4 - 1

Det var mycket knott i luften så på bänken ville ingen sitta, åtminstone ännu mindre än vanligt. Förutom Phil som bokade en bänkplats mot att koka kaffe på termos.

Möjligen var knottanfallet a la Norrlands inland efter en svår översvämningsvår information som hade snappats upp av några av de herrar som väntat och oväntat uteblev. Detta decimerade truppen ytterligare från de initialt arton anmälda.

När Gerre och den gamle Wickins olyckligtvis klev av skadade under första halvan så decimerades bänken till en stark man. Något som senare skulle ta ut sin rätt då de sammanlagda orkerna inte räckte till.

That's life i gärdsgårdsserien.

Hassan och den gamle Wickins debuterade, och Viktor gjorde sin första match på sin rättmätiga plats - i mål. Alla tre skötte sig förträffligt.

Hassan styrde backlinjen med bravur. Hassan uppträder italienskt, och är det något alla lag allra helst vill ha så är det en italienskt spelande mittback.

Den gamle Wickins var bra så länge kroppen höll, och var på vippen att stänka en balja med sin första bollkontakt när den böjde skruven mot bortre stolpen passerade just utanför.

Viktor hade en synnerligen otacksam uppgift längst bak men skötte sig också bra. Under långa perioder stod karln sysslolös, men när det väl brann till så var det i huvudsak rena frilägen som var svåra att göra någonting åt.

Första halvlek var chansfattig. Solängen ägde bollen men skapade inga särskilda farligheter. Vi spelade ungefär enligt plan, om än med lite dålig bollvård vid egen ägo. Nisse baljade en kontring vilket Solängen följde upp med en ungefär likadan. Det var ungefär det.

Andra halvlek upplevdes desto roligare. Men också tråkigare (de vann). En ny kontring från Solängens sida resulterade i ledningsmål. Men jag vill mena att vi därefter vände på steken och hade en fin period med klart spelövertag. En kvittering hängde i luften men spelövertaget kunde dessvärre inte omvandlas i målfabrikation. Närmast var en ballongnick i överliggaren (Wickins?) och Svennes superkrutade halvvolley som en Solängare olyckligtvis räddade med ryggen.

När sedan Solängen kontrade in en ny balja så var uppförsbacken dessvärre för stor. De utökade sin ledning ytterligare med ännu ett kontringsmål strax innan domaren blåste av varpå vi tvingades lägga ytterligare en förlust till handlingarna.

Tidigare under dagen berikade jag min arbetsdag med att lyssna på det senaste avsnittet av Offsides podcast. Ett centralt ämne som avhandlades i avsnittet var dåliga bortförklaringar i samband med förlust. En sådan som anfördes i samband med duschen var de alltför mycket studsande bollarna som föranledde dålig bollkontroll och därmed vår förlust. En empirisk prövning hade troligen påvisat andra skäl till kvällens utgång.

För egen väljer jag snarare att närma mig den tränare i någon gärdsgårdsserie jag inte minns, som svar på en lokaljournalists fråga om varför det blev ännu en förlust proklamerade med all önskvärd tydlighet att dennes lags spelare var för dåliga, hade för dålig teknik samt saknade erforderlig spelförståelse.

Jag vill här anföra följande. Vårt problem är inte att varje enskild figur är för kass, oavsett det gäller teknik eller spelförståelse. Tvärtom, många av oss är nog egentligen mer lämpade för spel på högre nivåer. Dessvärre är vi ungefär lika samspelta som en bunt yra hönor, något som särskilt visar sig när orken börjar tryta. Botemedlet torde vara tålamod (denna upplaga av Menisken har trots allt inte så förfärligt många matcher tillsammans) samt tydlig- och enkelhet, så att vi ännu mer kan uppträda som ett lag.

Solängen däremot var ett samspelt lag. De vann för att alla förefaller har vetat om ungefär vad dess medspelare skulle ta sig för i givna situationer. När vi också har lärt oss det, då kommer vi att vinna klart oftare än vad som nu sker.

Offside-poddens avsnittet om dåliga bortförklaringar nämnde också tennisens storslagenhet i samband med match. Stora herrar som Djokovic, Federer och Nadal (inte Murray!) säger alltid med lugn röst "Grattis kompis, du vann idag för att du var bättre än mig". Även om hela världen brinner i hjärtat.

Så here it is

Grattis Solängen. Ni vann för att ni var bättre än oss. Returmatch i höst.