3 - 5

Jag tänker inte skriva någon längre analys, för jag lever mig in så mycket i matcherna att jag inte kommer ihåg assists och så många speciella händelser. Men detta är vad jag har att dela med mig.

Inför matchen fanns det en viss oro över hur många spelare vi skulle bli, då det endast var åtta spelare från "vanliga" truppen som hade tackat ja. Då ska vi även lägga till att Jonny K och undertecknad skulle dra iväg tidigare, då Djurgården hade match klockan 17:30.

Men tack vare Hasse, Oliver, Kalle, Jonny E och Tomas E så fick vi ihop 13 spelande gubbar och barn (Erik).

Ha då i åtanke att Tomas spelade lördagsmatchen, och tillsammans med Hasse så sprang dessa stålgubbar ett 13 kilometers lopp med hinderbana tidigt på söndagsmorgonen.

Vi kom överens om att vår taktik skulle vara ganska låg press, och att vi skulle vara lite avvaktande i början för att se hur matchen skulle gestalta sig. Vi pratade även om att vi skulle hålla bollen inom laget och blir vi trängda ska vi antingen passa hemåt eller slå upp bollen mot någon av hörflaggorna (precis som Morten brukar säga).

Matchen börjar lite trevande, men efter några minuter får vi igång spelet och dominerar matchen. Så det var lite ologiskt att motståndarna fick första målet. Och jag menar verkligen fick, för det var en solklar offside som domaren missade. Istället för att hänga läpp så började vi verkligen lira ut, och bara 1-2 minuter efter det insläppta målet fick vi en straff som Kim inte gjorde något misstag med. Några minuter senare får Erik bollen på mittplan och han driver inåt från sin högerkant med en motståndare hängandes bakom sig, detta hindrar dock inte Erik som i steget klipper till och får till ett kanonskott rakt upp i målvaktens högra kryss. Årets mål om ni frågar mig.

Vi fortsatte att dominera matchen och motståndarna hade bara några skott utifrån som antingen Simon tog eller så hamnade bollen utanför.

En snabb kontring från oss resulterar i att vi får en frispark kanske 20 meter in på deras planhalva. Kim slår en perfekt frispark som Albert med sitt långa hår skarvar in i mål. Även detta mål var snyggt. Här har vi alltså inom kanske tio minuter vänt ett 0-1 underläge till 3-1 ledning. Som ansvarig coach stod jag och njöt vid sidan av.

I andra halvlek reducerar Tudor ganska tidigt på en hörna, och vi blev lite stressade och tog en del felbeslut. Sakta men säkert började vi dock få igång spelet igen. När det var drygt 20 minuter kvar var jag tvungen att dra, och vad som hände sen vet jag inte, eftersom jag inte var där.

De cirka 70 minuterna jag var på plats gjorde mig riktigt stolt, speciellt med tanke förutsättningarna vi hade. Alla lyssnade på coach, det var inget gnäll och stundtals spelade vi riktigt bra fotboll.

Alla närvarande från kioskpersonal, publik till spelare ska ha en stor eloge. Och ni killar som vanligtvis inte spelar med utvecklingslaget ska ha en extra stor eloge!

//Söder