2 - 3

Höstens derby bjöd på många mål och en hel del målchanser. RIF startade bäst och redan efter drygt 20 spelade så ledde man med 2-0 efter två snygga mål. Efter RIF-målen tog dock VIF över initiativet och kunde även vända matchen i den andra halvleken. Totalt sett var "Viken" betydligt hetare och ett frågetecken för delar av RIF:arnas inställning till matchen måste ställas..

RIF startade med följande uppställning:

                                    Rasmus Lundin

     Emil Carlsson, Dennis Andersson, Göran Bergort, David Carlsson

Oskar Ljungberg, Jakob Pettersson, Joakim Andersson, Simon Tjernström

                     Alfred Leward, Joachim Matuszewski 

(Thim Warfvinge, Ville Göransson, Emil Carlson, Espen Surén och Calle Nilsson)

Första halvlek (2-1)

Hemmalaget inledde matchen i ett högt tempo och tog omgående kommandot i matchen. Valdemarsvik hade svårt att få till något ordnat spel och det mesta av spelet var förlagt på bortalagets planhalva. Redan efter 4 minuter kom också 1-0 till RIF, då Oskar Ljungberg vann en närkamp på mitten och snyggt serverade Jakob Pettersson ett friläge. Pettersson höll nerverna i shack och rullade iskallt in bollen i Andreas Nilssons högra gavel. Efter målet fortsatte RIF-dominansen och det såg ganska exakt ut så som det gjorde i vårderbyt: RIF trummade på och skapade en hel del chanser, samtidigt som VIF i sin tur hade problem att åstadkomma något överhuvudtaget. I matchens 26:e minut nickade dessutom Alfred Leward, hur snyggt som helst, in 2-0 på en patenterad Bergort-med-hög-klass-frispark och många trodde förmodligen att matchen då skulle vara vunnen och klar iom det spel- samt chansövertag RIF hade. RIF brände dock ett par klara målchanser och Valdemarsvik ville minsann visa att man inte gett upp...

Ju längre halvleken led desto mer började RIF-spelarna slappna av och inställningen, fokuset i passningsspelet samt presspelet blev allt sämre. Bortalaget blev samtidigt bara hetare och hetare så 2-1:an, en stund efter 2-0, var inte alls ologisk. Valdemarsviks Lukas Kehusmaa avancerade med bollen och lyfte in en lyra in mot straffområdet. Inspelet gick över RIF-backarna och Dani Rodriguez hann före Rasmus Lundin i hemmamålet, som hängde tvätt, och skarvade in 2-1 i öppen bur. Efter målet uppträdde hemmalaget än mer skärrat och bara ett par minuter efter 2-1 var Valdemarsvik nära att kvittera. RIF-målvakten tog dock lite revansch och reflexräddade en bra nick från nära håll, så 2-1 stod sig halvleken ut.   

Andra halvlek (0-2)

Valdemarsvik fortsatte att dominera matchbilden i den andra halvleken, men RIF hade oftast god kontroll på VIF:arna samtidigt som man kontrade vasst. Joachim Matuszewski och Emil Carlson oroade ett par gånger, men en duktig Nilsson i VIF-kassen såg till att det inte blev fler RIF-mål gjorda den här kvällen. Valdemarsvik i sin tur var betydligt mer lyckosamma i sina avslutningslägen och i matchens 66:e minut kom också 2-2 på ett distansskott signerat Andreas Karlsson invid Lundins högra stolpe. RIF-målvakten hade bara någon minut innan gjort en stor räddning på ett volleyskott mot krysset från matchens lirare Martin Wigren, men Karlssons skott var dessvärre utom räckhåll. 

Matchbilden höll i sig: VIF förde spelet, sprang enormt för varandra och skapade en hel del chanser, samtidigt som RIF stack upp då och då utan att få utdelning. Matchen såg ut att gå mot ett oavgjort slutresultat, men 5 minuter före full tid kom Jonathan Gustavsson loss på högerkanten och spelade in bollen till inhoppande Joel Karlsson som direktsköt in 2-3 via ribban. Efter målet försökte RIF deperat att få till en kvittering, men allt som oftast slutade det med långbollar helt utan adress. 2-3 stod sig matchen ut och RIF tappade ännu en gång enormt viktiga poäng helt i onödan. Ledning med 2-0 hemma i ett derby skall inte kunna tappas - det är för dåligt helt enkelt.    

Tre stjärnor:

Jakob Pettersson: Vann mycket boll på det centrala mittfältet och slet hårt matchen igenom. Bäst i hemmalaget!

Dennis Andersson: Återigen en stabil insats av Dennis "Number two" Andersson. Bra i närkampsspelet och vann även, som vanligt, i stort sett allt i luftrummet.

Emil Carlsson: Emil gjorde en nära på felfri insats på den, för honom, något ovana positionen som ytterback. Krönte sin insats med att även rädda ett givet mål i den andra halvleken. Gott jobb!