9 - 2

Säsongens sista match, kan verka som en tråkig tillställning för dem som inte var där och som bara tittar på resultatet, men för oss som var där och framför allt för mig som tränare, var det en fantastisk tillställning.

Anledningen till att jag säger så, är sättet som de 8+1 som fanns på plats i Katrineholm genomförde matchen på.
Vi kom till match med endast 8 utespelare mot Katrineholms 12, vilket innebar att vi vid varje avblåsning var tvungna att behålla 2 trötta spelare på plan, medan Katrineholm kunde byta ut alla sina fem och få in fem fräscha och utvilade spelare.

Matchen innehöll heller inte särskilt många avblåsningar, vilket inte gjorde det lättare för oss att orka med. Med tanke på att vi också inte är ett lag som fysat särskilt hårt och byggt upp en bra syreupptagningsförmåga, så gör det bedriften ännu större. En sådan match innehåller normalt sett väldigt många utvisningar som tripping, hakning, holding och liknande ”spelhindrande” utvisningar, eftersom man inte hänger med p g a att man är så trött. Men under hela matchen, så delades det endast ut en enda två. Isak fick denna utvisning, men det var inte p g a att han inte orkade åka efter motståndaren, utan det var för att han så gärna ville ha pucken, att han i princip klättrade över spelaren för att få den! Tilläggas bör också att vi fick en tilldömd straff då Katrineholms spelare inte orkade hänga med Lucas (!!!) och var tvungna att haka honom då han ryckte till sig ett friläge.

Det positiva som vi gjorde som lag, som jag noterade under matchen och som jag som tränare tar med mig därifrån är:

1. Vi klarade av att anpassa oss efter förutsättningarna. Vi visste att chansen för seger var väldigt låg och klarade av att anpassa os mentalt efter detta, utan att för den skull ge upp matchen.

2. Vi gav inte vika mentalt när Katrineholm började dra ifrån resultatmässigt, utan höll både ångan och humöret uppe.

3. Trots att matchen var både psykiskt och fysiskt påfrestande, så drog vi endast på oss en tvåminutersutvisning, som dessutom inte var en ”dålig” utvisning, utan var en utvisning som kom av en jäkla kämpainställning!

4. Att backarna (Linus, Anton och Felix), trots att de var trötta, var så mottagliga för instruktioner och lyckades omsätta dem i spelet. Inte minst när det gällde att plocka bort en viss Katrineholmspelare efter halva matchen och framåt på ett föredömligt sätt! ;)

5. Att vi hela tiden försökte framåt och VILLE hella matchen!

Sedan finns det individuella situationer, prestationer och sekvenser som jag också tar med mig därifrån. Som t ex:

1. Gurra i målet! Det går inte att plocka ut en enskild prestation här. Hela matchen var en enastående prestation, inte minst med tanke på att killarna fick i uppgift att bara tänka framåt. Katrineholms tränare var djupt imponerade och Gurra räddade många skott som bara SKA vara mål! Helt osannolikt grymt! SHL-klass!

2. Linus defensiva jobb. Framförallt framför målet. kanske den bästa matchen från hans sida i J18 på hela säsongen. Ingen tveksamhet fanns kvar och om någon back ALLTID fanns framför mål och rensade undan, så var det Linus! Jag har ingen aning om hur många passningar och inspel som avvärjdes eller bryts av Linus, men det var väldigt väldigt många.

3. Anton självförtroende med pucken. Det går inte alltid snabbt och han är i princip alltid i fysiskt underläge. Trots det så orkar han ändå med hjälp av kroppen pressa undan motståndarna, dölja pucken och i de flesta fall också åka eller passa sig ur situationerna. Och likt Linus, så fanns Anton alltid där vid målet och höll sin markering.

4. Felix backhand….. Ja det är svårt att inte lyfta den situationen. Helt underbart placerat i krysset efter att ha gjort en lite ”konstig” rörelse med enhandsfattning BORT från målet(!? :s), som lite ställde deras keeper, eftersom han nog räknade med att situationen var över. Felix levererade sedan en flippmacka som enligt hans egna utsago var tänkt som en passning, men som via en motspelare letade sig upp klockrent i bortre krysset. Meningen eller ej… det var sjukt snyggt! Hatten av!

5. Max som fick den otacksamma och ovana uppgiften att spela forward. Grymt jobb både offensivt och defensivt. Han tog uppgiften med bravur och visade att han minsann är användbar på fler positioner än som back. Att Max sedan aldrig någonsin sviker humörmässigt, bättrar bara på betyget. Jag kan inte minnas en enda situation under hela säsongen där Max inställning eller humör har vacklat en enda millimeter! Max är troligen en av de i laget med absolut bäst inställning!

6. Jeganders dribblingar! Det är många Katrineholmsspelare som fortfarande sitter hemma och undrar vart F…. pucken egentligen tog vägen!? Jegander bjöd verkligen på klubbföring av högsta klass när han gång på gång vände ut och in på motståndarna. Höjdpunkten kanske var när han ensam mot tre(!!) spelare som bokstavligt talat klättrade och hängde på honom, tog sig fram över offensiv blå linje och var endast en oturlig felstuds ifrån att dribbla till sig ett friläge.

7. Adams grymma slit som forward. Adam var vår powerforward för dagen. Jag tappade räkningen på antalet situationer, där han trots enorm trötthet pressar och trycker sig både förbi och igenom motståndarna med pucken i behåll. han var vår ”tanks” för dagen. Att han också gav allt för att rusa mot mål som ”tvåa”, när han egentligen var helt slut, bara för att ge Isak den där lilla extra halvmetern att slå en öppnande passning in till Lukas på direktskott, ger honom pricken över i:et!

8. Lukas och hans många lägen som han åkte sig till. Jag vet inte om jag under hela säsongen sett Lukas så offensivt vaken och alert som i söndags. Alltid spelbar, alltid i fart och alltid farlig! Situationen där de tvingades dra på sig en straff för att få stopp på honom är bara en i mängden av alla lägen som han skapade och också en i mängden av alla situationer där han gör det lätt för sina medspelare att passa sig ur svåra situationer genom at göra sig spelbar. Den mest minnesvärda situationen är när han kommer in från vänsterkanten och helt fullständigt vänder så in och ut på sin back att troligtvis samtliga korsband och ligament i knäna slets av när han försökte hänga med i Lukas dragningar. Det var synd att inte den pucken fick sitt välförtjänta slut i målet, för målvakten hade verkligen inte koll på den pucken.

9. Isak var en av de som imponerade mest. Isak är en spelare som har en enorm vinnarskalle och som sätter enorma krav på sig själv. Detta är inte alltid bra, eftersom Isak ofta blir väldigt förbannad på sig själv då han känner att han inte infriar sina egna enormt höga förväntningar, och hamnar i ett frustrerat läge som han många gånger har svårt att ta sig ur. Under den här matchen så fanns inte det. Frustrationen och kraven var där, men helt plötsligt fanns också en fantastisk förmåga att ta sig ur den negativa spiralen ganska snabbt och komma ut med ny kraft och en jävla inställning i alla byten och situationer. På det så bjöd också Isak på hr många underbara dragningar som helst, vilket gjorde spelarna i Katrineholm enormt frustrerande då det var helt omöjligt att en mot en vinna tillbaka pucken. Det gjorde att de tillslut gick både två och ibland tre spelare på Isak för att ta tillbaka pucken, eftersom det inte fanns något annat sätt att göra det på. Två dragningar som sticker ut, är den underbara tunneln i egen sarghörna där spelaren skulle tackla Isak men helt plötsligt dundrar in i en tom sarg och Isak är till synes helt magiskt försvunnen. Den andra är stoppfinten framför eget bås, där motståndaren blir så bortdragen att han inte får stopp på sig själv förrän 6-7 meter längre ned och nästan bryter lårbenshalsen när han försöker vända tillbaka!

I sann aftonbladet-anda, så vill jag också sätta plus och minus på spelarena. Betygen blir följande:

Gurra +++++
Linus +++++
Anton +++++
Felix +++++
Max +++++
Jegander +++++
Adam +++++
Lukas +++++
Isak — — — — — — — — — —

Anledningen till Isaks 10 minus, är att han hade den oerhört dåliga smaken att hänga en kasse i andra periodens första minut, INNAN JAG HANN UT FÖR ATT SE!!! Inte ok! (jag hann inte klart i tid i omklädningsrummet) Bättring på den! Nästa gång väntar du tills jag hinner ut Isak ;)

//Stefan