Det här blir kul och tufft. Skönt att äntligen få spela en hel serie med fullt antal lag (om ingen drar sig ur i sista sekund). Serieprogrammet kommer  nog som vanligt någon vecka in i september - men räkna med spel alla helger. Kanske bra att komma ut på en löprunda nån gång under sommaren  -  Träningen börjar onsdag 20 aug kl 19:30

En serie med 12 lag där alla möter varandra engång på hemmaplan och en gång på bortaplan med totalt 22 omgångar. Seriepremiär helgen 27-28 september

Dam 3 Öst - Admin HF Öst

Bålsta IF
---------------------
Djurgårdens IF HF
---------------------
Gustavsbergs IK HK
Hammarby IF HF 2
HK Ceres Norrtälje
HK Silwing Troja 2
IFK Tumba HK
Sannadals SK
---------------------
Skuru IK 2
Sportsgear DHK
Åkersberga HK
Årstaiternas HK

Lag 2 kvalar mot Lag 9 i Dam 2 Öst enligt tävlingshandboken §2:9 Modifierad Europacupmodell.

Javisst blir det kval och vi får se hur det ser ut i Bålsta.

Det som står i referatet från mötet med Notlob är mest taget från matchens arbetsprotokoll och från liverapporteringen i Profixio. Det blev ingen plats på bänken och stöd (nåja) för coach Björne. När barnbarnen måste med till match för att deras mamma ska kunna spela, så blir det inte alltid så bra. Kräkningar i bilen på väg till matchen och ett barn blekare än övriga. Bäst att vända hemåt och inte riskera nåt utbrott. Viktigare att morsan får spela och morfar får vakta barn hemma i stället för att vakta spelarna.

Trots lugnande ord om att ”han mår bättre nu” – inte helt sant - så var det bara att ta hand om barnen i första hand och sedan försöka följa matchen på Profixio medan det kollades på film.

Men att kolla i telefonen i en hel match är ju lite frustrerande – man vet ju hur det kan vara med rätt uppgifter i liverapporteringen. Men jag tror att de skötte sig bra i seket i Skanstullshallen.

Kan i alla fall konstatera att Notlob saknar folk precis som vi. Deras A-lag har en direkt avgörande match om vem som går upp i ettan och vem som ska kvala. Den matchen börjar efter vår match och man släpper kanske inte ner spelare till andralaget i det skedet.

Vi är en spelare mer än Notlob, men bägge lagen har bara en avbytare på utespelarna. En av våra utespelare, Thea, har dessutom stora axelproblem och har fått skottförbud men kämpar på för att vi ska ha någon att byta trötta spelare med, go inställning.

Notlob har gjort en bra säsong, ligger fyra i tabellen. För vår del är det viktigt att ta minst en poäng – då är det i princip klart att vi får spela kval till trean.

Som sagt – lite frustrerande att kolla i luren – vad händer – vilka spelar – vilka har bollen - är motståndarna bra – springer de mycket o passar bra eller spelar de på kraft - hur är målisen – man ser ju inga tekniska fel heller.

Så börjar matchen o Notlob gör mål direkt och vi kvitterar – de gör mål och vi gör 2 lika – då har det gått 1 min 22 sek – kan bli målrikt. Vi gör ledningsmål två gånger som de kvitterar bägge gångerna och vi har 4 lika. Vad händer – tittar på telefonen och undrar varför vi inte går ifrån – frustrerande -  jag blir lugnad då vi gör 5-4, 6-4 och även 7-4 – dessa tre mål på 35 sekunder!? enligt Profixio iaf. Och vi fortsätter starkt – gör tre mål till på ett par minuter så Notlob tar timeout. Kanon spelat och bra att de tar T.O. – då vet jag vilka som har bollen iaf.

Ledningen med 10-4 efter knappa nio minuter – bra fart på målgörandet och stopp bakåt. Ser ju riktigt lovande ut på nätet. Notlob gör ett par mål, men under samma tid så gör vi fyra så efter tretton minuter så har vi fjorton och har släppt in sju. Många och täta mål och Ragnar kan ta det lite lugnt och kolla om barnen behöver nåt.

Det känns ju rätt coolt men jag har ögonen på telefonen hela tiden. Det snabba målgörandet avstannar och resten av halvleken jämnas det ut, i alla fall målmässigt. Sju upp efter 13 minuter blir åtta upp, 20-12, i paus. Det verkar i alla fall tryggt även om jag inte vet hur det egentligen ser ut där borta på Södermalm.

Andra halvlek startar och sex minuter in så har motståndarna närmat sig lite och gjort 4 mål då vi bara orkat göra två, 22-16 är ställningen. Ska man behöva bli nervös nu – hur står det till och vad gör vi – ska vi släppa in dem i matchen igen, pulsen stiger lite och fokuset på skärmen ökar mycket. Men vi gör två baljor till och håller avståndet på 7, 8 puckar till dess att de tar T.O. efter 44 min.

Åtta upp och en dryg kvart kvar, det borde vi hålla in i mål. Notlob gör inte mål i anfallet som följer på timeouten, men vi sätter en strut till 28-19. Vi kryper sakta ifrån i målprotokollet och är tio före och senare också elva upp, 33-22, då det är mindre än 10 minuter kvar av matchen. Nu är till och med undertecknad nöjd o säker. Vi vinner till sist med 13 bollar 41-28 - enligt matchprotokollet gjorde vi våra två sista samtidigt då uret stod på 60:00 – men de gjordes rätt så tätt på slutet i alla fall o seket hann väl inte riktigt med.

Det jag fått höra av spelare och Björne efter matchen var att vi skötte oss bra och att motståndarna också var bra. Som vanligt hade vi perioder då vi gjorde många mål och höll tätt bakåt följt av perioder då vi spelade jämnt med motståndarna. Trevligt, roligt och bra var det och mycket folk i Skanstullshallen inför den viktiga streckmatchen efter vår fight. Klara för kval blev vi också– Hurra för det.

Det ska också sägas att domarna var väldigt bra, vilket de ska vara då de har förtroendet att döma toppmatchen efter. Notlob var för övrigt ett mycket sympatiskt och trevligt lag.

Fel eller rätt – så här såg vår uppställning ut: Petra o Maloue i målet, Lisa 2, Sara 14, Guro 6, Jessica 12, Matilda 2, Thea, Ebba 5

Och så var det serieavslut mot BK Sol

Söndag 19:10 i Vinterviken – ja så har det sett ut med hemmamatcherna den här säsongen, ofta ännu senare matchstart. Vinterviken har ändå varit bra att spela i. Ljus och fin med gott om utrymme. I kväll fungerade inte väggtavlan så vi hade en bordsvariant som vi inte lyckades få till uppräkning på så vi startade halvlekarna på 30:00

Jag tänker inte skriva så mycket om den här matchen. Vår förra match, i oktober slutade med hela 33-8 efter 13-3 i halvlek. BK Sol har väl inte heller haft sin bästa säsong med bara 3 segrar – mot Haninge två ggr och en seger mot Skogås/Länna. Vi är ju redan klara för kvalspel, tvåa i tabellen, men vi har (som vanligt) ont om folk.

Vi har avkast och gör första målet, som Sol kvitterar direkt. Men vi gör sedan raka 3 mål till 4-1. Sol hänger hyggligt med till 5-3 efter sju minuters spel. Senare då de gör sitt fjärde mål, efter 15:50, så har vi hunnit göra ytterligare 4 påsar och har en ledning på 9-4.

Även om våra motståndare kämpar på bra så lyckas de inte få in något mer mål i halvleken så SDHK går från 9-4 till 17-4 innan den vikarierande matchklockan piper för lite vila.

Andra halvlek börja lika illa för Sol som den första slutar – eller lika bra för oss. Vi släpper inte in något mål förrän det gått nästan 14 minuter. Däremot så gör vi under samma tid sju mål och har alltså 24-4 innan de gör sitt femte mål i matchen.

En tråkig sak som hände var att Matilda stukade till foten rätt så rejält alldeles i början på halvleken och fick linda hårt och hoppas på det bästa. Therese B förbarmade sig över laget och spelade ute i andra halvlek och gjorde faktiskt ett par snygga mål.

Matchen kändes ju rätt avgjord redan i halvlek och ännu mer då vi hade 20 måls försprång. Lite ojämnt fokus sista kvarten - vi vill inte riskera fler skador så matchen slutar 32-9 – i princip samma siffror som i höstas.

Vi gör det vi ska i matchen både bakåt och framåt och våra målisar är bra. Motståndarna har ett par riktigt bra spelare men dem lyckas vi ta hand om.

BK Sol är annars väldigt trevliga att möta och de kämpar på bra med små resurser – precis som vi gör. Ingen storpublik ikväll men vi tackar de som kämpat sig dit och tack även till den inhoppande ledaren Filippa.

Domarna skötte sig utmärkt och vi hoppas att de får samma utveckling som så många av våra andra unga domare i Region Öst

De som spelade mot BK Sol var Lisa 2, Sara 10 Guro 4,  Jessica 10, Matilda 1, Ebba 3, Therese 2 (vann sin match med 2-1) och Maloue i buren

Precis på klockslaget sex dagar efter förra matchstart så börjar nästa match i Torvalla träningshall. Det är sista matchen före ett uppehåll på ett par veckor – nästa match är alltså hela tre veckor bort bland annat pga sportlov. Vi har varit lite oroliga för den här matchen eftersom den är samma helg som sportlovet börjar och vi är ju inte så många i truppen just nu. Men det löser sig fint – vi har en avbytare och hela tre målvakter. Bra uppställning för att vara SDHK

Sist vi mötte Handen så hade de otur med att få en spelare skadad tidigt och fick spela utan avbytare. Vi rusade ifrån rätt rejält och kunde vinna med hela 44-12. Inget som vi tror att vi gör igen, speciellt då de är fler spelare nu. Vi har också fått en bra förstärkning i Nelly Åhlen som lovat att gästspela i de två matcherna i Torvalla – innebär att vi har en avbytare - tack och jättekul

Det är lite mer ordning i sekretariatet den här gången med koll på hur klocka och annat funkar redan innan matchen börjar. Men det är ett jäkla otyg att använda slutsignalen som visselpipa vid timeouter och annat, man får ju örsprång.

Handen gör i alla fall första målet i matchen - som vi snart kvitterar och sedan sätter vi vårt andra. Motståndarna kvitterar i sin tur innan vi får in 3-2 och 4-2. Vi gör också ett femte mål innan de får in sitt tredje.

Det märks på en gång vilken skillnad det är på lagen – Handen drar ner på tempot så fort de får bollen och vi gör tvärtom - försöker få full fart på spelet när vi erövrar bollen. Och självklart ger det resultat. 5-3 blir efter 12 minuter till 9-3 och ett klart spelövertag för oss.

Det går ganska lätt och vi börjar slarva lite i passningsspelet och kastar bort en hel del bollar. Det ska sägas att vi tyckte att bollen betedde sig skumt och ibland fastnade i handen medan den andra gånger var som en tvål.

Efter att vi tagit ledningen med 9-3 så spelade lagen rätt jämnt målmässigt halvleken ut. Ingen propagandahandboll precis och alldeles för många tekniska fel. Vi var också invaggade i en trygghet då det kändes som att vi hade total kontroll på matchen ändå. Halvleken slutade med 17-10 till oss. En sak man kan ge beröm åt våra motståndare är att de var rätt duktiga på att springa hem och stoppa enkla kontringar för oss

I pausen pratade vi om bättre fokus och att ta de luckor som hela tiden uppstod i deras försvar samt att ha bättre koll på var Handen hade sina styrkor i anfallsspelet.

Så andra börjar förstås med att de gör mål, 17-11. Men vi har pratat ihop oss om vad vi ska göra och det gör vi riktigt bra resten av fighten. Tjejen som gör deras elfte mål gör också deras tolfte (snyggt avslut).

Fast deras tolfte mål gör hon inte förrän 56:21. Då har vi hunnit göra hela 13 mål där emellan och det står alltså 30-12. Vi springer sedan hem matchen med ytterligare fyra fullträffar och hela 34-12.

Inte så mycket att skriva om andra halvlek annat än att vi gör det mycket bra, framförallt så är försvaret och våra målvakter bra. Vi släpper som sagt bara in två mål och gör själva 17. Bra jobbat och en stabil och säker seger - känns riktigt gött

Nu är det uppehåll i matchande till 16 mars och då är det bara två matcher kvar i seriespelet, men det är matcher som man kan vara lite orolig inför. Bolton borta som ligger nära i tabellen och sista matchen är mot Sol som vi av någon märklig anledning ibland har lite väl svårt emot (och andra gånger väldigt lätt)

Det vore bra om alla tränar på onsdagarna fram till dess och håller sig friska, krya och skadefria så att vi kan avsluta serien med två vinster. Det vore kul att avsluta serien lika bra som vi spelat på sistone.

Tack till Handen, deras sekretariat, domarna och publiken för en trivsam förmiddag.

För oss spelade: Lisa, Sara 13, Guro 9, Nelly 3, Jessi 8, Matilda 1, Thea. Trojkan i mål var Maloue, Tessan o Petra

Vad skönt att få spela en match lite mer på dagtid – 12:30 – ljust ute både på ditväg och hemväg. Vi kommer ut till en tom och lite öde hall en dryg timme innan avkast – lite kyligt är det också i hallen, men vi räknar ju med att det kommer att bli varmt när vi börjar spela.

Idag har vi lite personalbrist, vi hade hoppats på att ha en eller ett par avbytare men sjukdomar rår man inte på. Det blev precis fullt lag på utespelarsidan men vi hade iaf två målvakter. Matchen spelas i Torvalla träningshall – vilket vi tycker är kanonbra, men vi förstår att Tungelsta hellre vill spela i sin vanliga hemmahall, precis som vi helst vill spela i Farstahallen.

Innan match gäller det att lägga upp taktiken för att orka spela utan byten två ggr trettio minuter, men ändå våga satsa på vinst. De senaste mötena mot Tungelsta har varit tuffa , förra matchen ledde de med bara några minuter kvar innan vi lyckades vända och vi har också förlorat någon match på senare tid. Detta kan alltså bli en svår nöt att knäcka, men jag tror att alla är medvetna om detta. Lagen känner ju varandra bra efter många kamper och känner också till varandras styrkor och svagheter.

Så börjar då matchen och vi startar med två snabba mål som Tungelsta sen reducerar på straff, kvitterar och tar ledningen 2-3 (våra siffror först). Vi kvitterar och sen gör lagen två mål vardera till 5 lika – då har det gått prick tio minuter.

Vi håller tätt bakåt och lyckas göra tre raka mål på lika många minuter så vi leder nu med 8-5. Motståndarna tar en timeout vid pass 15 minuter, vilket är tacksamt eftersom vi själva var på väg att lägga in det gröna kortet för att få lite vila.

Strax senare så får Tungelsta en straff som räddas snyggt och vi gör mål igen 15 sekunder senare. 9-5 känns bra även om de gör en reducering i anfallet efter. Sedan två raka mål igen för oss och SDHK är uppe i en femmålsledning, 11-6. Det känns hyfsat bra nu men det är långt, långt kvar av matchen - det har bara gått 17 minuter. Ett par minuter senare då de orangea gjort två mål på oss och vi satt en i nät – 12-8 - så tar vi vår T.O.

Efter minutvilan så får vi straff/utvisning emot oss. De sätter straffen men vi gör ett mål i det numerära underläget. Men så får de en straff till som de sätter, 13-10. Vi får godkänt på ett mål som görs precis innan halvtidssignalen ljuder redan vid 25 minuter. Tungelsta gör då ett mål till, vi sätter en straff och lagen gör sedan ytterligare varsitt mål innan den riktiga halvtidssignalen går. Allt sammanslaget så leder vi med 16-12 i paus.

Vi rivstartar andra halvlek genom att hålla tätt bakåt och göra tre mål själva och har nu alltså en sjumålsledning. Det känns riktigt bra eftersom vi inte har spelare att byta med om det händer nåt. Lite risk åt det hållet blir det då vi får en andra utvisning på samma spelare i samband med att de gör sitt första mål i andra halvlek.

Resten av matchen försöker motståndarna helt tydligt få ut vår spelare för rött kort, så att vi får spela med en spelare kort resten av matchen - fast jag tror att Tessan hade bytt kläder och hoppat in som utespelare i så fall, den tändvätskan fanns där.  Tungelsta gör i alla fall inga mål på utvisningen – i stället gör vi ett precis efter att den är klar.

Vi släpper in ett par mål och det står 20-15 efter 38:28, men vi svarar upp med två mål och har åter en sjumålsledning när de tar en timeout. Det är 20 minuter kvar och det känns ganska bra men inte alls säkert. Efter deras T.O. så gör vi två snabba mål och leder plötsligt med hela nio mål, nu känns det rätt så tryggt ändå - vi märker också att motståndarna är rätt så otåliga nu.

Under bara några få minuters spel nu så blir det rätt många mål– tyvärr så gör de ett par fler än vad vi lyckas med. Tillbaks till en sjumålsledning och vi passar på att ta en vilotimeout nu för att samla ihop oss inför slutspurten och lugna ner hetsen lite - vi bör väl klara av att hålla en sjumålsledning i 12 minuter tycker vi ändå.

Men det blir genast lite pirrigare när Tungelsta gör två mål på en dryg halvminut och det står 26-21 med nästan 10 minuter kvar. Så himla skönt då vi sätter vårt mål nummer 27 och det då bara är sju minuter kvar.

Det görs sedan inga mål alls under fem minuter – vi håller t.o.m. tätt under en utvisning innan de får in 27-22, men då har visaren passerat 58 minuter.

Vi avslutar tillställningen med två mål till och vinner med de sju måls marginal som vi skaffade i början på andra – slutresultat 29-22.

Vi gör en bra match trots kort om folk. Försvarsmässigt riktigt, riktigt bra med en bra taktik mot deras farligaste spelare. De hade nästan samma taktik som oss – de till och med började punktmarkera från minut ett, vilket vi tycker är ”sådär” i div4. Vi förstår varför, men vårt sätt att lösa motsvarande problem känns nog lite mer uppdaterat och roligare och det gav minst lika bra resultat.

I övrigt var det bra försvar hela matchen, även om vi missade några gånger. Målisarna riktigt bra igen. Framåt så kunde vi faktiskt gjort ännu mer - bränner lite för mycket kanske och för mycket tekniska fel – både passningar och mottagningar var väl lite sisådär emellanåt.  Å andra sidan så gör vi många enkla mål med vårt sätt att spela.

Sekretariatet hade problem med klockan under hela första halvlek, i början har man inte koll på vilket lag som ska ha målen och sen har man problem med utvisningstider, kan inte blåsa timeout och har inte koll på att väggklockan gäller som matchklocka. Dessutom så går en halvtidssignal vid 25:00, precis då vi gör ett mål. Detta är mycket irriterande för spelarna då man inte vet vad som gäller och tappar fokus på spelet. Man bör ju kolla - i tid innan matchen - hur saker fungerar och att allt är rätt inställt - man bör kanske också ha någon som går förbundets kurs så att man gör rätt saker i sekretariatet, som att t.ex. ha en visselpipa med sig. Men – shit happens – och allt är förlåtet.

Det är ändå jäkligt roligt att möta Tungelsta. Alltid tuffa kamper, hårda ord ibland då det smäller men det blandas med gemensamma skratt, hjälpsamhet och till slut väldigt gott humör vid tack för matchen efteråt. Kul tycker vi

Tack, förutom till de orangea spelarna, också till Bosse o Roger, Seket och publiken

Lirade gjorde: Tessan o Maloue i buren, Lisa, Sara 6, Jessi 10, Matilda 6, Thea 2, Ebba 5

Nej ingen snö utanför hallen ännu, men skönt att åka till Vinterviken när det fortfarande är ljust ute, betydligt tidigare än våra hemmamatcher hittills. Och serien fortsätter med ny match varje vecka – nu är det match mot Haninge i vår nya hemmaborg.

Sist vi möttes var i Åbyhallen ute i Västerhaninge, en match som vi faktiskt vann ganska så komfortabelt. Idag är vi nio spelare till match – två målvakter och sju utespelare och Haninge är lika många spelare som vi och lika många lagledare också.....

Vi börjar matchen bra och sätter första målet efter två minuter. Haninge kvitterar, men efter fyra minuter sätter vi vårt andra mål och där efter gör vi både trean, fyran och femman. Lite grann börjar det likna matchen i Åbyhallen där vi sprang ifrån Haninge, både löpmässigt och med antal mål. 5-1 efter 7:45 som vi sedan ökar på till 9-2 efter 12:50.

Egentligen inte så mycket att skriva om denna match. Efter en dryg kvart och ställningen 12-3 så kommer Maloue in i målet efter mer än ett års uppehåll. Nervöst och lite osäkert såklart, inte lätt att hoppa in efter vår rutinerade Tessan och "i stället för" Petra, men det gick självklart bra och det blev ett par schyssta räddningar.

Vi leder med tio mål, 13-3, och härifrån och halvleken ut så delar lagen mål med varandra och paussiffrorna skrivs till 19-10.

Inte så väldigt mycket att skriva om i andra halvlek heller, men vi börjar i alla fall i full fart och gör fem raka mål de första åtta minuterna - tavlan lyser med 24-10.

Det ska sägas att Haninge har en hel del snygga anfall och spelar en trevlig handboll – problemet är väl att det går lite för sakta, speciellt i deras hemspring. Vi kommer ofta i helt rena frilägen eller i situationer 3 mot 1. Vårt passningstempo är också betydligt högre än deras, men de har ändå några riktigt fina anfallsspel.

Efter förra matchen glömde jag ju skriva att Ebba gjorde mål direkt från inkast tjusigt nog, så jag ska inte glömma att Jessi knorrade in en balja runt deras målis i den här matchen – vilket såklart Björne missade.

Resten av matchen blev en lugn tillställning med två stabila och trevliga domare och en skön stämning på plan mellan spelarna, som hjälpte varandra efter smällar och krockar. När slutsignalen gick så stod det 37-19 på tavlan så vi bättrade på vår målskillnad en del.

Vi kunde nog gjort en hel del fler mål i denna match, vet inte hur mycket vi brände eller tog konstiga avslut i stället för att spela fram till bättre lägen. Haninge brände ju för all del också en hel del bra tillfällen. Sista delen av matchen blev mer som en träningsmatch för bägge lagen. Kul i alla fall med vår nya målvakt – som framför allt gjorde en riktigt bra andra halvlek.

Tack till den stora publiken – det var hela 3 personer i första halvlek, sen ramlade det ändå in lite fler -det blev ju nästan dubbelt upp när Erik o Luiza kom! 

Och som sagt tack till Haninges härliga och positiva andralag.

Ulf o Tord ska också ha tack förstås.

Nu är det två bortamatcher kvar, bägge i Torvalla träningshall, innan det blir ett matchuppehåll på tre veckor.

Spelade ute gjorde: Lisa 1, Sara 9, Guro, 4, Ture 4, Jessi 11, Matilda 3, Ebba 5. Maloue o Tessan stod i mål