0 - 8

Tappert kämpat av samtliga är kanske matchens enda plus ur Sävedalens perspektiv. Öckerö spelar fysisk det visste vi, fysisk på en nivå där SIF med sina delvis 14, 15, 16 åriga spelare helt enkelt inte kan stå emot (dagens snittålder låg på 16,23). Men ändå försöker SIF att vara med i spelet.

Och förhållandevist länge håller spelet ihop innan ÖIF slutligen får utdelning och efter att man har lyckats första gången blev det bara medvind för bortalaget. 

När dessutom ÖIF:s många gånger gränsvärdiga fysiska spel inte heller gav utfall i form av frisparkar gjorde inte det saken bättre - om än absolut inte match men absolut spelavgörande. Att sedermera flera spelare i Sävedalen får se det gula kortet för småsaker, tränaren blir avvisad efter att vid ett enda tillfället lämnar en häftig, men berättigat kommentar, när ÖIF spelare fick frisk ploga ned Sävedalens spelare före och efter utan åtgärd - känns en aning märkvärdig

I sin helhet är 0-8 förstås ett katastrofresultat, årest största förlust, och även om kanske något eller några mål för högt helt i sin ordning då ÖIF totalt sedd var det bättre lag.  Framför allt det lag på plan som utnyttjade sina fysiska fördelar matchen igenom.

Nu gäller det att trycka på knapparna för att detta inte upprepas. Årets målsättning kvarstår och förutsättningar för det finns - men då får poängen ramla in också - och vi måste hålla tätt.

+++ Cissi Snygg (trots 8 insläppta mål lagets absolut bästa spelare som hindrade gästerna att ta med sig en tvåsiffrig seger)

++ Josefin Jonasson (krigade, kämpade och hjälpte till nästan på alla positioner)

+ Anna Erlingmark (känns ibland helt oberörd av att möta tjejer som är 10-20 år äldre)

F.ö. en eloge att trots hisliga siffror alla gav sitt yttersta och att man aldrig gav upp tanken att spela boll

Att det sedan finns saker som kan göras bättre står utan tvivel - annars hade resultatet sedd annorlunda ut förstås :