Godkänn kakor
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies
Discobollen utanför det femstjärniga hotellet
Ängelholms kommun har ett vänortsutbyte med den tyska orten Kamen utanför Dortmund. Under vintern kom en förfrågan till ett antal klubbar inom kommunen om man ville delta i en cupturnering i Kamen när det skulle firas 35 årsjubiluem av utbytet. Styrelsen valde att föreslå F99 och P99 och båda lagen fick åka i väg på denna turnering, sponsrad till stora delar av Kamens stad och Ängelholms kommun.
Torsdagen den 30 maj kl 04.30 samlades 36 spelare och ledare på Strövelstorps skola för att tillsammans med fem bussar till, gå i en karavan ner till Kamen. Resan ner tog nästan 13 timmar där vi blev kraftigt försenade pga vägarbete på ett antal platser i Tyskland, med långa köer till följd. Som ledare noterade vi en trevlig sak med resan att när internettrafiken blir för dyr i utlandet, så kopplar ungdomar bort telefonerna och börjar prata med varandra. Vilket tjater i hela bussen det blev redan i Danmark. Fram för fler telefonfria dagar!
I stället för facebook blev det tre filmer på vägen ner, Dum dummare, Ocean eleven och Australian. Speciellt Australian föranledde många kommentarer efteråt, då den var extremt lång och några prompt ville se den igen eftersom dom hade somnat under vissa bitar. Ja, vi talar mest om Mats Sjöstrand, som måste ha gjort lumpen effektivt, för att kunna sova under en hel resa är imponerande. Ungdomarna belade golven och det var rätt tätt mellan de sovande. Pauserna för gänget blev på båtarna samt ett ställe i Tyskland, där man i alla tre fallen hade möjligheten av fixa i sig lite mat.
Den förlängda restiden gjorde att vi tyvärr missade den invigningsceromonin som gick av stapeln för alla deltagare. Så när vi kom till stadion var alla på väg därifrån. Vi fick dock mottaga vars en liten väska med lite rabattkuponger och information. Så i stället blev det att sätta sig i bussen igen för att ge sig ut till planområdet där vi skulle inta tälten, som vi skulle övernatta i. Det hade regnat en hel del i området de senaste dagarna och Kamen hade nu en positiv överraskning till oss, när vi i stället skulle få ligga i en idrottshall betydeligt torrare och varmare. Men det positiva beskedet blev nästan lite negativt, när vi anlädde till hallen och 150 personer intar hallen, som är varm redan från början. Vi förstod snabbt att syret skulle ta slut om alla låg i denna lokal och värmen skulle bli olidlig. Efter en kvarts diskussioner så kommer en alternativ lösning, och för vår del, verkligen inte den sämsta som hänt dessa lag. Vi fick flytta in på ett fem-stjärning hotell med två stycken spelare per rum, TV och egen dusch. Tre veckor tidigare hade Real Madrids alla stjärnspelare legat på just detta hotell och två dagar senare skulle det tyska damlandslaget flytta in. Kan säga att inte många klagade på den flytten när vi checkat in. Andra lag som legat på samma hotell är Manchester City, Atletico Bilbao, Schalke 04, Italiens landslag och Tyska landslaget.När vi tittade till tältet så såg vi att det utlovade trägolvet endast fanns i ett av tälten, och inget av dom var tätt nertill utan vinden fick dra in hur enkelt som helst. Det hade inte varit kul alls att ligga i tält under dessa förutsättningar.
Roligare var kanske TV:n för de killar som hittade, som dom sa, Olles dokumuntär fast tio gånger värre, under en liten stund. Synd för dom att de tryckte bort kanalen och sedan inte hittade den igen.
Fredagens program bestod i sin helhet i att killarna skulle spela sin turnering. Efter ett antal avhopp av lag, så blev de två grupperna bara en och det blev fler matcher att spela. Det blev sex matcher där resultaten blev med SGIF:s siffror först: Werner SC 0-1, SuS Kaiserau II 1-0, SuS Kaiserau I 3-0, SuS Volmarstein 0-0, Geisecker SC 1-0, SG Castrop 0-2, vilket gav en fjärdeplats av sju lag. Strövelstorps två mål gjordes av Daniel Henriksson och Casper Andersson. Vi måste ge ett stort beröm åt de domare vi hade på matchena, för det var hög klass på alla.
Under eftermiddagen fick tjejerna möjligheten att åka in till Kamen för shopping och det var sju stycken som tog chansen. På kvällen valde vi att gå ut på fotbollsplanen och spela fotbollsbrännboll, där killarna mötte tjejerna/ledarna i en tuff och delvis fuskig match, tyckte vissa alltså. Den andra matchen delades upp i två mixade lag och här blev spänningen olidlig med 104-104 som slutresultat. Reglerna var klockrena enligt domarna men var dom mutade?
Efter cupen fick vi med lite vemod byta hotell till ett lite mindre glamoröst, men ändå fullt acceptabelt. Detta för att hotellet skulle göras klart för de tyska damernas ankomst. I en fotboll utanför hotellet skapades ett litet discotek för Strövelstorps GIF och ett tiotal spelare dansade förnöjd till mobiltelefonernas musik.
Lördagen inleddes med en färd in till staden Kamen och deras tackceromi. Gåvor utdelades mellan alla vänorter som var inbjudna till Kamen och det blev tal och gåvor och tal och gåvor och tal... Inte speciellt roande för många, och när samtidigt Ängelholms kommun ville ta ett gruppfoto på alla Ängelholmare efteråt och vi hade en tid att passa inför tjejernas cup, så blev talen mer och mer frusterande långa. Det blev inget foto med alla lagen tillsammans utan vi och Vejby kom med på ett ett eget foto.
Eftermiddag och tjejernas cup startade. Även här fanns det återbud och här minskade antalet matcher från sex till fyra och dessutom hade alla åldersgrupperna sedan tidigare slagits i hop till en grupp, så vårt F14 lag fick spela en match mot ett F17-lag. Kaiseraus förmåga att arrangera cuper har en del att önska där vi kommer ner med en spelordning, får en ny under fredagseftermiddagen och sedan ännu en ny en halvtimme innan matchstart. Allt är kanske inte deras fel när lag drar sig ur i sista minuten, men informationen kan komma på annat sätt är att vi själva ska förvissa oss om den. Lagets matcher slutade med Strövelstorps siffror först: Hjärnarp 0-0, SV Brackel 0-1, Ängelholms FF 0-2 och SGS Essen 0-7. Laget slutade sist av fem lag.
Frida skadade sig i den nästsista matchen men spelade vidare ett tag. När röda korset personalen tog hand om henne valde dom att ringa efter en ambulans för kontroll av de dåliga värdena som hon uppvisade. Men dåligt med dryck, mat och precis varit fullt aktiv, kan inte ge bra värden, så det kändes lite överdrivet. Men hon kontrollerades och det var en blödning i en muskel bakom revbenen, så en veckas vila ordinerades.
På en annan plan intill spelades en oldboysmatch och på denna match dömdes av den äldste domaren jag sett vara aktiv. Han lämnade mittlinjen ett par gånger och det som syntes skulle vara en löpning kunde lika bra gjorts i samma fart som folk med rullator. Att spelarna bara accepterade denna rättskipare är en gåta.
Kvällsmiddag serverades som en grillbuffé på idrottsplatsen och var väldigt god. En gäng tyska killar började förfölja en del av våra tjejer och vi fick börja vara på vår vakt. När sedan två tjejer skulle gå till kiosken missade vi ledare att detta hände och vi var lite irriterade när dom kom tillbaka då vi inte litade på de tyska killarna. Tjejernas enkla svar var att vi hade ju vår bodyguard Ludvig med oss.
En kiosk i närheten hade säkert en stor omsättningsökning framförallt på Pringles som konsumerades i mängder och Coca Cola Light som tog slut.
Vi hade planerat att åka in till Kamen på kvällen för att delta i deras musikjippo, men killarna och tjejerna ville inte åka med, så det blev egna aktiviter på deras rum. Den tyska cupfinalen visades på storbilds-TV på hotellet och där de flesta höll på Bayern München, men för att dra upp stämningen lite så valde Anders Hammarlund högljutt att visa sympatier för Stuttgart när de reducerade till 1-3 och när det blev 2-3 så drog det i gång en riktig strid om sympatierna. Bayern drog dock det längsta strået och vann. Spelarna valde sedan att ha en liten sammankomst som innebar att 25 personer var på samma rum. Lite besvikelse från spelarna, när hotellets regler om tyst efter 23.00 gav ledarna ett kommando om att alla skulle in på sina rum och lägga sig. Ledarna intog därefter ett gäng stolar utanför rummen och så startade kvällens jakt på att lämna rummen. Frågar man spelarna så satt dom i fängelse under hela natten bevakade av ett gäng fångvaktare och frågar man ledarna, så var det ett behov för att övriga gäster skulle kunna sova. Men alla de anledningar, som tjejerna och killarna hittade på för att lämna rummen, var både intressanta och konstiga. Jag ska bara lämna kartongen till... Jag ska bara hämta toalettpapper.... Går ni aldrig och lägger er..... Tror att vi ledare hade roligare än ungdomarna, men om 20 år förstår dom nog också varför vi var tvungna att hålla ordning.
Söndagen innebar packning, frukost och sedan en snabb avfärd för att komma hem någorlunda i tid. Och så blev det ett par filmer till i form av bland annat Himlen är oskyldigt blå och ett avsnitt Morden i Midsommer. Inte att förglömma nyhetsuppläsare Ludvig Rosdahl, som tog många chanser att liva upp stämningen. Hemresan tog elva timmar när nu trafiken var mindre.
Veckans incheckning: Göran Lendren förstod dåligt tyska, så han följde Anders Källströms lapp när han skrev sin adress: Kaprifolvägen 1. Har du flyttat hem till mig blev den givna kommentaren från Anders.
Veckans mest flyttade lag: Strövelstorps GIF skulle ligga i tält, flyttades till idrottshall, fick packa ihop igen för att flytta in på femstjärnigt hotell för att en natt senare flytta in på ett annat hotell.
Veckans mest förvånande kommentar: När spelarna inte lyssnade på att det skulle gå in på sina rum tog Anders Hammarlund till ton och alla sprang som skrämda ungdomar in genom alla dörrar. Detta till en kommentar från en av spelarna: Oj, vad han blev annorlunda.
Veckans luktande kommentar: Kevin Andersson: Dom har feset så mycket på vårt rum så jag var tvungen att lägga av en också för att det skulle bli frisk luft i rummet.
Veckans tvättbräda: Filip Göransson tog en skohylla under tröjan och påstod sig ha världens tvättbräda till magmuskler.
Veckans ”gay”: Casper Andersson ”kom ut ur garderoben” där han tillbringade några minuter medan ledarna tittade till rummet.
Veckans gula lapp: Alla spelare fick vars en väska med diverse papper i och i bussen till förläggning så meddelar ledarna att den gula lappen blir viktig vid incheckningen. Tror aldrig att det letats så mycket av så många innan det gick upp för några att det lika bra kunde varit en inspelning från dolda kameran.
Veckans tjejagenter: Philina och Saga tog på sig rollen som agenter för att hitta en flickvän till Mats. På hemresan kom ett kontrakt på en dam med rullator, som skulle komma till Strövelstorp veckan efter. Mats var inte helt nöjd med agenterna.
Veckans hotell: Femstjärnigt hotell där Italiens landslag hade legat innan dom vann VM-guld och det tyska landslaget hade haft detta som förläggning innan deras VM-guld. Kan man tänka sig att Strövelstorp därmed vinner VM-guld eller åtminstone serien? (Som extra bonus till denna punkt kan noteras att F14 vann sin serie, och P14 förlorade seriefinalen och därmed serien med bara några måls målskillnad). Det är nog något magiskt med detta hotell.
Veckans förort. Kamen är som en förort till Dortmund, precis som Mardal är förort till Strövelstorp. Ledarnas interna skämt om Mardal genomsyrade deras snack. Ungdomarna fattade ingenting. De hade dom inte gjort i MARDAL heller...
Veckans Titt-ut: När tjejerna som mest bara ville gå ur rummen under ”belägringen”så råkar Anders Hammarlund precis passera ett rum och förstår att någon ska öppna dörren. Vi tror att Michelle fick en smärre chock när hon stirrar rakt in i ett ansikte genom den lilla dörröppningen.
Skrivet av Mats Westman med hjälp av resenärernas upplevelser
Med på resan var ledarna Anders Rönström, Göran Lendrén, Mats Sjöstrand, Anders Hammarlund, Mats Westman och Anders Källström. För P14 spelade Adam Jeppsson, Casper Sjöstrand, Daniel Henriksson, Elis Gunnarsson, Emil Bergström, Emil Larsson, Filip Göransson, Hampus Olsson, Kevin Andersson, Ludvig Rosdahl, Tom Örhn, Viktor Norrheden, Zamuel Kuhs, Casper Andersson, Sam Källström och Sebastian Rönström. För F14 deltog Johanna Stjern, Frida Roos, Maja Johnsson, Klara Hammarlund, Michelle Andersson, Frida Petrisson, Matilda Nilsson, Saga Persson, Magdalena Karlsson,. Philina Torle, Tindra Melen, Elin Rönström, Amanda Hallefält och Petronella Gudmundsson.
-VA!?!
Vill Ni möta ishockeylandslaget i en fotbollsmatch?
-VA??
Aldrig har väl en styrelse blivit så ställda när det var dags för styrelsemöte i december 1989. Det var Anders Lindecrantz, som fått kontakten med Strövels-korvs regionchef Leif Wigren, som var kompis med Calle Jismark och Håkan Södergren, vilka var stommen till hela Hockey-Sweden idéen. Anledningen till varför hockeyeliten plus ett par andra fixstjärnor åker ut och spelar fotboll mot småklubbar, har två förklaringar. Den första är att det fyller en viktig funktion socialt sett. Det är en avkoppling från allt allvar i allt resande som spelarna gör. Den andra anledningen är att vinsten som tillställningen drar in, går till en kille/tjej som har kommit på sned inom hockeyn. Det kan vara både rena skador, missbruk eller andra sociala problem. Nämnvärt är att 1989 års insamling gick till en 12-årig kille som fått armen avslagen i en knattematch av en avundsjuk motståndare. Denne hade fått detta i "uppdrag" av sin lagledare. För pengarna åkte killen ihop med sin familj till Stockholm för att träffa sitt drömlag-Djurgården.
Så här berättar Anders Lindecrantz i jubileumsskriften från 1993 om detta äventyr, som gick av staplen för nästan exakt 10 år sedan, 18-19 maj 1990.
All information som jag fått av Leif Wigren, tog jag med mig hem till Sven Ekelund där vi skulle hålla årets sista styrelsemöte. Detta var avsett att bli en lugn avslutning på verksamhetsåret 1989 varefter julmiddag skulle intas. Men det blev oro i lägret när övriga styrelsemedlemmar fick höra om idéen. Efter det ögonblicket kunde ingen släppa tanken om Hockey-Sweden. Efter mötet sattes en ny organisation upp kring arrangemanget. Allt gjordes under ledning av Thomas Nilsson och Sven Ekelund. Första uppgiften om beräknad kostnad uppgick till cirka 80000 kr. Men när allt var färdigplanerat och Håkan Södergren hade varit nere för att titta på planen och lokalerna slutade omsättningen på cirka 200000 kr. Med hjälp av sponsorer och ett jättejobb av Thomas Nilsson gick detta i lås.
Själva arrangemanget skulle utformas som så att man skulle spela golf på fredagen och fotboll på lördagen. Golfen skulle spelas efter spelformen fyrboll, vilket innebär att man är fyra man på varje boll. Det skulle vara en från Hockey-Sweden, en från Rögle och två stycken sponsorer i varje lag. Allt skulle sedan avslutas i restaurangen på Furutorps golfbana. Fotbollsmatchen mellan Hockey-Sweden och Strövelstorps GIF skulle spelas på lördagseftermiddagen på Strövelstorps idrottsplats. Detta skulle bli den största händelse någonsin i hela SGIF:s historia.
När det äntligen blev bestämt och klart, började förberedelserna på riktigt. Var skulle bilarna parkeras, var skulle publiken sitta, godis, läsk och toaletter!?? Ja, frågorna var många, men allt detta sköttes av respektive kommitté på ett föredömligt sätt.
Fredagen den 18 maj 1990
Det låg en konstig stämning över Furutorps golfbana. Röglekillarna, sponsorerna och vi själva var mycket spända inför hockeystjärnornas ankomst. Äntligen kom bussen, och plötsligt stod alla runt omkring en, Håkan Södergren, Jonas Bergkvist, Rolf Riddervall och de två mest kontroversiella, visade sig under hösten, Mats Sundin och Johan Garpenlöv. En mycket konstig känsla…..
Golfen kom i gång efter en presentation av alla spelarna. Vädret erbjöd Furutorps golfbana växlande molnighet med lite regn. Golfkunskaperna varierade enormt mycket, från 4 till 45 i handicap. Ett bevis på det var att man döpte dammen vid första utslagsplatsen till Tällberg-dammen, efter att backhopparen Staffan Tällberg, satt tre raka bollar i den, den sista från 1.5 meters avstånd. Efter tävlingen var det prisutdelning och middag, och vi åkte hem vid cirka 21-tiden.
Lördagen den 19 maj 1990
Dagen efter började klockan 13.00 då vi lyckligt lottade skulle samlas inför matchen med stort M. Vi räknade med en publik på cirka 1500 personer (det blev tyvärr bara hälften), och när man är van vid att spela inför 15 personer var man ganska så nervös bara av den anledningen. Att sen alla hockeystjärnor står som motståndarlag gör ju inte saken bättre. Uppvärmningen gick bra och alla kände sig i fin form. När det sen drog ihop sig till start sprang samtliga i Strövelstorps-laget upp på planen, varefter en presentation gjordes. Därefter kom de "stora grabbarna" in och med ens verkade vår "storartade" entré ganska tam. En efter en sprang de in på fotbollsplanen och varje spelare fick enskild presentation. När uppståndelsen lagt sig och båda lagen stod uppställda spelades Sveriges nationalsång. Den känsla som man fick i kroppen vid detta tillfälle kommer för hela livet att förbli obeskrivlig
Matchens utspelades på det skämtsamma planet, men ändå med stänk av allvar. Den bäste i Hockey-Sweden laget var helt klart den inbjudne handbollsvärldsmästaren Magnus Wislander.
I pausen fick Strövelstorp celebert besök av "Kurt Olsson och Arne", alias Paul Inge Månsson och "Gast", som gjorde en bejublad intervju med Håkan Södergren. Himla roligt! Andra halvlek blev, precis som första, en mycket öppen och trevlig historia. Avgörandet föll inte förrän i slutet , då domaren Thomas Christensson dömde en väldigt tveksam straff, men solklar enligt linjemännen Svante Larsson och Jonas Hammarlund. Alla Strövelstorparna ställde sig på mållinjen för att skydda målet. Hockey-Sweden fattade galoppen och ställde upp a la rugby och började forcera in bollen. Det hela slutade med att bollen inklusive matchens alla spelare låg inuti målet. Därmed blev det 4-3 till Hockey-Sweden och en rättvis seger var ett faktum. Efteråt blev det autografskrivning. Ja, alla fick ju inte skriva.
På kvällen var det dags för gala på Glimminge Hotell & Krog (numera Hotell Erikslund). Startskottet gick klockan 19.30 då middagen serverades. Under middagen presenterade Håkan Södergren alla de kändisar som tidigare under dagen deltagit i den ärofyllda segern över SGIF. Bordsplaceringen var utformad på det sätt så stjärnorna skulle beblandas så mycket som möjligt med oss vanliga dödliga. Men visst var det en speciell känsla över att sitta och diskutera vardagssaker med de som man annars brukar beundrar via TV-satelliten. Efter middagen var det dans och ett och annat uppträde. Bland uppträdena, som en del var spontant ihopsatta, märktes mest Birgitta Dahl, alias Mats Westman, och Werner Vögel , alias Jonas Hammarlund, som gjorde en mycket trevlig och inövad dialog. Bland de första replikerna kan nämnas Birgittas nya energikälla, sängvärmen. Sängvärmen?, Ja, alleman(s) parandet, alltså!!
Allt annat som hände på Glimminge Hotell och Krog blir var mans/kvinnas egen historia.
Eftersnacket var intensivt hela veckan och det fortsätter nog länge än……..
Så långt berättade Anders 1993, men vad minns personerna nu långt efteråt?
Mitt minne från Hockey-Sweden.
Mitt roligaste minne från festen var när jag hade gjort sketchen som Birgitta Dahl och hade gått in på toaletten för att byta om. Dörren gick upp och en förvånad Paul Andersson-Everberg tittade på mig utklädd i kjol och sa "ursäkta jag måste gått fel" och stängde dörren. Fem sekunder senare öppnades dörren igen och in kom Palle med en leende och sa "nej det var visst rätt.
MATS WESTMAN
Ett roligt uppträdande som jag minns är när Roger Öhman och Robert Burakowsky tar ton i Änglahunden inför alla festdeltagarna. Det var en sång som lät hellre än bra, men roligt var det.
Den avgörande straffen när Hockey-Sweden trycker in bollen och alla spelare är också ett minne som stannat kvar.
JONAS HAMMARLUND
Höjdaren för mig är nog när jag presenterar min idé inför styrelsen i december. Att se alla bli så tysta och förvånade över vad jag hade att berätta var minnesvärt. Från matchen kommer jag ihåg frisparken, som avgjorde matchen, men även inkastet från Magnus Wislander, som med en hand fick iväg bollen 40-50 meter. Ett omnämnande måste jag också ge till Thomas Nilsson, som var en starkt bidragande orsak till att vi överhuvudtaget kunde genomföra detta arrangemang.
ANDERS LINDECRANTZ
Jag spelade mittback och hade Thom Eklund och Thomas Eriksson som anfallare mot mig (tror det var jag och Anders L som var mitt lås). Det var inga småkillar precis… Blev nedsprungen rejält av Thom Eklund engång… då sa han ”res nu på dig killen och kom igen i nästa närkamp”… njaaa. Man var rätt så omtöcknad!!!!
Vi hade förfest hos Matte jöns på gamla skolan i Erikslund. Jag vet att han och Tomas Jönsson ringde och beställde taxi till hotellet från Erikslunds skolan (ca 300 meter)
DICK BEXELL
Efter förra årets trevliga upplevelse i Lenhovda bestämde vi oss för att åka upp med två lag i år och intresset för att följa med var stort bland tjejerna då vi var 33 st som tog plats i bussarna vid middagstid på torsdagen.Stämningen var redan från början på topp och när vi hade packat upp våra saker i lägenheterna väntade träningsmatcher mot Lenhovda IF och direkt efter slängde vi oss i sjön.
Fredagen inleddes med ett lättare träningspass på förmiddagen och sedan fick tjejerna göra vad de ville under resten av dagen. De flesta valde att tillbringa denna tid vid sjön. När klockan började närma sig 18.00 och Elaine, Klara, Nelly och Jessica hade tillbringat närmare sju timmar i vattnet utan att komma upp började vi ledare bli oroliga för att de förvandlats till fiskar. När vi så småningom fick upp dem visade det sig att våra farhågor var ogrundade men nog var det lite fiskfjäll som glänste på deras ryggar?!
På lördagen väckte vi tjejerna klockan 07.00 för att vi skulle hinna äta frukost i god tid innan matchstart vilken var 09.50 för båda lagen. Alla var mycket spelsugna och pigga efter en god natts sömn och det enda som kändes en aning betungande var den tryckande värmen som tvingade oss ledare att hela tiden mässa DRICK, DRICK vilket också gjordes.
Våra F 93:or hade en mycket tuff lottning med bla fjolårssegrarna i sin grupp. Dessutom var lottningen så att de tvingades spela 4 matcher varav de tre sista inom 3 timmar.Lördagens resultat blev följande: SGIF- Alvesta GoIF 2 3-0, SGIF- Åseda 3-0, SGIF- Ljungby 1 3-1, SGIF- Madesjö IF 1 2-1.
Att detta lag är talangfullt visste vi redan men att de har så mycket lagkänsla och kämpaglöd så att de klarade detta spelschema förvånade till och med oss ledare. Efter lördagens matcher visste alla vilka SGIF var och helt plötsligt var laget ett av cupens stora samtalsämnen.
För F 92 såg lottningen betydligt bättre ut med lättare motstånd och bättre speltider. Att vi skulle gå vidare från gruppen ingick i beräkningarna men att vi skulle göra det på ett så överlägset vis hade vi aldrig kunnat drömma om. Innan cupen hade vi hört mycket om Hvetlanda GIF som lär vara ett av smålands bästa F 12 lag så respekten för dessa var mycket stor.Resultaten under lördagen blev följande: SGIF- IF Ariel 3-0, SGIF- Hvetlanda GIF 3-0, SGIF- Hjältevads IF 2-0.Som synes av resultaten så gick allting vår väg och även Hvetlanda fick se sig besegrat av ett mycket välspelande och disciplinerat SGIF som inte gjorde ett enda misstag under lördagens spel.
Efter lördagens matchande slängde sig många av tjejerna i sjön innan de gick hem för att göra sig i ordning inför kvällens disco. Vi ledare bänkade oss i Camp Strövelstorp som var en oas av skånska husvagnar och tält, uppställda i en cirkel och bebodda av tillresta föräldrar, i ett hav av smålänningar. Klockan hade emellertid inte blivit mer än 20.30 innan de första tjejerna ville gå hem och sova då det var slutspel på söndagen. Efter hand fick vi gå hem med fler och klockan 23.00 sov samtliga förutom tre av 92:orna som föredrog att tillbringa natten vid sina mobiler då en viss Jonas skickade sms till dem. Denna vackra, fantastiska, snygge unge man som trollbundit dessa tre så pass att vi tvingades införa mobilförbud under söndagen.
På söndagen var det väckning 06.30 tätt följt av frukost och sedan började uppladdningen inför kvartsfinalerna.F 93 ställdes mot Ljungby IF 1 som fick se sig besegrade med 3-1 efter en väl genomförd match av våra tjejer. F 92 ställdes mot Lerkils IF som slog ut oss förra året så revanschlusten var stor. Våra tjejer stod upp på ett föredömligt sätt och lyckades besegra motståndarna med 1-0.
Nu var båda lagen klara för semifinal och stämningen var på topp ända tills vi tvingade in tjejerna i den närliggande ishallen för en halvtimmes vila och absolut tystnad. Trots protesterna visade detta sig vara ett mycket bra sätt att ladda inför semifinalerna där F 93 mötte Kalmar Södra 1 och F 92 tog sig an Lenhovda IF. Båda matcherna blev mycket jämna men våra tjejer gick segrande ur bataljerna. Direkt efter matcherna åt vi middag för att sedan börja ladda inför finalerna som kom att bli mycket spännande.
F 92 mötte Hvetlanda GIF i en mycket jämn match där Marlene Olsson lyckades trycka in segermålet med två minuter kvar att spela. F 93 var ganska trötta och lyckades inte komma upp i normal standard och fick se sig besegrade med 0-2 av ett mycket bra Hvetlanda GIF.
Efter att ha firat triumferna var det dags för prisutdelning och när F 12:s lagkapten Johanna Eriksson höjde pokalen mot himlen visste glädjen bland oss inga gränser. Tjejerna bad sedan speakern om lov för att få sjunga en egenkomponerad låt som gick så här: Åååeåå det är Strövels tur i år. Hela Småland ska få se vilka skåningar vi è! Och så vidare.Givetvis slängdes samtliga ledare i sjön med kläderna på men det gjorde också tjejerna till ackompanjemang av " i med Möller i sjön".
Till sist vill vi ledare nämna att vi är mycket stolta över att få vara ledare för så många fantastiska tjejer. Givetvis är de rent sportsliga framgångarna roliga men den verkliga vinsten är att ni tjejer tar hand om och bryr er om varandra på ett sätt som är föredömligt. Vi vill också tacka alla de föräldrar som hjälper till och stöttar när det ibland behövs. Ett särskilt tack går till Anders Svensson som gjorde en stor insats under hela cupen.
Magnus, Sara, Andreas, Ida och Catrin
Fredagen den 1 augusti begav sig 14 tjejer och 2 ledare till Lenhovda för att tillsammans med 108 andra lag deltaga i Elitfönster Cup. Humöret var på topp och det kändes att laget var på gång.
När vi kom fram blev vi visade till en lägenhet där vi skulle bo under två dagar. Vi hann knappt kom dit och slita upp packningen innan tjejerna hade delat upp lag och startat sin egen miniturnering. Fredagskvällen spenderades av de allra flesta i den sjö som låg i anslutning till idrottsplatsen innan vi gick hem för att sova. På lördagen spelade vi vår första match mot Holsby SK. Vi tog ledningen genom mål av Marlene och spelade mycket bra innan Holsby fick en straff då en av deras spelare snubblade på Johanna Eriksson och de lyckades kvittera. Vi var trots allt ganska nöjda med en poäng då Holsby tidigare besegrat det tredje laget i gruppen, Madesjö IF, med 1-0. Sent på eftermiddagen var det dags för oss att möta Madesjö och våra tjejer var heltända på uppgiften precis som våra motståndare var. Matchen startade i ett ursinnigt tempo, vilket varade hela matchen.
Våra ganska småväxta spelare visade prov på stor kämpaglöd mot de betydligt större småländskorna. Johanna Eriksson var drottning på planen och spelade fotboll på ett sätt som imponerade på den stora publiken. När sen Marlene lyckades trycka in två mål och Anna ett var gruppsegern bärgad. Lördagen avslutades med disco för tjejerna och grillfest för ledare och tillresta föräldrar. Discot varade till 23.15 men till vår stora förvåning ville våra tjejer gå hem redan en halvtimme innan för att vila inför söndagens matcher. Söndagens slutspel inleddes med kvartsfinal mot Lerkils IF och precis som tidigare spelade alla tjejer mycket bra. Vi kunde efter två mål av Marlene gå till halvtidsvila med 2-0. I paus kändes allt bra då vi kontrollerade matchen totalt och tjejerna var helladdade. Andra halvlek började bra, men efter några minuter föll allt spel samman och Lerkil kunde ta över och lyckades på 5 minuter trycka in 3 mål. Vad som hände kan vi inte riktigt förstå men efter fem minuter tog vi över igen men tyvärr lyckades vi inte trycka in fler bollar i nätet. Besvikelsen bland spelare och ledare var stor efter denna tråkiga förlust men efter lite bad, mat och fotografering var tjejerna laddade inför matchen om femteplatsen.
Denna gången var det IF Ariel som skulle stå för motståndet och för första gången fick vi möta jämnstora tjejer. Matchen kommer inte att gå till historien som särskilt välspelad men tjejerna gjorde vad de skulle och vann med 3-0 efter mål av Rebecca, Anna och Marlene. Sammanfattningsvis kan vi se tillbaka på helgen med stor glädje då arrangemanget, miljön och fotbollen var fantastiskt. Tack till alla ni tjejer som var med!
Jössefors 980801
P11Tors den 30/7 Lämnade vi Strövelstorp för att fara till Jössefors i Värmland för att deltaga i en liten turnering. Alla killarna var på toppenhumör hela resan upp. Väl framkomna fick vi ett varmt välkomnande av ledare och föräldrar i Jössefors. Fredagen inleddes med en stadig frukost, varefter vi ställde upp och spelade en match mot Jössefors som vanns med 12-2. Alla killarna var verkligen sugna på att spela boll efter sommaruppehållet. Senare på kvällen bjöds spelare , föräldrar och syskon på grillafton med efterföljande riktigt tårtkalas. Tidigare under dagen hade vi haft olika aktiviteter med bla. Brännboll och utflykt till Arvika med inköp av glass mm.Lördag 1/8 Steg upp kl 7.30 vissa av killarna lite trötta efter allt ståhej men jättesugna på boll. Eftersom vi var så många som 14 spelare + 2 st syskon bestämde Ronny och jag att vi delade upp oss i två lag. Vilket gjorde att alla killarna fick lira boll lika mycket, vilket uppskattades. Alla killarna gjorde en mycket stark insats och visade tidigt att höstsäsongen kommer att bli spännande in i det sista. Ronny och jag är mycket nöjda med vad killarna har presterat samt skött sig mycket bra under hela turneringslägret. Efter genomförd turnering fick jag och Ronny mottaga en jättefin present av Jössefors IK som ska pryda vår klubbstuga, samt diplom till alla killarna. Måste återigen tacka alla föräldrar som ställt upp med att baka samt olika inköp för att göra denna resan möjlig.Mats Lindberg och Ronny Johansson
P1125/4-99 Tidigt i våras fick vi besök ifrån Jössefors, som var arrangerat av Ronny varvid vi inbjöd Åstorp och Össjö till en liten cup varvid alla mötte alla. Arrangemang och genomförning var mycket uppskattat av alla gäster. Kvällen innan Jössefors for hem hade vi en liten grillfest för gästerna. Som en liten souvernir hade vi inhandlat en lergök för att symbolisera Ängelholm-Strövelstorp och överlämnade denna till gästerna för att pryda deras klubbstuga. Turneringen genomfördes på bästa sätt av hela föreningen och domarna. Samt ett stort tack till alla föräldrar som ställde upp på olika vis.Mats Lindberg och Ronny Johansson
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies