Dela nyhet
Tvåsiffrigt i finalen för andra året i rad
4 jan, 16:18 0 kommentarer
Vad ska man säga om det makalösa gäng som inte redan är sagt. För andra året i rad vinner vi Storvreta med tvåsiffrigt. Har något lag gjort det en gång?
Till och börja med så måste jag först nämna samarbetet med Sundsvall FBC. För detta guld tog vi tillsammans som kombolaget FBC Nordic/Sundsvall FBC. För utan detta samarbete hade vi inte kommit till spel överhuvudtaget. Så att bara komma iväg till Uppsala var en seger i sig. Stort tack även till Västerås och Milian Rohlin för en smidig övergång när vi fick ett sent återbud på grund av skada. Platsen var redan betald och klar.
Med endast 12 utespelare visste visste vi att det var viktigt att hålla alla friska och krya så vi inte stod där med ett trasigt lag en bit in i cupen. Detta flöt på bättre än väntat och vi kunde snurra runt och på med alla våra spelare för att maximera lagets styrka. Samarbeten och nyförvärv i all ära. Men det räcker inte att bara sätta ihop ett lag på papperet för att vinna en cup eller för den delen en match i P12 svår i Storvreta.
Ett par av lagen vi stöter på är stora föreningar med flera lag och som i vissa fall har lika många målvakter som vi har utespelare i Nordic. Så jag/vi visste att första matchen var avgörande, då tjeckiska storklubben Tatran väntade i andra omgången. Minst en seger krävdes fär att inte cupäventyret skulle vara över. Vi tog två och därmed kunde vi slappna av och spela ut i resten av gruppspelet.
För i första matchen mot Turku (Åbo) fick vi bekänna färg och det märktes att vi inte var helt samspelta. Vi vinner en tät och tuff match och kan förberda oss för en riktig batalj mot den tjeckisla storklubben Tatran, som kom till spel med fyra lag (ett i svår och tre i lätt). Men som dessutom har en litet annat tänk än vi har i Sverige. De spelar en fysisk och fartfylld innebandy, men de kan även spela sina "stjärnor" non stopp. Dessutom byter de plats lite på känsla, så deras bästa back är helt plötsligt center. Intressant tänk helt klart och utanför min box att tänka (ännu ska tilläggas). Matchen då - troligtvis vår bästa prestation i hela cupen. Vi styr matchen från start till mål även om de snyggar till siffrorna i slutet.
I match tre och fyra väntar finskt motstånd i form av EräViikingit och Esport. Efter de två inledande segrarna kan vi som sagt spela mer avslappnat. En seger och vi är klara fär A-slutspel. Vi är påkopplade och vi tar en komfortabel seger direkt mot EräViikingit, vilket ger oss en morgondag med endast en match. Vi får även med oss övriga resultat i gruppen och kan mer ellet mindre ta dagen som en vilodag. Mötet med finska Esport blir en perfekt uppladdning inför semifinalen. En trevlig och välspelad match mot ett riktigt bra slutar med vår fjärde raka seger. Då Tatran besegrade just Esport i en galet intensiv och häftig match tidigare under dagen, så var den finska guldkandidaten ute redan i gruppspelet.
Dags fär slutspel och i semifinalen väntade Vaksala från Uppsala. Ett lag som är väldrillat och det märks att det leds av otroligt duktiga tränare. De ligger lite före sin tid sett utifrån sin/vår ålder. Istället för att att minnimera misstagen och nå kortsiktga framgångar vill de verkligen "spela" innebandy. Vilket gör att detta lag garanterat bara kommer bli bätte och bättre framöver. Matchen då - det märktes att det var en vinna eller försvinna match. Jag tycker vi kommer ut bra och styr matchen, vilket ofta brukar ge utdelning. Vi maler på med långa anfall och snabba kontringar om vartannat och vinner rättvist med 5-1.
Final mot Vallentuna som enligt mig lite oväntat slog ut Tatran (vände underläge och vann på straffar). En förening som som vi stött på flera gånger i såväl P12 som P11. Där framförallt deras P11 lag har en riktig vinnarkultur. Men som självklart smittar av sig på deras P12:or som de samarbetar med. Valletuna kör verkligen nivå istället för ålder, vilket innebär att flera av deras duktiga yngre spelare (2010-2012) spelar mot äldre. I det duktiga P11-laget som slog ut oss förra cupvändan i P11 svår är flera spelare redan nu tongivande i deras JAS-lag. Samtidigt som några av P12:orna är ordinarie i P11-laget. Så vi vet att det finns kvalité i laget och dessutom har en de en tydlig spelmodell. Där.de backar hem och försöker gå på snabba kontringar. Helt enkelt motsatsen till Tatran, så vi fick helt enkelt förberda oss för en helt annan matchbild.
Det går alltid att argumentera för olika speltyper, vad som är rätt och fel. Vad som på sikt är bäst för spelarnas utveckling och så vidare (vanligt förekommande bland lag som ofta förlorar). Jag brukar när det gäller ungdomsidrott förespråka offensiv i första, andra, trdje och 97:e fallet. Men det är för enkelt att som tränare gömma sig bakom detta. Ibland måste man helt enkelt frångå sitt sätt att spela på för att helt enkelt vinna en enstaka match. Ett bra exempel på det var när vi i P11-klassen slog ut otroligt duktiga EräVikingit med 5-1 i kvartsfinalen. Som våra killar föravarade oss i den matchen mot en sammantaget större, snabbare och starkare motståndare. Jag förstår att vårt spel inte var vackert, men det var vackert att se gjäden i våra spelsre när de firade årets skönaste seger.
I finalen mot Vallentuna visste vi som sagt vad som väntade, det var upp till oss att hitta nyckeln till deras låga försvar. Samtidigt som vi måste vara redo att snabbt ställa om och löpa hem vid bolltapp för att stänga ner deras kontringar. Och som vi backlöpte denna match, att rädda ett mål bakåt betydet som bekant lika mycket som ett mål framåt
Vår matchplan sitter från början till slut och vi kontrollerar tillställningen fullständigt. Redan i första bytet hittar #7 till #23 och 1-0 på tavlan. Denna kombo fortsätter hålla låda fram till 3-0 innan #97 dunkar in 4-0. Jag tycker vi åker på en tuff tvåa när vi gör ett fantastiskt fint backlöp och axel mot axel vinner närkampen. Domarn dömer är sedan gammalt och de var otroligt duktiga sett till hela matchen (fem plus). Vallentuna reducerar, men direkt därpå fullkomligt bombar #4 Mr "Boooom" in 5-1. Vi fortsätter snurra på och vårt 11-1 mål där hela vår femma parkerar på deras planhalva och flyttar runt bollen innan den sitter får sätta punkt för matchen och Storvreta Cup. Magi!
Kommentarer