Dela nyhet
Matchreferat: Diseröd - Västkurd, 2-0.
29 sep 2014 0 kommentarer
Hej återigen.
Den här gången kommer matchreferatet ut i tid, och det hoppas vi att referaten här efter gör de också.
I fredags så var det ju som sagt en batalj på Skarpe Nord då anrika DSK tog emot Västkurd.
Inför matchen:
Det går inte att inte skriva om detta först, jag har stängt av telefonen så att pressen har inte kunnat jaga mig på hela helgen. Så samtidigt som ni läser detta så lär nyheten vara ute på nätet över allt, expressen, aftonbladet you name it.
Daniel Broman gjorde idag comeback efter skadan!
Han har varit borta länge på grund utav en retlig fotskada han drabbades utav på vårsäsongen. Så nu är klippan i försvaret tillika kaptenen Broman tillbaka, otroligt roligt då alla vi som följt hans kamp vid sidan om planen vet hur mycket han längtat efter att återigen få massakera motståndarnas anfallare.
Annars så var det en stark uppställning från Diseröds sida denna kvällen.
Skadorna börjar klara upp, endast Andreas Wigerstedt som kände sig lite krasslig och även Christopher Karlsson var iväg och njöt utav Italien just denna helg. Det är otroligt viktigt att ha en frisk trupp nu i slutet då vi är piskade till att vinna alla matcher som är kvar.
Även Jakob Yngwe var borta då han tyvärr var avstängd, och han är ju minst sagt en viktig pjäs och lägger till både en eller två extra kryddor när han finns på planen.
Vill också gratulera Jakob ytterligare en gång då han nämligen fyllde 22 år i fredags.
Vi ställde upp enligt följande:
Thyrén
Nordenborg - Broman - Forsberg - Hermansson
Fuxling - Alic - Thompson - Krook
A. Karlsson - Thelin
Bänken:
West
Petersson
K. Karlsson
Matchen:
Det började trevande då vädret inte tillät något större skönspel.
Vinden blåste över Skarpe Nord och det gjorde det otroligt svårt för oss att "time'a" in långbollar och annat som slogs framåt.
Det var väl egentligen inget bra spel från något lag fast om man ska se till antal chanser och bollinnehav så var Diseröd snäppet vassare.
Det dröjde farm tills 35e minuten innan vi fick se kvällens första mål.
Det kommer ett inlägg ifrån vår högerkant, ingen utav våra anfallare har lyckats ta sig in i position ännu och försvararen som bollen går emot är helt ren.
Istället för att ta ner bollen så får han för sig att han ska nicka hem bollen till egen målvakt, samtidigt som målvakten springer ut mot bollen av någon underlig anledning.
Resultatet blir i alla fall så att försvararen nickar bollen över sin egen målvakt och in i mål.
Det är bara tacka att ta emot för oss i DSK.
Minuten senare vaskar vi fram en hörna som John Petersson går ut för att slå, han signalerar att han skall slå den hårt på första(tänker inte berätta tecknet då vi kanske har motståndarlag som är här och scoutar) och som han dunkar till den.
Bollen skruvar sig in precis vid första krysset men målet är bortdömt(!?), domaren blåser för ruff i straffområdet, något som jag inte tycker är ruff över huvudtaget (antagligen eftersom det var mig han blåste ruffen emot). Det är dock ett problem med att vara lång i sporten fotboll, i detta fallet sprang dom två spelarna in i mig och ramlade båda två, samtidigt som de skrek och det var väl antagligen det han gick på.
Men jag förstår domaren också, att vara ensam och dömma är inte enkelt.
Som tur är så smäller det bara några minuter senare, i minut 41 för att vara exakt.
Även detta är en hörna som slås av vår käre kamrat John Petersson, bollen är slagen emot straffområdet och vem kommer där?
Emir Alic kommer med en speed som hade fått det att se ut som om Usain Bolt stod still vid sidan, trycker ifrån i backen och hoppar (seismografen visade 4,2 på richterskalan utanför Skarpe), och får till en nick med en kraft som för tankarna tillbaka på hur det såg ut vid fästningen ett par hundra år tillbaka där det säkert avfyrades en och annan kanonkula.
2-0 är ett faktum och jag vill även passa på att gratulera Emir till sitt första mål i den röd/svarta tröjan.
2-0 står sig till halvtid och i paus så pratar vi om att inte så så mycket i luften, då det var otroligt svårt att få tag i bollarna med tanke på vinden och att rulla på bra på backen.
Detta gick väl sådär i andra halvlek.
Vi hade allt ett par lägen och kom runt fint på kanterna många gånger, men det var den där sista koncentrationen i inläggs- och avsluts-aktionen som saknades.
Västkurd hade inte mycket framåt mer än några långskott som Rasmus enkelt kunde ta hand om.
2-0 står sig och blir slutresultatet i en tillsynes "tråkig-halvlek", men vårat försvar stod sig bra, det var anfallsspelet som inte riktigt hängde med.
Skönt även för Rasmus att få hålla 0:an.
Det är en spelledig helg nu för DSK och det ska bli spännande att se hur resultaten blir då det är den åtråvärda tredjeplatsen alla lag vill åt(första och andraplatsen är redan klara), för att med största sannorlikhet få kvala upp till div. 6.
DSK sitter nu i förarsätet och har allt i sina egna händer.
Vinner man sina två resterande matcher så tar man tredjeplatsen men bakom så jagar Solväders och Hjuvik(som DSK förövrigt möter sista matchen).
Nästa match spelas alltså inte nu i helgen utan helgen efter detta och då pratar vi om lördagen den 11:e Oktober, kl. 16.15.
Då är det derby och Rödbo IF gästar oss.
Denna match kommer att spelas på Kongevi då man vid denna tiden har plockat bort konstgräset på Skarpe Nord för att göra klart att frysa bandybanan när nu vädret tillåter.
Detta var allt för mig, nu får ni se till att vila batterierna över helgen som kommer och vara på gott humör inför derbyt mot Rödbo!
#9
Kommentarer