Dela nyhet
Slutsummering, säsongen 2014.
5 nov 2014 0 kommentarer
Hej igen allihopa.
Dom många nog förstod då det inte kom upp någonting på varken vår facebook-sida eller här på vår hemsida så blev det tyvärr inget kval upp till div. 6 för Diseröd detta året.
Skottfint var tvugna att vinna men lyckades bara få 0-0 mot Kungsbacka i sista och avgörande matchen och det var det som gjorde så att vi som sagt inte fick kvala.
Lite tråkigt kan man tycka men vi har bara oss själva att skylla i och med att vi inte lyckades placera oss top 2 under säsongen som gått.
Hade tänkt att skriva en liten sammanfattning på säsongen som varit, som för övrigt har vart den bästa i DSK's historia med 38 inspelade poäng och en målskillnad på hela +43 mål när säsongen tog slut. Men var det tillräckligt bra?
Vårt mål med säsongen var att gå upp, och det gjorde vi inte.
Trots ett par fantastiska insatser så fanns det även som det brukar finnas, ett par otroligt dåliga matcher också, och det är pga. dessa som vi helt enkelt inte knep en uppflyttningsplats.
Säsongen startade på bästa tänkbara sätt.
Vi tog emot FC Sparta hemma på Skarpe Nord en fredagskväll i slutet på april. Vi fullkomligt pulveriserade Sparta och vann med 6-0 även om slutsiffrorna egentligen skulle vart större. Finns nämligen en kille som missade rätt mycket den matchen om vi säger så. Jag nämner inga namn men han sitter och knappar på ett tangentbord just nu.
Vi spelade i alla fall väldigt bra denna matchen och alla kände på sig att detta skulle bli en kanonsäsong om vi bara fortsatte leverera insatser med samma kaliber under säsongen.
Veckan efter det kom där emot väckarklockan...
Vi åkte till Romevi för att möta Hermansby, ett Hermansby som vi slagit på försäsongen men vi visste om att dom skulle ha i toppen att göra i år då dom förra säsongen gjorde det riktigt bra.
Vad hände? Jo vi blev utspelade.
Vi stod för en urusel insats och förlorade matchen i regn och rusk med 3-0. Varför?
Jag tror helt enkelt att vi fick hybris. Att vinna så lätt och spela så bra första matchen samtidigt som vi redan slått Hermansby en gång innan serien drog igång bidrog nog till det. Vi trodde att vi var bättre än vad vi var, vi trodde att vi inte skulle behöva ta i ens för att komma där ifrån med 3 poäng i bagaget.
Hermansbymatchen satte sig nog omedvetet i huvudet på många och när det sedan var dags igen för match veckan senare, då Brämaregården stod för motståndet så stod vi för en lika dålig om inte sämre insats.
Vi spelade med en man mer i stort sett hela matchen, och trots att deras segermål egentligen skulle vart avblåst då han var en halvmeter utanför sidlinjen(filmbevis finns), så är det inget att skylla på.
Vi förlorar matchen med 1-2 trots att vi är det bättre laget.
Vi har mängder med chanser men får inte in bollen helt enkelt.
Inför säsongens fjärde match så var det bortamatch mot Surte, en match som spelades på naturgräs. Alla spelare verkar verkligen samlat sig och vi gör en bra insats och leder med 2-1 när vi tyvärr får en spelare utvisad.
Surte trycker på i och med övertaget men vi har en del farliga kontringar vi med. Surte trycker in 2-2 med 5 minuter kvar att spela och efter matchen så känns det som att vi har förlorat trots att vi fått med oss en pinne med en man mindre.
Nu börjar DSK däremot se mer ut som ett sammansvetsat lag som gemensamt maler ner motståndarna igen.
Matchen efter så tar man en stabil 6-0 seger hemma på vår borg Skarpe Nord och vi börjar få tillbaka självförtroendet.
Någonting som är det viktigaste som fotbollslag och individuell spelare också för den delen.
Vi följer upp detta med en otursam 1-1 match emot Solväders där dom tryckte in ett mål i slutminuterna men radade sedan upp fyra raka vinster efter det.
5-3 mot Backatorp.
3-2 mot Västkurd.
6-1 mot Rödbo.
Backatorps matchen var en riktig skalp då det var just dessa som knep förstaplatsen i serien.
I matchen som spelades så var vi det bättre laget helt klart.
Västkurd var en riktig krigarmatch.
Vi kom dit med 11 man då vissa prioriterade att gå på Summerburst trots att matchen spelades kl. 15.00 på dagen.
Det stod 2-2 fram till matchens 91a minut då Daniel Broman knoppade in en hörna. Otrolig seger.
Matchen borta mot Rödbo såg jag inte personligen då jag oturligt nog tappat ett brunnslock på foten så kvällen spenderades på akuten. Rödbo är ju inget höjdar-gäng nu för tiden så av resultatet att döma så gjorde vi en helt okej insats.
Vi är nu i mitten på juli och DSK beger sig ner till Hjuvik för att drabba samman med just... Hjuvik. En dålig match från vår sida och även här så känns det som att vi förlorat trots att vi får med oss en pinne. Slutresultatet skrevs till hela 1-1.
Matchen efter är mot Sparta igen fast borta denna gång.
Vi gör inte någon bra insats här heller egentligen och får bara 2-2.
Även här känns det som vi förlorar... det var dock sista matchen på vårsäsongen och efter detta så går alla gubbar på en välbehövlig semester eller på sommarlov om man nu pluggar.
Efter semestern så var det dags igen för hemmamatch mot ärkerivalen Hermansby och denna match är nog en utav de bästa matcherna vi gör under säsongen. Hermansby ledde vid denna tidpunkt serien men trots det så kör vi fullkomligt över dom med 4-0. En underbar seger som firades med bärs, denna som så många andra.
Med gott självförtroende så åkte vi till Eriksberg och gästade Brämaregården. Vi var dominanta, Brämaregården hade inte en chans över huvud taget och segersiffrorna skrevs till 10-0.
Efter detta så var det hemmamatch emot Surte.
Alla ville få med sig ett bra resultat då vi bara fick 2-2 senast. Men det blev 2-2 även i denna matchen trots otroligt spelövertag i slutet.
Tror vi hade 3 stolpträffar och en ribbträff under de sista 10 minuterna i matchen.
Nu kommer vi till säsongens plump. Torsk mot Bjurslätt med 2-0.
Visst hade dom värvat in några gubbar under sommaren som var duktiga men vår prestation var urusel, bland det sämsta jag sett.
Vi ryckte upp oss och slog Solväders med 4-0 hemma innan det var dags för toppmöte då vi skulle åka och gästa Backatorp som då låg tvåa.
Ett stjärnspeckat Backatorp som under sommaren värvat in Dennis Johnsson från Ytterby, och innan det så har han spelat länge i blåvitt och haft en proffskarriär i Norge.
Jag tycker verkligen vi är det bättre laget i 70 minuter denna match men gör tyvärr misstag när vi leder med 0-1 och 1-2. Backatorp vänder på steken och vinner med 3-2 och nedelaget är ett fektum.
Efter detta så var vi mer eller mindre avhängda och hade ingen chans att nå första- eller andraplaceringen i tabellen.
Vi radade ändå upp tre vinster på slutet och dessa var:
2-0 hemma mot Västkurd.
4-0 hemma mot Hjuvik.
7-1 hemma mot Rödbo.
Säsongen som gick har både positivt och negativt i sig.
Det positiva är att vi gör vår bästa säsong någonsin i klubbens historia men det negativa är att vi inte lyckades ta oss till uppflyttning.
Hermansby och Backatorp var helt enkelt bra mycket bättre på att ta poäng emot de lagen utanför topp 3 i serien.
Jag skulle säga att säsongen är är bra men inte mer än så, just med tanke på att vi tappade så mycket poäng emot lag vi skulle slått med tanke på truppen vi har och även på hur matcherna såg ut.
Tycker att alla i laget gör en bra säsong, förutom jag själv då som måste kunna producera mer än 5 mål på 17 matcher men säsongen började på sämsta sätt egentligen genom att missa två helt klara mål som sedan satt sig i huvudet.
Nu kommer ni inte att få se mig så mycket i den röd/svarta tröjan nästa år då jag i Januari sätter mig på flyget och flyttar över till USA för att börja studera på ett universitet där borta.
Kommer dock att bevaka DSK så gott jag kan och kommer se alla matcher när jag väl är hemma ifrån mitten utav maj till mitten av Augusti innan jag flyger tillbaka igen.
Det har dock varit ett nöje att skriva av sig lite här på sidan efter varje match och jag vill passa på att även här tacka alla fantastiska lagkamrater, familj och vänner som vart och kollat på matcherna, personer som läst mina referat och inlägg här på sidan och självklart ett extra stort tack till Sveriges bästa supportrar, DSK Rascals.
Rascals är unika för oss i DSK och jag tror inte vi skulle vart samma klubb och presterat lika bra om dom inte stod och hejade på oss i ur och skur.
Så ett stort tack till alla så hoppas jag att vi ses igen.
När och om jag kommer vara tillbaka i den röd/svarta tröjan är oklart men mitt mål är att komma tillbaka så fort jag är klar med mina studier och att hoppa in i matcher där det kanske är ont om folk medans jag är hemma.
Mitt hjärta kommer i alla fall alltid att klappa för DSK, det är en sak som är säkert.
Tack för mig.
F.d #9.
Kommentarer