hela tiden, eller i 70 minuter. Men sista tjugo visade de moral, och Mikael Nilssons frisparksmål sex minuter före full tid var definitivt ingen tillfällighet.
Sebastian Andersson och Niklas Tidblad hade dessutom lägen till ytterligare reducering, innan Kristoffer Persson spikade slutresultatet i näst sista spelminuten.
Leif Westerhede
Yngsjös Jens Nilsson (nummer elva) avlossar skott och blir efteråt hela lagets hjälte. Foto: Bosse Nilsson
Nilsson frälste Yngsjö – avgjorde mot VMA
Som pojklagsspelare lirade de mycket tillsammans, i Yngsjö IF. Under klubbens storhetstid, i tvåan, var Stefan ”Lillen” Olsson den stora stjärnan, Nichlas Dahlman den lojale reserven.
I går möttes de på nytt, på Ädlavallen i Vånga. Som tränare för VMA IK respektive Yngsjö IF. Och än en gång var det ”Lillen” ” som fick applåderna. De tillresta Yngsjösupportrarna jublade i högan sky efter 2–1-segern.
– En riktig kämpamatch av killarna. Okej, dom hade mest av bollen i första halvlek, men vår starka period en timme in i matchen tycker jag mer än väl motiverar trepoängaren, analyserade Stefan ”Lillen” Olsson efteråt.
”Slå långbollar”
Den analysen höll Ingmar Dahlman i-n-t-e med sin gamla klubbkompis om.
– Nä, dom hade en bra tjugominutersperiod i andra halvlek, men annars tycker jag att det är vi som för matchen. Men det här visar ju bara att det går att vinna fotbollsmatcher på att slå långbollar, sa Ingmar Dahlman lite sötsurt.
Dahlman som länge, länge satt kvar på tränarbänken efter matchen, besviken och genomledsen efter derbyförlusten.
Men ”Lillen” – han bad som sagt inte om ursäkt för ”trean”. Och det hade han heller ingen anledning att göra.
Visst, hemmalaget lite mer boll, men Yngsjö hade definitivt de farligaste chanserna, utöver de tre målen.
Ett ribbskott (Martin Everbring) och ett fint läge för målkungen Henrik Ekstrand. VMA hade också ett skott i ribban (Nichlas Borg Dahlman), men inte mycket mer.
– Vi försöker spela genom laget, men har en del att jobba på när det gäller sista tredjedelen. Där måste vi bli bättre, erkände Ingmar Dahlman.
Nio från Åhus HBK
Bägge lagen mönstrade en hel del nytt, i första hand från Åhus HBK. Fyra före detta Åhusspelare i VMA och fem i Yngsjö.
Och tungan på vågen blev en Åhusspelare, vänsterfotade Jens Nilsson, som slog in segermålet, en kvart före full tid – med stödjebenet.
– Jens har en jättefin vänsterfot, men han kan nypa till med högran också, log ”Lillen”.
Leif Westerhede
Drömmål av Jens Nilsson
Yngsjö IF ångar på i fotbollsfyran. Tredje raka trepoängaren, 3–0 i nykomlingsmötet med Hanaskogs IS. ”De var klart bättre än vi, en helt annan tyngd i spelet”, erkände Hanaskogstränaren Bengt ”Emil” Andersson efteråt.
Yngsjö vann alltså med komfortabla 3–0. Men ”Emils” ungtuppar stod emot bra spelmässigt, speciellt i första halvlek, då de skapade lika många chanser som hemmalaget.
– Vi har ju ett ungt och löpvilligt lag. Men i dag räckte vi inte riktigt till. För oss gäller det att vinna ”rätt” matcher, förklarade ”Emil”.
Efter en jämn och tempofylld första halvlek exploderade Yngsjö i början på andra. Först stötte Pontus Axelsson in 1–0 (55:e) på hörna och sedan bombade inhopparen Jens Nilsson in 2–0 (64:e).
– Vi spelade bra i första halvlek också, men fick inte riktigt till det i sista tredjedelen. Men i andra kom ju också målen. Och Jens 2–0 var ju ett riktigt drömmål, log Stefan ”Lillen” Olsson, Yngsjötränaren.
Ja, det kan man lugnt säga. Jens Nilsson fick bollen en bit innanför straffområdet, i vänsterposition. Vilade lite på hanen, tryckte sen av och bollen gick som en projektil in i närmsta krysset.
Där visade Jens vilken fin vänsterfot han har!
Bästa mittförsvaret
Var det någon som tvivlade på utgången i det läget, så försvann det tvivlet, när Pontus Axelsson slog in 3–0, två minuter före slutet.
Toppar i hemmalaget: mittbacksparet Niklas Svensson/Kristian Ekstrand(seriens bästa?), rivige ytterbacken David Winqvist, bollskicklige Fredrik Lindeberg (de båda sistnämnda har tagit rejäla kliv sedan Åhustiden) och, givetvis, tvåmålsskytten Pontus Axelsson.
Hanaskog jämnt med ett litet plus för Andre Bengtsson.
Leif Westerhede
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies
Yngsjö IF på Facebook
.jpg?0)
Tjäna pengar till föreningen
