Dela nyhet
Resan fortsätter in i Bästa Någonsin
31 dec 2020
Säsongen 2009 inleddes och här börjar en betydande del av det som blev resultatet 2020. ÄFF hämtade in en ny tränare och det började trilla ner polletter både här och där under hösten då Sten-Åke Westby själv hittat rätt i sina funderingar om vad han kunde hitta på med sitt nya lag. Våren var en otrolig berg-och dalbana men med lika delar erfarenhet som ungt blod så blev hösten inledningen på något bättre. Det där som blev bättre landade så till sist i ”Bästa någonsin” när hösten 2010 skulle summeras. Karl Norell, Dawid Norell, Petter Olsson, Magnus Gravdal och Johan Ahlberg var killar som tog allt större plats. Via farmarlaget GoIF kunde vi även till viss del använda Henrik Olsson och Simen Gravdal. Med dagens regelverk hade inte Henrik kunnat vakta målet i kvalmatcherna som laget nådde men då gick det bra. Kvalet till division 4 den gången blev för tufft med två förluster. KB Karlskoga 2 vann på Lövviksvallen och Åtorps IF vann sin hemmamatch mot ÄFF.
Epitetet som förkunnade att detta var bästa någonsin var nu befogat. Det ursprungliga citatet kommer från ett uttalande om laguppställningen som gick ut för att möta Rottneros IK säsongen 2008. Den matchen slutade 2–6 så det var verkligen inte speciellt mycket bästa över det laget där samtliga tre tränare från 2020 fanns med. 2011 tippades ÄFF, vilket säkert då var för första gången i historien, att vinna serien och med en ny skyttekung i laget så kanske det var befogat. Laget klarade inte att uppfylla detta men en klart godkänd tredje plats blev det till sist. Efter tre år med Westby som tränare var det säsongen som följde en klar föryngring av spelartruppen och undertecknad själv fick göra debut som tränare.
2012 inleddes strålande med fyra raka segrar och man hade fått en drömstart som tränare. Det var en otroligt rolig säsong med en härlig blandning av spelare. Erfarenhet och rutin fanns hos Peter Enqvist, Patrik Söderwall och Rasmus Gustafsson. Lagets nya stomme var Pontus Strömberg, Simen Gravdal, Magnus Gravdal, Henrik Olsson, Johan Ahlberg, Christoffer Branzén, Petter Olsson och Henrique Brandin. Och så blev det även debut för mina egna 96-or som jag tillsammans med Jonas Nilsson hade haft sedan de var knattar. En fantastisk säsong blev det med en placering på övre halvan trots alla förluster på spelarsidan inför säsongen.
Det var trots att det fungerat bra inget enkelt beslut att fortsätta som tränare 2013 men så fick det bli. Laget var egentligen inget sämre men nu började det tyngre och efter fyra raka förluster så kände jag att det vore bättre att bidra som spelare och låta någon annan få vara tränare. Så fick det bli och ännu en gång stod jag som spelare med Stefan Jansson som tränare precis som 1992 och hösten 2008. Vi åkte tyvärr ut den här säsongen när vi klantade till det mot Säffle FF 2 i sista omgången som då gjorde att vi hamnade på kvalplats. Där fanns ett starkt IK Arvika 2 så det blev de som tog platsen i femman.
2014 var sedan det mörkaste året på länge men med ny energi från Hasse Iderström, Cesar Acuna och Jörgen Skyllkvist så hamnade ÄFF rätt igen under 2015 även om det stannade vid en tredjeplats i sexan. Alltså, Tomas Gunnarsson vann skytteligan det året, den såg ni inte komma till er i en historieberättelse.
2016 och 2017 fick man så uppleva två fina säsonger som tränare på nytt då vi först tog klivet upp tillbaka och sedan nådde en fin tredjeplats i femman 2017. Säsongen 2017 hade vi Jan Nilsson som grym anfallare, Damir Horvat elegant och skicklig på mitten, Karl Norell briljant fram till knäskadan, Simen Gravdal som fantastisk mittback och Henrik Olsson som otrolig målvakt. Vi hade Magnus Gravdal, Jimmie Larsson, Jonathan Klang, Andreas Johannesson och Christoffer Branzén. Till sist men inte minst så fick jag med glädje också ha Joakim Hellberg som spelare i mitt lag för första gången.
Precis som 2012 så var även 2017 ett roligt år att vara tränare för ÄFF men det hade på nytt slitit och det är inte optimalt att vara så få personer runt ett lag. Damir och Karl fanns med och hjälpte till som spelande tränare men de skulle ju så klart ha sitt fokus på planen. Dan Norell och Erik Norell fanns med runt laget och bidrog som de alltid gjorde men i övrigt blev det här för slitsamt för att det skulle kännas riktigt optimalt.
Jag tror att många i ÄFF insåg det och att ett lag behöver ha betydligt fler i sin organisation för att det ska fungera riktigt bra. För egen del bestämde jag mig för att lira en säsong i Gettjärns IF säsongen 2018 vilket var ett klokt val där jag hade otroligt kul med både nya och nygamla bekanta, vilka flertalet var i min egen ålder. ÄFF fick det inte lätt att hitta tränare inför 2018 men fantastiskt kul när Adam Berg hoppade på uppdraget. Det här var verkligen ingen lätt period att debutera som tränare för det fick slitas rejält med att få till spelartruppen. Spelare kom och gick men Joakim Hellberg, Henrik Olsson och Simen Gravdal hjälpte ÄFF att få till en mer än godkänd tabellplacering till sist.
Adam fick 2019 assistans av Patrik Söderwall och Rasmus Gustafsson vilket så klart gjorde Adams arbete lättare det året. Kanske blev inte tabellplaceringen riktigt det som de hoppats på men det gavs ändå signaler om en ljus framtid. Ungdomar som Linus Nilsson, Anton Johansson, Andreas Eriksson och Hugo Johnsson fick en hel del speltid och de visade sin potential. Att undertecknad fick vara med och spela i det U-lag som växt fram med Per-Åke Larssons grabbar gjorde att man insåg den potentialen hos flera.
För egen del var det 2019 trevligt att vara tillbaka i ÄFF och att få spela fotboll med Christian Wilhelmsson var så klart något extra. Vi hoppas att han under sommaren 2021 på nytt kan få möjlighet att gästa oss i träning. Det som en spelare med den erfarenheten bidrar med är ovärderligt för alla spelare som är mottagliga och vill lära sig något. Det var också fantastiskt kul att under 2019 få spela med tre riktigt unga spelare och de skulle alla tre den 17 oktober 2020 vara med för att skriva historia i Kil.
U-laget hade den här säsongen två andra herrar som man kände väl och spelat med sedan urminnes tider. De två fick den här säsongen nu chansen att spela med sina söner. Tiden för deras ungdomslag höll på att gå mot sitt slut med en oviss framtid. Att lägga fram förslaget att Marcus Palmberg och Tomas Gunnarsson skulle tillfrågas som nya seniortränare var för mig självklart hösten 2019.
Jansson från 2004 hade blivit Palmberg 2011 och när Sten-Åke skrev initialerna MP på tavlan när vi skulle möta Råtorps IK borta den säsongen så var det något som skapade visst huvudbry. Det skulle bli ett visst huvudbry även under några veckor hösten 2019.