Godkänn kakor
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies
Igår, 09:30 0 kommentarer
I söndags tog säsongen slut för vårt herrlag. Något för tidigt kan tyckas och med några dagars distans till avslutet kommer här en sammanfattning på hockeysäsongen som gått för vårt representationslag.
Arbetet med a - laget startade febrilt i våras efter uttåget i play-off 1 mot Hanhals IF. Vi visste på förhand att spelaromsättningen skulle bli stor inför den gångna säsongen och ett gediget arbete väntade med truppen under våren. Ca 15 spelare lämnade av olika anledningar och dessa skulle ersättas. Redan i april hade vi planen klar och spelarsamtal bokades in omgående med nya och befintliga spelare. Efter en intensiv vår så stod stora delar av spelartruppen tidigt klart och vi kände oss tillfreds med arbetet. I mitten av augusti gick vi så på is och då fick vi även in vårt sista nyförvärv i form av Tony Pappila.
Åtta träningsmatcher var inbokade och vi startade redan i slutet av augusti mot nykomlingen i Hockeyettan, Kungälvs IK. Detta slutade med en uddamålsförlust, 3 – 4. Detta kom för övrigt att bli vår enda förlust på ordinarie tid fram till den 22 oktober när Gislaved besegrade oss på hemmaplan med 4 – 5. I seriepremiären borta mot Bäcken HC stod vi för en mycket bra insats men förlorade efter förlängning, 4 – 5. Serieinledningen var stark från vår sida och visade omgående att vi var ett lag för AllTvåan. VHC anno 25-26 visade sig vara mycket svårslaget och grabbarna hade ett härligt driv då vi i flertalet tillställningar kom tillbaka sent i matcherna.
Vi hade chans på seriesegern med några omgångar kvar men skador och sjukdomar ställde till det lite för oss. Likaså började våra ledande spelare bli aningen slitna pga den hårda speltiden de fick som följd. Men platsen till AllTvåan säkrades med två omgångar kvar och vi slutade därmed 3:a i grundserien. Således var delmål nr 1 för säsongen 2025-26 var avklarat. På det stora hela stod vi för en mycket stark höst med tanke på att mer eller mindre ett helt nytt lag skulle spelas in. En stor eloge går här till ledarteamet och grabbarna själva förstås som tog sig an uppgiften på ett härligt sätt.
AllTvåan startade den 12 december borta med möte mot Alvesta SK. Här stod vi åter för en stark upphämtning när vi vände ett 0 – 2 underläge och till slut kunde vinna på straffar. Även den efterföljande matchen mot Bäcken HC gick till förlängning. Här var göteborgarna aningen starkare och kunde få med sig extrapoängen. I omgång 3 stod vi för en riktigt bra insats mot topplaget Kristianstads IK på bortais men förlorade knappt med 1 – 2 innan vi därpå tog vår första trepoängare hemma mot Gislaved. I AllTvåans sista omgång innan uppehållet ställdes vi mot seriesuveränen Boro/Vetlanda HC. Trots en mycket stark sistaperiod vann smålänningarna rättvist med 4 -6. Vi gick därmed till julledigheten med 6 av 15 möjliga poäng inspelade och detta får betraktas som godkänt.
Återstarten som skulle spelats den 7 januari mot Hanhals IF fick skjutas upp p g a snöoväder och istället fick vi rikta in oss på det viktiga bortamötet mot Värnamo omgången därpå. Här stod vi för en riktigt undermålig insats. Trots en 2 – 0 ledning efter den första perioden så vände hemmalaget och vann med 5 – 3. Vi studsade snabbt tillbaka i matchen efteråt mot HA74 (seger 5 – 3) men prestationerna därpå blev alldeles för oberäkneliga. Spelet hackade rejält och grabbarna såg minst sagt ängsliga ut. Efter trepoängaren borta mot Bäcken trodde man kanske att vi hamnat på rätt köl igen men så blev inte fallet. Den 4 februari borta mot tabelljumbon Gislaved står vi för säsongens bottennapp när vi tappade en till synes säker 3 – 1 ledning. GSK vände och vann på förlängning och efter detta reste sig laget tyvärr inte. Detta trots att vi hade flertalet omgångar kvar av AllTvåan. Mot Boro/Vetlanda (borta) och Hanhals (hemma) hade vi inte mycket att hämta och förlorade klart. Den 14 februari väntade säsongens viktigaste match när vi skulle ta oss an just jagande Värnamo. Här startade vi fantastiskt bra och tog en 3 – 0 ledning efter den första akten. Men gästerna kom tillbaka starkt och kunde till slut vinna med uddamålet, 4 – 5. Trots förlusten stod vi kvar på en kvalplats men VGIK hade nu hämtat ikapp vårt försprång och båda lagen stod på 16 poäng inför omgång 17. För vår del väntade HA74 på bortais och även här fick vi åka tomhänta hem. Värnamo däremot stod för en minst sagt överraskande seger när man på hemmaplan besegrade topplaget Kristianstads IK med 4 – 3. Till saken hör att man avgjorde med endast minuten kvar och klev därmed över strecket med tre poäng till godo.
Inför den sista omgången var förutsättningarna tämligen enkla. Tre poäng var ett måste för vår del i derbyt mot HC Lidköping och Värnamo var tvungna att kamma noll i deras dito mot Gislaveds SK. Grabbarna kom tillbaka starkt i säsongens sista match och gav det verkligen ett försök men det räckte tyvärr inte. Värnamo tog poäng och vi själva förlorade efter att vi tagit ut Alexander Sundstrand ur kassen i ett försök att bärga alla tre poäng. Därmed var säsongen över för denna gången.
Med några dagars distans till säsongsavslutningen så skall vi känna oss tillfreds med densamma. Vi tog oss till AllTvåan efter en 3:e plats i grundserien och detta var målet vi satte upp ihop med grabbarna inför säsongen. Efter årsskiftet tog bränslet slut och vi hade svårt att hitta tillbaka som grupp. Prestationerna var mycket varierande och vi lyckades inte hitta någon stabilitet i vårt spel. Ju längre in på AllTvåan vi kom så dränerades laget på självförtroende och detta speglades i resultaten. En tabell ljuger inte över 18 omgångar och tyvärr räckte vi inte till mot det kvalitativa motståndet vi ställdes emot. Framförallt mäktade vi i många matcher inte med att spela med det höga stresspåslaget och de individuella misstagen blev alltför kostsamma.
Undertecknad är dock helt övertygad om att årets tuffa AllTvåa kommer bli en oerhört viktig läropeng för många av våra unga spelare. Vi får inte glömma att merparten av årets trupp gjorde sina första seniorsäsonger. Det är lätt att glömma bort just detta och vad det faktiskt innebär att ta steget från junior till seniorhockey. Men många av våra yngre spelare har gjort vad som kan förväntas av dem och utvecklats under säsongen. Här tänker man kanske närmast på spelare som Tim Joanzon, Wiggo Karlsson, Marius Wällensjö-Fjell, Anton Berg och Emil Sahlin.
Den lagdel som varit vår klart mest lysande stjärna säsongen 25-26 är våra burväktare. Både Alexander Sundstrand och Tim Tuvestad har varit fenomenala hela säsongen. Dessa två herrar var en stark bidragande orsak till den framgångsrika hösten. Även i AllTvåan bar våra målvakter oss när det osade som mest och såg många gånger till att vi höll oss kvar målmässigt i matcherna.
Om vi skall titta lite på individuella insatser från utespelare så sticker nedan ut säsongen som gått.
Tony Pappila gjorde det han gör bäst, nämligen poäng! 53 poäng på 36 matcher är imponerande så klart. Försvaren Victor Kembel stod även han för en stark säsong med 38 poäng på 34 matcher och låg i topp på poängligan för både grundserien och AllTvåan.
Centrarna, August Ridell-Boman och Anton Berg var kanske de två utespelare som höll jämnast nivå sett över hela säsongen. Båda tog ett stort ansvar över hela banan och bar sina respektive kedjor stora delar av säsongen. Även Douglas Sundkvist kräver ett omnämnande. Från Dogge får man alltid 110%, oavsett!!
Den spelaren som tagit störst kliv denna säsongen är backen Tim Joanzon. 21 – åringen blommade ut ordentligt ifjol in i seniorhockeyn och fortsatte sin fina utveckling den gångna. Det skall bli ytterst intressant att följa Tim, här finns det stor potential!
Nu börjar arbetet inför den kommande säsongen och redan i måndags bokades det in spelarmöten med både befintliga spelare och tilltänkta nyförvärv. Kontinuitet kommer bli ledordet i just detta arbete och vi hoppas och tror på en så liten spelaromsättning som möjligt inför 2026-27. Planen är att vi skall ”spetsa” till truppen ytterligare med 2-3 spelare samtidigt som vi hoppas och tror att befintliga spelare skall ta ytterligare kliv. Potential finns det i detta unga lag och som undertecknad ”tjatat” om flertalet gånger så gäller det att ha tålamod. Rom byggdes inte under en natt och detsamma gäller vårt representationslag. Redan till den gångna säsongen har vi tagit stora kliv som lag och nu gäller det att vi tålmodigt och strategiskt tar oss an nästkommande. Sedan måste vi även ta lärdomar av året som gått och förbättra de delar vi inte varit nöjda med. Här finns ständigt förbättringspotential!
Avslutningsvis vill jag tacka alla spelare och ledare för en väl genomförd säsong. Vi kan gå rakryggade ur densamma. Även om säsongen tog slut alldeles för tidigt så får spelare och ledare nu en lite längre välförtjänt vila.
Tack skall ni ha!
Patrik Duretic
Klubbchef
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies