Karlskrona HK Vit
Karlskrona HK Orange
Laguppställning
Referat
Orange tar hem tät match med två ansikten
21 feb 2019 0 kommentarer
Sportlovskvällar för framgångsrika idrottare brukar av tradition vara vikta åt avsmakningsmenyer med tillhörande vinpaket på Copperhill Lodge i Åre, men för ett tjugotal tappra hockeyproletärer finns det nöjen på betydligt närmare håll - nämligen B-hallen i NKT Arena. 4:ans omklädningsrum är fyllt till bristningsgränsen med förväntansfulla gubblirare enligt principen "finns det hjärterum finns det stjärterum". Mogge Ohlsson begår dock ett synnerligen grovt socialt "faux pas" och beger sig helt allena till 1:ans omklädningsrum. Att sätta sig ensam i ett omklädningsrum när det vankas veteranhockey och skönt tugg med en härlig blandning halvnakna (och halvgalna) gubbar är fullt i klass med när Roland Järverup lagar flamberad fläskfilé med ananas till sig själv i "Torsk på Tallinn". En sorglig syn, kort och gott.
Vita (för kvällen iklädda Svarta tröjor) startar matchen absolut bäst med en kanonad mot inhyrde Fredde Carlsson i Orange målet. Agerström jagar en topp-5-plats i totala poängligan och han har kommit igång rejält den senaste tiden. Döm om folks förvåning när han inte enbart bjuder på kliniska avslut (som vid 1-0) utan även på tre (!) assist plus en och annan snygg dragning. En bubblare till årets Skills Competition?
Frisell blir säsongens andra lirare att nå 40-målsplatån (efter Petter Henning) och om inget oförutsett händer lär skyttekungstiteln stå mellan dessa båda kraftpaket. Sex mål från Frisell ikväll är inte fy skam. Petter Henning ligger också bakom mycket i Vita och inkasserar fem pinnar på lagets sju första mål. Sedan är det månne landslagsuppdraget som tar ut sin rätt för Hennings produktion sinar ju längre matchen lider. Bian inkasserar fina 1+4 och nosar Brasse i häcken när det gäller playmakertiteln (49 ass mot Brasses 51 totalt).
Orange då? Hasse Ottinger visar återigen hur viktig han är för sitt lag. Det är inte enbart att han kliver in och gör fem poäng, det är också att han har det där som man på franska kallar "je ne sais quoi"...det där lilla extra som man inte riktigt kan definiera men som gör att man som medspelare vet att det är bara att följa efter ledaren så löser sig det mesta. Man förstår ju varför han även är en radiosportprofil. Folk sitter som klistrade hemma vid radioapparaterna...inte konstigt varför ingen tar sig till arenan för KHKs matcher egentligen.
Dannemyr har vi ju koll på genom media efter hans icke så subtila "vem-är-bästa-pappan-i-kvarteret"-styrkedemonstration med en hemmagjord isrink (gott om frånskilda mammor och pappor som har tagit kontakt via sociala medier senaste veckorna). Klart Dannemyr ska hänga fyra puckar när han tränar extra varje kväll. Undertecknad gör vad Limmet kallar ett "Erik Karlsson-mål", d v s ett relativt imponerande mål där man från backposition lirkar sig igenom tre-fyra motståndare och dunkar in pucken med en snärtig handledare. Då kommer Johan Lindgren (a k a "Slaktarn") in och grumlar till hela hyllningen genom att referera till såväl Ulf Sterner som Lill-Strimma Svedberg. Absolut, det gick inte fort, och all respekt till dessa legendariska backar...men jag känner ändå att målet möjligen kunde vara värt en referens som landar i åtminstone 90-talet. Paul Coffey, någon?
Starkt av Orange att hämta upp ett 6-4-underläge där de flesta börjar hänga med huvudena och leta syndabockar (ofta riktat mot Sjöan som stod och kollade Tinder på bortre blå). Men i takt med att Orange faktiskt skärper till defensiven (d v s backar spelar backar) så börjar också utdelningen komma i offensiven. Vita faller tillbaka i dåliga vanor, börjar lyfta spelare högt utan hemjobb och det håller definitivt inte på den här nivån.
10-11 till Orange och totalt 12-12 i matcher. Grattis Orange!
/GM Daisan
Kommentarer