3 - 0

Menisken - Lövet 3-0 (0-0)

Det var en sådan kväll då vi vann utan att briljera.

På läktaren befann sig utsända från flertalet seriekonkurrenter. Elisedals (?) delegation som bevittnade hela matchen (!) fick inledningsvis se en ok start, om än att vi inte får igång ett passningspel i stil med förra veckans batalj mot Öset.

Vår scoutingavdelning hade genom hemsidesläsning kommit fram till att Lövet gärna pressar hyfsat högt. Detta utförde Lövet inledningsvis med viss bravur vilket renderade oss att inte riktigt komma ur deras pressspel, trots vår bollskickliga backlinje. Vi letar mycket passningar på varandra, men det är trångt. Motståndarpressen i kombination med dålig bollbehandling gör att vi inte kommer upp i normal standard. Vi observerar att det finns ytor bakom deras backlinje, men vi kommer inte riktigt dit. Vi känner att vi kan bättre.

Brossan bråkar med en mannen med det mäktiga lokalfotbollsnamnet Sjouke Beemsterboer. Lövet vänsterback (#3) är duktigt överladdad och får gult kort efter att varit sen i tre dueller i rad. #3 förstår ingenting.

Wickins bjuder Målvaktsjohan på en verbal uppsträckning som hörs ända ner till Olskrokstorget. Henrik Larsson är trevlig (och bra).

Stackars domare Jens som enligt egen utsago trodde han skulle få en lugn aprilkväll med lite trevlig rättskipning i form av div 7b. Lite groll uppstår mellan lagen, men var egentligen var det ingen fara på torpet.

Det står 0-0 i halvlek och det ska vi vara glada för. Bland rensar Nisse på (eller innanför?) mållinjen vid ett tillfälle, samtidigt som Målvaktsjohan, efter Wickins primalskrik, agerar som en fantom med flertalet högoktaniga räddningar när Lövet trycker ned oss betänkligt under första halvans andra halva.

Sen är det paus där vi kommer överrens om att vara mer positiva och försöka lyfta varandra. Vi upplever det som att alla lider av dåligt självförtroande i första halvlek. Vi bestämmer oss även för att försöka slå lite längre bollar bakom deras backlinje, med förhoppning om att de skall tvingas löpa mot eget mål. Åsså skall vi pressa dem högt.

Det gör omsätter vi i handling tämligen omgående. Vi bjuder omedelbart på bättre spel. Bollar hittar fram till Pontus och Martin som löper bra på högerkanten, men även djupledslöpande Isaac centralt. Vi vaskar fram mer och mer chanser och tar över spelet.

Den överladdande 3:an ger oss en bonus när han, som respons på Pontans "skav", gör en ful eftersläng och drar på sig sin andra ostskiva och blir utvisad. 3:an blir förtvivlad, går av planen och sparkar av sig sin kvarvarande frustration på en papperskorg.

Det redan etablerade spelövertaget i kombination med ett numerärt överläge gör att det snarare känns som när än om vi ska göra mål.

Isaac dribblar sig fram till mängder av möjligheter, men saknar för dagen skärpan att exekutera själva inläggningen av bollen i målet. Vid ett tillfälle förlorar Wickins dä, för dagen på naturläktaren, förståndet och vrålar allsköns okvädesord samtidigt som han hoppar upp och ner och slår händerna i staketet (han är nybliven farsan och behöver få ut "det" bara). Efter matchen ber Isaac om ursäkt då han borde lyft blicken och spelat bollen vid några tillfällen. Det bjuds även på ribbskott och en mängd räddningar av deras målvakt.

Lövet går på knäna, men sticker då och då upp på en kontring eller två. Främst genom nämnde Larsson och #2 (åh, jag har en förkärlek för offensiva spelare som spelar i tröja nummer 2). Lövet kämpar heroiskt.

Elisadels och AIF:s delegatione (den senare som anländer till andra halvlek) får bevittna spel mot ett mål.

Till slut blir det inte bara spel mot ett mål utan även mål.

Vi får vänta tills den 86:e minuten när Danne hittar sin kusin (som inte är Dannes kusin) Ricard i straffområdet som kallt tar ner bollen och lägger in den. Tre minuter senare kommer 2-0 efter att Lövet lyft upp "hela skiten" (inklusive målvakten) på en (farlig!) dubbelhörna. Bolivia rensar bollen till Isac som springer hela vägen in i mål. På övertid kommer 3-0 på ett liknande sätt när Zvenne får fram bollen till ett nytt Isaac-friläge.

Extra bra

- Starkt att vinna även om vi bara kommer upp i 65 - 70% av vad vi egentligen kan.

- Målvaktsjohans insats. Plus för fina in- och utsparkar.

- Joaos inhopp på vänsterbacken. Han dominerade med styrka och kyla. 

- Säsongstarten för "höstlaget" Menisken: 6 poäng och 10-1 i målskillnad.