Godkänn kakor
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies
Igår, 09:00 3 kommentarer
Vilken volleybollsommar det har varit.
Och hösten lovar nästan lika mycket.
Vi dominerar i beachvolleyboll. Damlandslaget skjuter ner stornation efter stornation. Scandinavium och hemma EM visade sig från sin allra finaste sida. Volleyboll syns, diskuteras och tar plats på ett sätt som jag inte kan minnas att sporten gjort tidigare.
Och mitt i allt detta har mitt VVK valt en ny väg och skapat förutsättningar för en riktigt rolig säsong
Jag har längtat efter den här hösten. Jag har längtat efter elitserien.
Jag har längtat till herrarnas premiär i Neapel.
Volleyboll, volleyboll, volleyboll.
Jag tänker ge mig på en topplista över vilka som betytt mest för svensk volleyboll den här sommaren. En högst subjektiv sådan. Det finns en del att välja på.
1. Isabelle Haak
Såklart den givna ettan.
Det går egentligen inte att beskriva hur stor hon är i volleybollvärlden. Jag ska inte ens försöka.
Men att bära ett land på sina axlar på det sätt hon gör. Ständigt leende. Ständigt ödmjuk. Ständigt laget före jaget. Det är så imponerande.
Jag kan inte tänka mig en finare förebild för volleybollspelare i Sverige. Ja, eller typ i hela världen.
Det finns världsstjärnor och så finns det världsstjärnor som dessutom lyckas få allt att se självklart ut. Som får små tjejer och killar på läktaren att tänka att det där vill jag också göra.
Det är kanske den största bedriften av alla.
Tack Bella för att jag får uppleva en sådan svensk världsstjärna under min livstid.
2. Elmer & Jakob
Yngre. Underdogs. Mindre kända för det svenska folket.
Skit i det.
Vi dunkar på Norge i en EM-final som om det vore världens självklaraste sak.
För några år sedan handlade diskussionerna om beachvolleyboll mest om klädval. Nu sitter människor i min omgivning och diskuterar taktik.
Jag får prata beachvolleyboll med människor som aldrig tidigare pratat beachvolleyboll med mig.
Det våra två svenska topplag har skapat är utan tvekan något fullkomligt unikt.
Stanna upp vid det en liten stund.
I en av världens största idrotter har lilla Sverige två lag i den absoluta världstoppen.
Precis som Bella gör de det med en ödmjukhet och glimt i ögat som gör det väldigt lätt att tycka om dem.
3. Stefan Jonasson
Vilken rekrytering av Simon Dahl och gänget på förbundet.
Stefan har varit svensk volleybolls kommersiella chef i mindre än ett år.
Den kanske inte ger lika många rubriker som ett EM-guld eller ett monsteranfall från Bella Haak.
Men den kan vara minst lika viktig för svensk volleybolls framtid.
Svenska Volleybollförbundet, landslagen och elitserien har idag sponsorer som vi bara kunde drömma om för några år sedan.
Stefan ber inte om ursäkt. Och framför allt verkar han inte ha något volleybolljante i sig.
Tack för det.
För vi som sport förtjänar det han håller på att bygga upp.
Vi ska inte stå längst bak i kön bland svenska idrotter och lite avundsjukt titta på när alla andra får de stora sponsorerna, publiken, uppmärksamheten och pengarna. Vi är en del av en av världens största sporter. Nu är det dags att vi börjar bete oss som det också.
Stefan håller på att kratta manegen med etablerade sponsorer som Craft, Prioritet Finans, Tydliga och flera andra.
Men. Och det här är ett ganska viktigt men.
Han och förbundet kan inte göra resten åt oss.
Nu är det upp till oss klubbar och föreningar att dra vårt strå till stacken.
Professionalismen runt elitserien måste upp ett par steg. Våra arrangemang. Hur vi tar hand om publiken. Hur vi kommunicerar. Hur vi jobbar med våra sponsorer. Hur vi presenterar spelarna. Hur våra hallar ser ut när någon kliver in där för första gången.
För det räcker inte att få in större sponsorer.
De måste också känna att det är kul att vara en del av svensk volleyboll.
Publiken måste känna att det är värt att komma tillbaka.
Spelarna måste känna stolthet över produkten de är en del av.
Vi får den här chansen nu.
Vi behöver ta den.
Inte om tre år.
Nu.
Ligacupen
Kul grepp.
Punkt.
Vi behöver spela fler tävlingsmatcher mot varandra och vi behöver skapa fler matcher som faktiskt betyder någonting.
Sedan är det självklart att Final Four ska spelas i Vingåker.
Jag är möjligtvis lite partisk. Men bara lite.
Vi vet att vi kan fylla vår gamla slitna hall. Vi vet vilket fantastiskt tryck det kan bli där inne när den kokar. Vi vet att vi kan skapa en stämning värd namnet. Så den delen löser vi.
Det finns bara ett litet problem. Vi måste ta oss dit också.
VVK 2026–27
Förra säsongen tror jag att vi led lite av framgången året innan. SM-bronset låg kvar som någon form av måttstock över allting vi gjorde. Varje prestation jämfördes med året innan. Varje spelare jämfördes med laget året innan. Men kompetensen, rutinen och förutsättningarna var inte desamma.
Det är egentligen inget konstigt med det. Men nu gör vi som kungen och vänder blad.
För jag gillar den nya riktningen. Mycket. En tränare på heltid.
Bara den meningen säger en hel del om ambitionen.
Av det jag hört och det lilla jag själv sett känns det som precis vad en klubb som Vingåkers Volleybollklubb behöver här och nu.
Vi ska bygga nästa VVK. Vi ska fortsätta utveckla egna spelare. Vi ska vara en plats där unga talanger vill vara. Vi ska skapa en miljö där spelare blir bättre. Där människor trivs. Där publiken vill vara. Där sponsorer känner stolthet över att synas.
Och samtidigt ska vi vinna volleybollmatcher.
Ganska många helst.
För hur mycket jag än kan skriva om utveckling, föreningsliv, långsiktighet och fina värderingar så känner ni mig vid det här laget.
Jag vill vinna.
Jag vill se ett VVK som kliver in i vår slitna sporthall och vet exakt vilka vi är.
Jag vill se ett lag som andra tycker är jobbigt att möta.
Och jag vill se en fullsatt läktare som hjälper till med det.
Svensk volleyboll har fått ett läge som jag inte tror att vi haft på väldigt, väldigt länge.
Bella har gjort sitt.
Beachkillarna gör sitt.
Damlandslaget gör sitt.
Förbundet gör sitt.
Nu behöver vi göra vårt.
Alla klubbar. Alla ledare. Alla spelare. Alla funktionärer. Alla sponsorer. Alla vi som älskar den här sporten. Vi kan stå bredvid och njuta av framgångarna. Eller så använder vi dem.
Jag röstar på det senare.
Nu kör vi.
Vi ses i hallen.
/Kapten #8
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies
Kommentarer
Smasch???? Igår, 09:42
Härligt skrivet Jonas ! Det här peppar otroligt mycket för en föhopningsvis rolig höst och 27 Nu kör vi 💥💥💥💥💥Hej hå VVK 💪
Jesper Igår, 11:38
Underbart Jonas! Spot on! Vi behöver verkligen orka jobba vidare nu när förutsättningarna är som bäst. Ta vara på läget. Energi och glädje ger framgång och framgång ger glädje och energi. Nu kör vi!
Dan Igår, 14:20
Som vanligt kloka ord från en som verkligen förstår vad föreningsliv med Volleyboll innebär.