Då var hösten igång på allvar och jag tänkte skriva ett lite kortare matchreferat från träningsmatchen i torsdags mot BK Ljungsbro.

En väldigt bra match att få för vår del då vi nu på måndag går in i cupen mot IFK Motala där matchen spelas på gräs och likaså vår höstpremiär borta mot Skärblacka nästa lördag. Bollen beter sig på ett annat sätt i jämförelse med det konstgräs vi har hemma på Vifolkavallen och även om det är förhållandevis små skillnader så är det likväl skillnader som kan innebära vunna eller tappade poäng beroende på hur väl man behärskar övergången från konstgräs till gräs.

Vi tog med i stort sett hela truppen till Ljungsbro och hade på förhand klart för oss vilka byten som skulle göras och vid vilken tid de skulle genomföras. Fokus låg helt och hållet på oss själva och vår prestation utifrån det vi tränat på och det arbetssätt vi nu blivit mer och mer trygga i. Vi startar matchen bra och sätter tempo direkt i matchen. Ett högre tempo än vad Ljungsbro är vana vid vilket märks när vi ofta kommer förbi deras press i vår speluppbyggnad och tar oss effektivt in i sista tredjedelen. Fram dit är vi väldigt nöjda med prestationen matchen igenom men en kombination av otur, oskicklighet och bra målvaktsspel från Ljungsbros målvakt så lyckas vi inte komma närmare än en stolpträff och en rad bra och mindre bra avslut som räddas av en duktig målvakt. De gånger Ljungsbro sticker upp är det vi som är övermodiga eller slarviga i passningsspelet långt ner i planen men på det stora hela är första halvlek klart godkänd. Det kändes bra att vi tog oss till de ytor vi ville åt på förhand och som vi tränat på och att vi även attackerade straffområdet bra när möjlighet fanns.

Vi startar andra halvlek något trögt och det blir en hel del böljande spel vilket inte gynnar oss. Mycket slumpmässigt och Ljungsbro vinner fler dueller än de gjorde i första halvleken vilket gör att vi inte riktigt får greppet om matchen som vi vill. Efter cirka 15 minuter in i andra halvlek gör vi byten på samtliga spelare vi har på bänken och än en gång visar det sig ha effekt! Vi får fart på det igen och tar över matchen totalt under de återstående 30 minuterna som är kvar av matchen.

Adam Samuelsson som dragits med en jobbig knäskada kom in i sitt första inhopp sedan MAIF borta i första träningsmatchen. 3-4 minuter behövde han innan han hittade rätt efter en stolpretur från Emil. 

Vi fortsätter skapa oreda så fort vi drar upp bolltempo i matchen och firar stora triumfer på kanterna framför allt. Ett par stolpskott och ett gäng 100% lägen hinner vi med innan vi i den 89:e matchminuten utökar till 2-0 genom ett välplacerat skott av Gustav Tinnerholm. Matchen slutar 2-0 och en nyttig match att ta med sig inför de två kommande matcherna på gräs! 

En reflektion jag fick efter att ha kollat på fotboll under dagen och läst lite rapporter efteråt är hur olika vi tränare ser på fotboll. De senaste åren är det otroligt viktigt för tränare att slänga sig med rätt begrepp, prata prestation och absolut inte prata resultat eller poäng då det nästan är fult att som tränare fokusera på det. I min värld handlar det alltid om att vinna så länge du är på seniornivå och hyggligt högt upp. Sen finns det ingen motsättning för min del i att både utveckla ett spel och ta kliv som lag samtidigt som man vinner matcher och gör resultat på kort sikt.

Det som är lite underhållande är att de som under försäsongen när det inte finns några poäng att spela om står och pratar om att prestationen är det enda som betyder något kommande säsong osv. ofta är samma som efter en seger i en match med lägre kvalité inte bryr sig om hur det ser ut bara tre poäng kommer in på kontot.

Det är inte fult att vilja vinna fotbollsmatcher, det är inte fulare att göra mål genom att slå 1 passning jämfört med att slå 23 men jag tror man är illa ute om man tror att det bara finns ett sätt att vinna fotbollsmatcher. Broschyrerna från förbunden kring hur man ska spela fotboll och bedriva verksamheter är inte vattentäta om vi säger så!

//Friberg

Ett par dagar har gått efter segern mot IK Sleipner och det har varit två dagar med sköna känslor och en redan stark längtan efter att få sätta igång höstsäsongen.

Inför matchen mot Eneby ska jag erkänna att det var mer nervöst än vad det brukar vara inför en match. Ovissheten som fanns med tanke på hur situationen varit var stark trots att jag innerst inne visste att vi gjort precis allt vi kunnat för att vara fullt förberedda. Det fanns dock inget kvitto på det i form av träningsmatcher och det gjorde ändå att man inte helt kunde lita på var vi stod kring den fysiska biten och kring det taktiska. Träning är träning och match är match.

Kvittot kom dock i den matchen och det gjorde mig klart lugnare och mer trygg inför lördagens match mot det lag som av många tippats vinna serien. Båda lagen hade tre poäng i ryggen och båda lagen förstod naturligtvis att det var en match med tyngd i som skulle spelas. Sleipner kom med det lag vi kunde förvänta oss men de ändrade om i formationen från tidigare matcher vilket skulle ge oss vissa bryderier till en början.

Den första halvtimmen av matchen är väldigt jämn, det är ställningskrig där ute och båda lagen skapar några halvchanser som skulle kunna resultera med lite bättre skärpa i det avslutande momentet. Vi gör en hel del bra saker men vi har ett problem och det är att vi kommer snett in i press-spelet högre upp i banan och lämnar för stora ytor mellan oss vilket gör att Sleipner flertalet gånger får spela igenom oss och komma rättvända framför vår backlinje. Mot vissa lag hade vi nog kommit undan med det oftare än i lördags men våra motståndare är för duktiga och bollskickliga för det vilket ger oss bekymmer. Dock reder vi ut den lilla storm det vållar oss och efter vätskepausen ligger vi mer rätt i positionerna och håller dom utanför oss oftare vilket minimerar de farliga attackerna avsevärt.

I den 32:a matchminuten snackar Sleipners mittback till sig en varning efter en situation och det ska visa sig kostsamt värre. För bara 4 minuter senare kommer samma spelare helt snett in i en duell med Jacob och det röda kortet är ett faktum. Jag ska erkänna att det var svårt att se från vår position då det skedde på motsatt sida men eftersom journalisten på plats knäppte en bild i precis det ögonblicket så syns det tydligt att spelaren kommer med sträckt ben långt efter att bollen försvunnit. 

En man mer i 55 minuter och en trepoängare i säker hand?

Det är inte alltid så enkelt att spela med en man mer under lång tid. Dels är det någonting som sällan uppstår vilket gör att man i matchsituation sällan tränar på det: Det är också så att motståndarna per automatik ofta lägger sig lågt och kompakt och blir mer ödmjuka i sitt försvarsspel då de vet att mer kommer att krävas av laget för att täcka upp för den utvisade spelaren. Dessutom så finns det alltid en risk att laget som blir en man mer omedvetet blir lite bekväma, tar mer tid med boll och fuskar lite i vissa situationer. Nyckeln för att bryta ner ett lag som har en spelare utvisad är att sätta ännu mer fart på bollen, jobba hårdare i återerövringsspelet högt upp i banan och samtidigt ha ett stort tålamod och invänta rätt lägen där man lägger in stöten.

Vi går till halvtidsvila med 0-0 och en viss frustration kan skönjas då alla känner att vi har någon växel till att lägga i. Det som vi är bättre på i år och som hela gruppen utvecklat är att vi hjälps åt att ta ansvar för att lösa de problem som uppstår. Där ska spelarna ha en stor eloge för det är mycket konstruktivt och bra som kommer fram under den kvarten vi har i omklädningsrummet.

Vi pratar om att öka bolltempo för att få till snabbare spelvändningar och att attackera betydligt tuffare in i box när vi kommer runt på kanterna. Vi har kommit till många inspel under första halvlek men inte riktigt hittat in med löp i rätt ytor. Med förmodan att Sleipner kommer att centrera och göra det trångt centralt i andra så kommer det bli en nyckel för att hitta chanser och förhoppningsvis ett avgörande mål.

Vi kliver ut i andra med en stark tro till att vi kan vinna matchen. Vi gör ett byte där vi plockar in Edvin till höger och plockar av Gurra i ett rent taktiskt drag för att få in Edvins snabbhet och egenskap i att utmana på sista tredjedelen.

Vi tar tag i det direkt i andra och vinner betydligt mer närkamper än i första och är väldigt aggressiva. Det ger utdelning i stort sett omedelbart då Adin stoppar en omställning på mittplan och på ett tillslag brytpassar bollen ut mot högerkanten. Vi lyckas komma runt med Borg i den så kallade assistytan och precis som vi pratat om så är vi på plats när inspelet kommer. In på första ytan och där finns Emil Dagnäs som styr in 1-0 i nättaket.

Otroligt skönt att direkt få utdelning och tvinga Sleipner till att förr eller senare gå lite mer offensivt och öppna upp sig mer.

Vi fortsätter bra i starten av andra och skapar en hel del lägen som borde ha resulterat i ytterligare mål. Närmast är Davve när han kommer in i en bra yta centralt i straffområdet och på ett fint inlägg från Edvin nickar bollen strax utanför. Davve har dessutom ett skott i ribban efter en fin prestation när han vänder bort ett par spelare och skapar sig läge med vänsterfoten men tyvärr för vår del är det ribba ut den gången.

Även Arvid har ett fint läge när han trampar runt på vänsterkanten och in i straffområdet men ur snäv vinkel inte lyckas få bollen förbi Sleipners duktiga målvakt.

Sleipner sticker upp då och då och deras farligaste läge kommer när en av deras spelare får ett bra bra läge efter ett instick i straffområdet. Vänsteravslutet räddas dock av Axel i målet och styrs ut till en resultatlös hörna.

Det känns som att vi har full kontroll på händelserna trots allt och känslan är att det krävs något extra av Sleipner om de ska spräcka vår nolla. Ett mål är dock bara ett mål och helt lugn kan man omöjligt vara i det läget. Vi sköter oss de sista minuterna också och bjuder inte på något även om vi sjunker lite lägre och ytterligare tre härliga poäng in på kontot!

Det finns några saker jag vill lyfta efter de här två inledande matcherna. Jag är väldigt nöjd med hur vi håller oss kyliga både mot Eneby och Sleipner när det hettar till ganska ordentligt under några perioder i matcherna. Det är vi som är det lag som bäst håller fokus på rätt saker och det gynnar oss.Det andra jag vill ta fram är den bänk som vi förfogar över. Att som tränare ha möjligheten att välja mellan så många duktiga spelare med olika egenskaper är fantastiskt och ger en trygghet i att det alltid finns en chans att förändra en matchbild. När dessutom de som sitter där bidrar så mycket de bara kan till laget oavsett om de spelar 80, 30, 5 eller 0 minuter så har man kommit en bra bit som grupp och de spelarna visar en förståelse för vad det handlar om att vara en del av ett lag.

Det sista jag vill lyfta upp är en enskild spelare och det är Adam Samuelsson som sedan första träningsmatchen gått skadad. Han har i stort sett inte missat en träning under den här perioden och har hela tiden spridit glädje och energi kring sig trots att han inte fått vara med i träning så mycket som han velat. Dessutom har han deltagit under matcherna och hjälpt till där det behövts och varit en del i att vi nu går på sommarvila med två segrar och en spännande höst att se framemot!

Tack alla ni som stöttat oss och hjälpt vår klubb under våren på olika sätt. Vi hoppas verkligen att ni får vara med oss på plats i höst för vi saknar er runt planen!

//Friberg

Då var det snart dags för omgång två i division 3 nordöstra Götaland. Ja åtminstone för oss för det är en haltande tabell som går till sommarvila efter helgen. Av någon, för mig, outgrundlig anledning vill många lag skjuta upp sina matcher till hösten nu när vi äntligen fått börja spela och det är helt okej att styra det där helt som man vill vad det verkar. Det gör att tabellen förmodligen inte kommer sätta sig förrän en bit in i augusti men för vår del så handlar det inte om att titta i tabellen utan att fokusera på en match i taget och prestera på så hög nivå som möjligt. Ingenting kommer att avgöras nu utan det handlar om att sätta sig i en så gynnsam position som möjligt inför höstens utmaningar.

Efter en fin premiär mot Eneby på bortaplanen där vi tog en klart rättvis trea tack vare en kollektivt stark insats kryddat med några fina individuella prestationer. Det jag är mest nöjd med i den matchen är den höga lägstanivån vi visade i 90 minuter samt att vi fick ett kvitto på att vi tränat väldigt bra och rätt under den matchfria perioden vi haft under våren. Det kommer definitivt krävas en minst lika bra insats imorgon då vi möter ett lag som troligen är någon klass bättre än Eneby.

IK Sleipner är det lag i serien som spelare för spelare har den absolut mest meriterade truppen och som utifrån det borde vinna serien förhållandevis enkelt. Det finns många matcher från division 1 och 2 i truppen, några allsvenska matcher på meritlistan samt ett brons från U17 VM hos en av deras spelare. Nu är fotboll betydligt mer komplext än så och de har många nya spelare som ännu inte synkat ihop fullt ut vilket är naturligt. Får de ihop det snabbt så kommer de bli hyperfarliga i år men med tanke på alla turer senaste åren i klubben så vet man inte var man kommer ha dom i slutändan. Förra året var en flopp för Sleipner som gick ut kaxigt men inte alls fick igång laget och slutade bara några få poäng ovanför nedflyttningsstrecket. I år har spelare och ledare gått ut mer försiktigt och sagt att de inte alls pratar resultatmål vilket naturligtvis bara är snack. De ska upp och det är det enda som räknas med den satsning som de gjort. 

Norrköpings tidning expert David Iwung skrev tidigare i år att Sleipner skulle avgöra serien redan i maj vilket han fick fel i då en pandemi kom i vägen men ska vi tro honom så borde de väl stänga serien i augusti istället. De fick en bra start när de enkelt besegrade Borens IK med 2-0 men det blev smolk i glädjebägaren då deras forward och pålitliga målskytt Esat Jashari skadade knät illa och kommer vara borta resten av säsongen. Den typen av skador önskar man ingen och vi håller tummarna för en snabb återhämtning för Esat!

För vår del så ser vi det som en fantastisk utmaning att sätta käppar i hjulet för deras givna men icke uttalade målsättning. Vi har väldigt bra koll på Sleipner och har under veckan ägnat tid åt vårt egna arbetssätt och skruvat på det utefter våra motståndares styrkor och svagheter. Vi har en plan för hur vi på bästa sätt ska kunna straffa dom och nyckeln blir att vi likt senaste matchen följer den matchplan vi satt upp. Vi har alla möjligheter att vinna denna match och vi kommer med starkt självförtroende till avspark imorgon. 

Jag ser framför mig en bra fotbollsmatch imorgon mellan två bra lag och det är tråkigt att våra supportrar inte släpps in till matchen. Ännu tråkigare att Corren som skulle sänt match dubbelbokat och tyvärr inte visar den som det var tänkt. Jag antar att valet föll på Åtvidabergs FF - Kumla utifrån serietillhörighet för jag kan inte hitta några andra vettiga argument till att välja på det sättet annars. Vi får hoppas på att Corren sänder några av våra matcher i höst istället!

Nu håller vi tummarna för en lördag som går i de gula färgerna!

//Friberg

Mjölby AI tog en urstark seger i division 3-premiären borta mot Eneby.

Här är tränarnas tankar inför kommande säsong i division tre.