Den frivilliga träningen – en match som ingen hade bett om

8 sep, 19:35 2 kommentarer

Det var frivillig träning idag. Jag har ju varit tydlig med att träningen inte ska vara obligatorisk. Resultatet blev också därefter: endast jag och Christer H infann oss till dagens övningar.

Efter en sedvanlig uppladdning med kaffe och bulle stod vi inför ett vägval. Puttning? Rangen? Någon form av seriös golfträning?

Nej.

Vi valde den korta trehålsbanan.

Vi mindes båda träningstillfället med Patrik Oderling, där uppgiften var att samla ihop så få meter som möjligt till flaggan. Men dagens förutsättningar var annorlunda. Här handlade det inte om meter.

Det handlade om heder.

Ett matchspel man mot man var fött.

Och eftersom tre hål uppenbarligen inte räcker när två tävlingsmänniskor får chansen att göra upp, blev det nio hål.

Första rundan: Christer H tog kommandot och vann de tre första hålen. Ett stabilt spel lade grunden för ledningen, medan jag fick ägna mig åt att fundera på vad som egentligen gått fel.

Andra rundan: Replik.

Jag vann.

Plötsligt var matchen helt öppen.

Inför den tredje och avgörande rundan var det uppdukat för dramatik. Det blev jämnt. Ingen ville vika ner sig. Varje slag fick betydelse och varje slag kändes plötsligt som ett strategiskt misstag av historiska proportioner.

Sedan kom det sista hålet.

Christer H hade chansen att avgöra.

Han tog sats, slog till och bollen rullade mot hålet. Den närmade sig koppen… och stannade.

En decimeter från hål.

Det var slaget som punkterade matchen.

Ridå!!!!!

Efter nio hål, två koppar kaffe, en bulle och en match som utvecklades till betydligt större allvar än någon från början hade tänkt sig, stod Christer H som segrare.

Han hade vunnit den första rundan.

Jag hade vunnit den andra.

Men i sportens brutala värld är det den sista bollen som räknas.

Christer H tog hem matchen.

Grattis.

Men låt oss vara ärliga: det här var bara frivillig träning.

Revanschen kommer.

Kommentarer

Göran 8 sep, 19:46

Det var ju en kvällsrysare man fick att läsa. Men grattis till Christer H. Beklagar att jag inte kunde delta, jag ägnade dagen åt att utbilda i hjärt-lung-räddning (HLR) så jag hoppas att det var laga förfall.
Men jag utmanar er gärna.