Laguppställning
Ledare
Referat
Vi läser både Proust och Knasen
3 aug 2015
Facit. Det stod vi för om frågan är ”Hur besegra Skogså borta?”. Exakt som vi gjorde på söndagen. Kriga, kämpa, men och lira och vara läckra. Hålla tätt, inte bjuda på något och ösa framåt. Svårare än så var det inte att bryta förbannelsen.
Förutsättningarna:
- Lira har inte vunnit borta mot Skogså på hemskt länge, ingen i truppen hade varit med om det. Det pratades om att det aldrig hade hänt, även om det låter väl dramatiskt.
- Gräsplanen var jordig, tungsprungen och osade ”kramp i vaden”. Det släppte väldigt ofta under fötterna vid start och stopp.
- Vi visste att det skulle bli en tuff match med många dueller och att hemmalaget skulle spela fysiskt.
- Planen var liten.
- Vi förstod att Skogså skulle försöka utnyttja de två sista förutsättningarna till max.
Så gick det:
Vi stod upp bra från start och visade att vi inte skulle vika ned oss utan kamp. Att Lira hade kommit till Åvallen för att glömma krångliga förutsättningar och bara köra.
I nionde minuten skapade Jesper Robarth öppet mål från straffområdeslinjen efter strul i Skogsåförsvaret och för att Jeppa tagit för sig på ovanstående sätt. Jesper Robarth missar inte öppet mål och därför fick vi ett tidigt 0-1-mål.
I 24:e minuten snurrade Musse på mitten, tog sig loss från flera motståndare och träffade därifrån Jeppa Robarth med en precis långboll. Jeppa tog ned bollen i hög fart – utan att få en för lång touch, vilket är väldigt lätt hänt. Tog sig förbi målvakten och försvaret hade inget annat val än att kapa Jeppa om man inte vill ha 0-2. Nu fick man det ändå efter att Musse säkert placerat bollen lågt till höger. Solklar straff, förvaltad på bästa sätt.
I paus var vi alla nöjda. Spelare och ledare. Det fanns saker att förbättra, men överlag var vi nöjda. Med resultatet och med att vi hade bröstat upp oss och tagit kampen.
När vi kom ut till andra ville Skogså tydligen begå harakiri och ställde upp tre backar mot våra snabba och spelsugna anfallare. Robarth till vänster, Jesper Olsson i mitten och William Pääjärvi till höger. Detta kunde bara sluta på ett sätt och två minuter senare hade David Persson slagit en frispark som Skogså skarvade till Robarth på bakre stolpen. Lugnt, som bara någon som redan har gjort ett och fixat en straff innan gör, placerade Jeppa in bollen vi stolpen.
Tio minuter till spelas, Wille Pääjärvi snurrar upp två gubbar på sin kant, slår in den till Jesper Olsson som sätter 0-4 och bjuder på en internationell målgest när han sliter bort medspelare, tar fart och glider på knä i tre meter som vore Åvallen ett nyvattnat Nou Camp. Musse höll sina händer bakom öronen som i en ”Vad-sa-ni-sa-ni? Va? Vad sa ni?”-målgest efter sitt straffmål. Med det visar Lira att man kan växla mellan att riktigt kämpa och buffla mot Skogså på en mindre bra plan och samtidigt visa läckra storfotbollstakter. Det tycker jag är signifikativt för årets upplaga av Lira som kan vinna denna typ av matcher, i matcher där det spelas trevlig fotboll, vända underlägen och spela ut hela registret i redan klara segrar. Det är en styrka vi kommer att ha stor nytta av när serien ska avgöras i de åtta återstående fajterna.
0-5 gjordes av undertecknad efter en tilltrasslad situation på en hörna, bollen studsade ut och drogs till med stödjebenet via två backar och målvakten innan den med knappt styrfart rullade just över mållinjen. Inte kvällens vackraste på något sätt.
Det är svårt att skriva om matcher man själv spelar. Därför väljer jag att inte recensera assisten som drogs till på volley med vristen i mittcirkeln och satt på Viktor Hanssons fot ute på vänsterkanten. Hansson avancerade med sin snabbhet och placerade in 0-6 på ett Henryskt sätt och domaren blåste samtidigt av matchen.
Jag tänkte dela ut en mygga till matchens bäste spelare. Robarth för en grymt pigg match där han avgjorde med sin snabbhet och kyla? Musse för avgörande insatser vi båda de första målen och en mycket bra första halvlek? Charles Duc för lugnet där bak, flera bra nedplockningar, räddningar och nollan? Egentligen hela försvaret? Jesper Olsen som slet som en gladiator längst fram och som krönte allt jobb med ett bra mål? Hela laget för inställningen?
Det här slutar med lika många myggor som det var på Åvallen.
Sebastian Wiklander