RSLK´s Historia
Back Erik
Rättviks första alpina utförsåkare var troligen Back Erik Gustavsson(1911-1989). Hans familj ägde och drev Rättviks Spisbrödsfabrik, men skidåkningen var en stor passion hos Back Erik och hans namn förekommer flitigt i klipp och handlingar som rör skidfrämjandet, slalombackar och senare Rättviks Slalomklubb från 30- till 60-talet. På 30-talet arbetade han som instruktör i både Storlien och Riksgränsen och gjorde pionjärartade skidresor till alperna. Var god vän med Olle Dahlman, som senare blev klubbens förste tränare.
Fröet till den alpina skidsporten i Rättvik såddes den 9 februari 1935, då en lokalavdelning för Skid- och frilufsfrämjandet bildades i Rättvik. Främjandet skulle med åren betyda mycket för den alpina skidsporten i Rättvik, även om det i mitten av 30-talet mest handlade om tur- och telemarksskidåkning. Back Erik Gustavsson lärde sig tidigt den nya "slalomtekniken", som han introducerade och han ingick också i den tremannakommitté som 1936 börjar arbeta för anläggandet av en slalombacke i Rättvik.
Gamla slalombacken
Rättviks första slalombacke med raststuga, invigdes 1937 av prosten Sam Gabrielsson. Backen var belägen nära Hedsåsbergets högsta punkt, på "baksidan" av Lerdal, ganska rakt ovanför folkparken. Det gick ingen väg till backen, utan man fick ta sig dit till fots eller på skidor och hela projektet bekostades med frivilliga medel. Trots att backen låg oländigt till, användes den flitigt av skolorna och det arrangerades tävlingar där. Även IK Jarl höll till i slalombacken och hade en sektion för slalom och backhoppning(!).
Så paradoxal är historien: Dagens längdklubb IK Jarl bedrev alpin skidåkning långt före Rättviks Slalomklubb...
Den gamla slalombacken var kort och den saknade lift. Backen trampades med skidor och kunde drivas tack vare stora arbetsinsatser från frivilliga entusiaster. Ett exempel på den närmast ideologiska förhållandet till skidåkningen var att det planterades hickory-träd vid sidan av backen, för att ungdomen själv skulle kunna tillverka sina egna skidor...
Rättviks Slalomklubb - föregångarklubben
Den 2 februari 1939 bildades en förening med namnet Rättviks Slalomklubb, vilket var en tidig föregångare till dagens klubb. Första året hade den 16 medlemmar och i styrelsen satt nästan exakt samma personer som också var i ledningen för Skidfrämjandet: Back Erik Gustavsson, Rolf Dufwa, Anders Perjons, Bertil Larsson och Bruno Söderström. Att samma personer bildade ytterligare en skidklubb kan bero på att man ville ordna officiella tävlingar, vilket inte kunde ske inom Skidfrämjandet. Redan första vintern arrangerades tävlingar. Dels en nationell, där Lars Larsson från Borlänge segrade och dels "Rättviksmästerskapet" där Back Erik vann seniorklassen och A. Andersson segrade bland juniorerna. Men hösten 1939 bröt 2:a världskriget ut och klubben fick problem eftersom nästan hela styrelsen kallades in till militärtjänst. Därför kunde inget årsmöte hållas senhösten 1939. Den tidiga Rättviks Slalomklubb bedrev tävlingsverksamhet några år på 40-talet, men tynade sedan bort. Exakt när klubben upplöstes har inte hittills gått att få fram.
Hoppbacken
Den 5 mars 1944 inleds en ny epok i gamla slalombacken: Hoppbacken invigs.
Invigningstävlingen blev en succé. Det fanns klasser för seniorer, juniorer, yngre juniorer och en särskild klass för - norrmän! Men det var nog inte diskriminering av de norska deltagarna, utan en teori är att det då - under kriget - fanns många norska flyktingar i Dalarna och att många av dem var riktiga överdängare i backhoppning och helt enkelt för bra. Norrmännen var alltså i en klass för sig...
Problematiska krigsår
Verksamheten med slalom och backhoppning fortsatte under 40-talet. Vi kan ägna en tanke åt dessa eldsjälar som mitt under kriget lyckades hålla liv i gamla slalombacken. Detta trots ransoneringar, bränslebrist och att många av de drivande ledarna ofta låg inkallade i beredskapstjänst. Något att tänka för oss som ibland stönar över allt ideellt arbete i klubben...
Nya slalombacken
Önskemålen ökade dock på en bättre, brantare och mer centralt belägen slalombacke. Redan 1942 fanns de tankarna inom Skid- och frilufsfrämjandet och vid lokalföreningens årsmöte 1950 beslöts att göra en undersökning av möjligheterna till en ny backe. Den backen planerades på Hedsåsbergets högsta punkt, 212 meter över Siljan på den s k Bondtolvan. Alltså backens nuvarande plats.
Men när kartor över skogsskiftena och förteckning över markägarna gjordes, visade det sig att det fanns 14 skiften med 12 olika ägare där den blivande 520 meter långa backen skulle gå. Ett stort arbete inleddes med att lösa markfrågan. Alla markägarna var dock välvilliga. Det är nämligen nu som idén med en slalombacke som turistattraktion förs fram och Rättviks företagare blir alltmer intresserade.
Under höstarna 1953 och 1954 utförs arbete med avverkning, borttagning av stubbar, risbränning och tilljämning. En frivillig styrka av främjandets medlemmar, skolungdom och militär utför detta arbete. Men allt eftersom arbetet fortskred, ökade drömmarna om ytterligare ett projekt i backen: en lift! Men var skulle Skidfrämjandet ta pengar till en sådan?
Släpliften
Men intresset hade nu ökat ännu mer hos det lilla näringslivet i Rättvik. Främjandet bildade en ekonomisk förening för liften och på endast fyra(!) dagar 1954 togs 30.000:- in från hotell- affärs- och industriägare, samt privatpersoner. Ett oerhört högt belopp på den tiden. Summan motsvarar 355.000:- i 2001 års penningvärde! Samma år får Rättviks Mekaniska Verkstad i uppdrag att bygga liften. Kostnaden beräknades till 40.000 kronor och redan på senhösten -54 tillverkades släpliften.
Eldsjälarna
Bland medlemmarna i Skidfrämjandet och företagare som drev projektet med nya slalombacken kan nämnas Back Erik Gustafsson, Bernt Sörlin, Bertil Forsgren, Sten Hagberg, Erik Johansson, Georg Johansson, Anders Perjons, Gustaf Wiberg, Gösta Rosén, Waldemar Bergman, Karl-Erik Halvares, Georg Johansson, Gunnar Sold, Börje Ljunggren, Sven-Olof "Penta" Eriksson och John Haag.
Succéstart
Söndagen den 20 februari 1955 öppnade den nya liften, som transporterade 260 personer/timme, motorn hade 16 hk och antalet byglar var 20. Resan upp till toppen tog 4.30 min. Men anläggningen blev ändå en succé. Många tillresande besökte backen och de tre första veckorna noterades inte mindre än 11.000 liftresor. Det var nämligen inte fy skam med en skidlift då. Som jämförelse fanns det t ex i hela Sälenfjällen bara en enda lift vid den tiden (Högfjällshotellet).
PR-kuppen
Framgången vid starten blev ännu större genom den formidabla PR-kupp som Back Erik m fl låg bakom. Första söndagen i mars låg nämligen hela rikspressen i Mora för att bevaka Vasaloppet. Entusiasterna i Skidfrämjandet lyckades få pressen till Rättvik när den var på hemväg från Mora genom en lockande inbjudan. Måndagen den 7 mars var det pressvisning och på programmet stod bl a slädtur via slalombacken till Hedsås Marias kaffestuga i Hedsåsen. De stora rikstidningarnas utsända var djupt imponerade av den nya skidanläggningen
"Åre har sannerligen fått en värdig konkurrent" skrev Göteborg Handels- och Sjöfartstidning.
"Det är ingen liten backe. 500 m. lång och en höjdskillnad på 110 m..." noterade Svenska Dagbladet.
"Den vackra turistorten har fått ännu en attraktion...den nya liften är en succé", konstaterade Stockholms-Tidningen.
Aftonbladet hade nästan en helsida, där Sten Hagberg och Inga Sörlin åkte skidor i rättviksdräkt.
Historiskt år
1955 blev därmed ett märkligt år i Rättviks sporthistoria. Det året invigdes nämligen tre anläggningar som alla skulle komma att profilera Rättvik i hela landet som fritids- och rekreationort:
Rättviks golfbana, Rättviks travbana och Rättviks slalombacke.
Premiärtävlingen?
Den första slalomtävlingen i nya slalombacken ägde rum exakt ett år senare - i mars 1956. Men det finns fortfarande frågetecken kring denna premiärtävling: Vem arrangerade, hur många deltagare var med, hur såg prislistan ut och var det verkligen premiärtävlingen? Uppgifter som undertecknad inte har fått fram.
Rättviks slalomklubb
Den 5 december 1956 inleddes ett nytt kapitel i kommunens skidhistoria, då nuvarande Rättviks Slalomklubb bildas.
Anders Rosén