Godkänn kakor
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies
3 nov, 22:39 0
Det är dags att sammanfatta en frustrerande säsongen för Majornas skönaste gäng. Efter uppflyttning från division 6 2024 så var det alltså dags för den svåra andrasäsongen. Ska vi börja med en positiv vinkel så är det ju självklart att Argo kommer att spela i division 5 även säsongen 2027.
Efter en stökig försäsong där snön ställde till det och resultaten inte gick Argos väg så blev det också en tuff start på serien. När det gäller truppen så var det i stora drag samma grupp som såg till att Argo höll sig kvar i femman 2025. Niklas ”Bratten” Brattström var väl den enda spelaren som lämnade som spelade regelbundet i a-laget men truppen fylldes bland annat på med unge amerikanen Casey Kuhrman och en aningen äldre återvändande Rickard Schöndell. Dessutom anslöt rutinerade Dan Mönell strax efter seriestarten och innan sommaren kom Joel Tannberg. Under hösten kom även Adam Westerén.
Det var som sagt en tuff start där Argo inledde med att möta de två blivande topplagen Guldheden och Utbynäs, där både lagen nästa säsong spelar i division 4. Trots en bra premiärtrupp så var Guldheden alldeles för bra och Argo låg under med 0-2 redan efter en kvart. Det blev till slut en klar 0-3 förlust och tyvärr blev det även samma siffror i bortamötet med Utbynäs. Där var det dock en betydligt tunnare trupp där den enda spelaren uppsatt på bänken var tränare Fredrik ”Rasta” Airosto (som tur var inte behövde kliva in). Det var stundtals en jämn match men sett över hela matchen var det inget snack.
Sen vankades det derby och hemmapremiär när Azalea stod för motståndet på Majvallen. Argo tar ledningen genom ett fint Pierre Tillman-mål men ABK vänder och får in ett segermål med tio minuter kvar. Tyvärr den första av många matcher den här säsongen där Argo har mycket spel, skapar en hel del chanser men släpper för enkla mål och inte får med sig några poäng alls.
Efter de tre inledande förlusterna lämnade även Argo sin 3-5-2 uppställning helt och gick tillbaka till 4-2-3-1. Argo inledde premiären med 3-5-2 men ändrade redan efter en kvart och mot Utbynäs spelade Argo 4-2-3-1 hela matchen. I derbyt användes 3-5-2. Känslan var att det behövdes säkras upp defensivt och att 3-5-2 samtidigt inte gav den offensiven som man hoppats på.
Så det var lite av en måstematch när Argo begav sig till Kviberg för att möta bottenkonkurrenten Valhalla FC. Trots bra spel var det Valhalla som tog ledningen efter en halvtimme. Fredrik Forsman drog dock in en hörna direkt i mål precis innan paus och i andra halvlek säkrade Simon Rosén och Daniel Sörelid Argos första trepoängare för säsongen! Med den segern i ryggen klev man in i derbyt mot Pushers på Majvallen och redan efter sju minuter satte debuterande Dan Mönell 1-0! Det blev en kortvarig ledning men innan paus hade Albin Caspersen gett Argo ledningen igen efter ett fint nickmål på en fin Pierre Tillman-hörna. I andra kunde sen Forsman och kapten Marcus Lindqvist säkra Argos andra raka trepoängare! Det blev dock inte den vändningen på säsongen som man hade hoppats på. I matchen efter lämnade Argo Åbyvallen med noll poäng efter att hemmalaget IF Mölndal gjort matchens enda mål med fyra minuter kvar i en helt jämn tillställning. Sen bjöd Majornas skönaste gäng på säsongens bottennapp på gräset på Apelsinplan mot Kungsladugård. En usel insats där Argo bjuder på tre mål och bränner de lägen som skapas framåt. Argo fick dock lite revansch när jumbon Härryda krossades med 9-0 i matchen efter där både Dan Mönell och Rickard Schöndell blev tvåmålsskyttar.
Det såg sen ut som Argo skulle lämna den svåra bortamatchen på Amneviksvallen med tre poäng men hemmalaget Styrsö kvitterade till 2-2 med bara minuter kvar. I den följande matchen mot Bergum var det ombytta roller då det var Argo som kvitterade till 2-2 i matchens slutskede. Med kvarten kvar satte nyförvärvet Joel Tannberg sitt första a-lagsmål.
Trots den ojämna våren hade Argo fått ihop poäng i tre raka matcher men avslutningen skulle bli tuff. Seriens topptrio väntade och första var det hemmamöte med Donsö IS innan serien vände med matcher mot Guldheden och blivande seriesegrarna Utbynäs. Det blev en extremt svängig match på Majvallen mot Donsö där Argo faktiskt visade att de kunde hänga med mot ett lag i toppen. Mönell gav Argo ledningen direkt efter fint förarbete av Behzad Kurdali. Sen vänder Donsö med tre raka mål på en kvart där de inte behöver förta sig. Sörelid ger dock Argo känning igen när han trycker in en reducering. Innan paus hinner dock Donsö göra ännu ett enkelt mål när Argo står och tittar och dessutom bränner Argo en straff precis i slutet. Men Argo kämpar sig tillbaka in i matchen efter paus och Mönell reducerar innan Schöndell kvitterar med dryga kvarten kvar! Men Donsö gör ett mål till och trots bra chanser för Argo i slutet blir det förlust.
I de två avslutande matcherna är Argo aldrig nära och faller med 0-5 (mot Guldheden) och 1-4 (mot Utbynäs). Tabellen stökar också till sig då Härryda drar sig ur efter sin andra WO och alla lagets matcher stryks. Argo blir alltså av med tre poäng och nio mål framåt. Då Valhalla är det enda laget som förlorade mot Härryda så är de även det enda laget som inte blir av med poäng.
Argo går på ledighet som nia i tabellen och tyvärr blir ju inte hösten någon jätteuppryckning. Det blir även lite ändringar i truppen där Simon Rosén och Isak Ajdukovic lämnar för seriekollegan Azalea BK men där Adam Westerén ansluter.
Argo inleder omstarten piggt i derbyt mot Azalea men när domaren blåser av är det förlust med 1-2 efter ännu en match av brända chanser och alldeles för lätta insläppta mål. Sen får Argo en WO-seger mot bottenkonkurrenten Valhalla (som senare lämnar sin andra WO och därmed blir uteslutna). Ett annat lag som jagade Argo var Majornarivalerna Pushers och äntligen får Argo jubla när de svarta eleganterna totalt pulvriseras på Gröna Vallen! Argo tappar förvisso en 2-0 ledning till 2-2 i början av andra men sen växlar Argo upp och gör 7 mål sista halvtimmen och vinner med otroliga 9-2! Mönell och Joel gör tre mål var. En härlig Argo-kväll i en annars dyster säsong.
Argo orkar sen inte stå emot Mölndal som maler ner Argo och vänder underläge 1-2 till seger 3-2 med en frispark i slutet. Returen mot Kungsladugård blir inte roligare där Argo för matchen men faller med 1-3 trots spel med en man mer i slutet.
Argo lyckas sen skaka fram en ganska stabil insats mot Styrsö där Daniel Sörelid skickar in segermålet i 84:e! Tyvärr återkommer motgångarna direkt i matchen efter när ett riktigt sargat Argo åker ut till Bergum och förlora med 1-7. Det fick slitas med truppen rejält och att comebackande Martin Ferm och tränare Rasta var de enda spelarna på bänken säger väl en del…
Säsongen avslutades sen med en bortamatch mot Donsö. Trots förlust (1-3) blir det kul avslutning då Argo har sällskap av Fotbollsmorgon hela dagen och då det även bjuds på lagfest på kvällen. Fotbollsmässigt var även Argo med riktigt bra i den första halvleken men orkar sen inte hålla ihop det i den andra halvleken.
Argo slutar nia men det blir ju till slut en märklig tabell då både Härryda och Valhalla drog sig ur. Tian Pushers riskerade kval för att hålla sig kvar men lagen högre upp gjorde sitt och det blir derby även nästa år mot PBK.
Känslan är ju att Argo säkrat kontraktet även om både Härryda och Valhalla hade fullföljt säsongen men det går ju inte att blunda för att Argo lever lite farligt. Argos poängsnitt är ju inget som skrämmer och hade Argo underpresterat lika mycket en annan säsong (med piggare bottenlag) så hade det mycket väl kunnat bli respass tillbaka till sexan.
Argo var ju inte i närheten av att ta poäng mot toppduon Utbynäs och Guldheden (totalt 1-15 i målskillnad på de fyra matcherna). Förvisso spelade Argo betydligt jämnare mot trean Donsö trots två förluster. Men efter den omräknade tabellen så var ju de enda vinsterna mot Pushers (två gånger) och mot Styrsö. Lägg även till två kryss (Styrsö och Bergum). Sett till matchbilderna så är det helt sjukt att Argo i dubbelmötena med Azalea, Mölndal och Kungsladugårds BK tar NOLL poäng. Det är sex helt jämna matcher där Argo skapar minst lika mycket målchanser (om inte mer) och har minst lika mycket bollinnehav. Ska problemet kokas ner så landar det i att Argo släppte alldeles för enkla mål hela säsongen samtidigt som man i andra straffområdet behövde alldeles för många chanser för att göra mål. Känslan var att Argo behövde slita ordentligt för varje mål man gjorde (ibland kändes det som Argo behövde 5-6 bra chanser för att göra mål) samtidigt som motståndarna knappt behövde anstränga sig. Argo bjöd på en hel del mål där man låg steget efter eller reagerade för sent. Så Argo har en hel del att fundera på till nästa säsong. Det är ingen hemlighet att truppen börjar bli lite till åren och i många matcher handlade det helt enkelt om att Argo inte orkade. Så det behöver förstärkas både i försvaret men även offensivt där Argo behöver hitta någon som kan sätta dit bollarna när chanserna dyker upp. Dock piggade ju självklart dubbla derbysegrar mot Pushers upp och höstsegern med 9-2 är nog en av de största någonsin.
Det är dock viktigt att poängtera att det finns en underbar klubbkänsla i Argo och utanför planen har det tagits fler stora kliv! Bar Under har höjt det sociala livet i föreningen och avslutningsdagen med Fotbollsmorgon visar vilken härlig klubb Argo är. Det ska bli intressant att se hur det reportaget slutar. Men självklart påverkas helhetskänslan när det går lite knackigt på planen. Det är även viktigt att lyfta fram u-laget, med akademiansvarige Robban Ununger i spetsen, som en bärande del av klubbens organisation.
Det går heller inte att blunda för att Argo hade en tuff säsong skademässigt. Viktige Joel Reintz missade inledningen pga av skador och under hela hösten saknades både Kristofer ”Jalle” Larsson och Marcus Gran, som båda är två tongivande spelare. Lägg även till att mittfältseleganten Pierre Tillman också drogs med skador hela andra halvan av säsongen och inte kunde gå för fullt.
Det var dock kul att se unge amerikanen Casey Kuhrman kliva in och spela till sig en startplats på högerbacken under hösten där han gjorde det riktigt bra. Daniel Sörelid växlade också upp i sin offensiva roll och bjöd både på poäng (7+4) och hårt jobb. Längst bak fortsätter även Edvin Oldin att utvecklas. Nyförvärvet Adam Westerén var också en frisk fläkt under hösten. Hårt jobbande spelare som kan spela på flera positioner.
Arbetet inför nästa säsong är redan påbörjat och vi hoppas självklart på större framgång på planen och fortsatt glädje utanför! Bland annat har vi ett träningsläger till Spanien att se fram emot och även en nylagd Majvallen!
/Rasta
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies
Kommentarer