Kristinas väg till sitt första EM

Kristina Vestman kommer från en familj i Härnösand där idrott är en naturlig del av vardagen. Hennes bror satsar på skidskytte och hennes syster spelar fotboll. Själv har Kristina alltid haft idrotten nära. Hon har simtränat, åkt skidor, sprungit och cyklat innan hon hittade sporten triathlon.

Kristina började simma med Härnösands Simsällskap och senare träna och tävla triathlon för Umeå Simsällskap Triathlon. I dag tävlar hon för Umeå Triathlon Multisport.

Hennes första triathlontävling var 2019 när hon gick i åk 9. Året efter började hon studera i Umeå på Maja Beskowgymnasiet, där hon gick triathlon och fick möjlighet att kombinera gymnasiestudierna med idrotten.

Tre år senare efter studenten flyttade Kristina till USA för att fortsätta satsa på triathlon. I dag läser hon sitt sista och fjärde år på college vid Drury University, där hon både studerar idrottsfysiologi och matematik och tränar och tävlar med universitetets damlag Drury Triathlon.

I somras gick EM i sprinttriathlon av stapeln i Elbląg, Polen, den 31 juli. Där skulle Kristina göra sitt första mästerskap. ”Det blev inte precis som jag hade önskat”, berättar Kristina. Detta på grund av en skada som hindrade henne från att löpträna efter SM i Hallstahammar den 31 maj, där hon tog en bronsmedalj.

"Att få vara med på EM kändes jättekul och det var något som jag hade drömt om länge", säger Kristina. "Jag var både taggad och lite nervös. Det var mitt första mästerskap och jag kände lite press att jag ville göra bra ifrån mig, men jag var också osäker på formen."

Hur var det att komma till EM och vara på plats tillsammans med andra landslag och aktiva från olika länder?

_ Det var jättekul att vara ett stort gäng från Sverige och att få känna sig som en del av ett lag. Det kändes som det var triatleter överallt i Elbląg den veckan och det var häftigt att få uppleva ett sånt proffsigt och stort arrangemang.

Hur upplevde du tävlingsdagen och tävlingen?

_Tävlingen startade kl. 17 så det blev en ganska lång väntan innan det var dags att tävla. Jag följde loppen som gick tidigare under dagen från hotellrummet för att se om det var något jag kunde ta med mig till mitt lopp och utöver det försökte jag att inte tänka alltför mycket på tävlingen för att inte bli för nervös. Loppet gick inte som jag hade tänkt mig men jag gav inte upp och gjorde så gott jag kunde den dagen. Efter loppet hittade vi en restaurang mitt i växlingsområdet och kunde äta middag samtidigt som vi hejade på killarna vilket var ett trevligt slut på tävlingsdagen. Det var sammanlagt en rolig upplevelse där jag fick med mig massa lärdomar och motivation till att träna och tävla vidare.

Vad skulle du vilja hälsa till ungdomar som vill tävla i triathlon?

_ Se till att ha kul och hitta saker som hjälper dig att hålla motivationen uppe. Även om det ibland känns som att man inte utvecklas eller står stilla, kommer det förr eller senare att vända. Om man lyckas behålla glädjen och motivationen i träningen tror jag att man till slut kan nå de mål man har satt upp.

Vad skulle du säga till de som redan tävlar på nationell nivå och har ambitioner att tävla internationellt?

_Ta varje tävling och träning som en möjlighet att få nya lärdomar, och jämför dig inte för mycket med andra, alla utvecklas i sin egen takt. Internationella tävlingar kan kännas långt borta när man börjar, men med tålamod, hårt arbete och rätt människor runt sig kan drömmen faktiskt bli verklighet.

Vi önskar dig Kristina stort lycka till med den fortsatta satsningen på triathlon i USA och ser fram emot att följa din fortsatta resa.