Tack för mig

Fyra år går fort.

När jag tog över Söråkers FF:s herrlag tillsammans med Victor Selander hade vi en gemensam tanke om vilken typ av fotboll vi ville spela. Vi ville bort från långbollarna och skapa ett lag som vågade rulla boll, bygga bakifrån och ta ansvar för spelet. Det handlade inte om att spela svårt, utan om att spela smart – om att våga hålla i bollen, hitta lösningar tillsammans och tro på att vi kunde spela oss ur situationer.

Med tiden växte vi in i det sättet att tänka fotboll. Spelet började sitta, passningarna hittade rätt och laget fick mer självförtroende i sitt eget uttryck. Vi gick från att spela på chans till att spela med tanke, och även om resultaten inte alltid speglade prestationen såg jag tydligt hur vi tog steg framåt. Det var ett lag som började förstå värdet av tålamod, rörelse och kontroll.

Under mina år som tränare genomförde vi över 280 aktiviteter tillsammans – träningar, matcher och samlingar – och laget spelade mer än 100 matcher. Totalt har över 90 olika spelare representerat Söråker under den här perioden, och av dem har cirka 40 spelare sin hemvist eller stark anknytning till orten. Det har gett laget en tydlig identitet – en känsla av stolthet, tillhörighet och gemenskap. Oavsett vem som kommit in eller lämnat har grunden alltid funnits kvar: viljan att spela fotboll på vårt sätt.

Att vi 2025 tog oss till uppflyttningsserien för första gången blev ett kvitto på att utvecklingen gått i rätt riktning. Vi var dock aldrig nära att ta steget upp, men det spelade mindre roll. Det viktiga var att vi nådde dit genom att spela på vårt sätt. Det var ett bevis på att den fotboll vi trodde på faktiskt höll, och att det långsiktiga arbetet bar frukt.

När jag nu summerar min tid som tränare känner jag framför allt stolthet. Stolthet över hur vi utvecklade vårt spel, över hur laget växt tillsammans och över att vi höll fast vid vår idé oavsett motstånd. Det har varit en resa fylld av lärdomar, gemenskap och glädje – och framför allt en tid där jag fått uppleva hur mycket man kan åstadkomma när man tror på något tillsammans.

Inför den kommande säsongen lämnar jag över tränaruppdraget, samtidigt som jag själv planerar att dra på mig skorna igen och spela fullt ut. Föreningen arbetar för fullt med att rekrytera en ny tränare som kan ta laget vidare, och jag känner mig trygg i att lämna över en grupp som är stark, sammansvetsad och redo för nästa steg. Det känns som rätt tidpunkt – och jag ser fram emot att bidra på planen, sida vid sida med de jag haft förmånen att leda.

Tack för mig!