5 - 1

Så långt allting väl kanske ni tänker. Det var tyvärr ungefär så långt det var väl också. Det känns som en mycket svår match att skriva en rapport om då alla matcher vi spelat den sista tiden har varit väldigt lika varandra. Jag måste säga att på något sätt påminner det mig lite som Sisyfos (ni vet han som rullar sin sten uppför ett berg i Hades. Om han lyckas ska han bli fri, men varje gång han är nästan uppe slinter han och stenen rullar ner igen och han får börja om.) Så tycker jag att det är för oss. Vi pratar om hur vi ska spela, ibland spelare vi till och med som vi ska spela, för att igen tappa stenen och börja om från början igen.

Denna match inget undantag. Jag tror det var Migas som sa att "stundtals spelade vi den bästa fotbollen för säsongen". Han kanske har rätt, men det var väldigt stundtals i så fall. Samtidigt är det som Johan säger "det här är ingen 5-1 match". Det har HAN helt rätt i. Resultatet 5-1 speglar inte matchbilden även om vi nog måste erkänna att Prollen hade mest boll. Men vi hade ju också våra lägen. Noring hade ett DUNDRANDE skott i ribbkrysset, (kan tilläggas att när jag såg Ronnies skott mot Björkasen sa jag att "det var det snyggaste skott som inte blivit mål jag någonsin sett" nu är jag inte riktigt lika säker) på bästa Ronnie maner. Ronnies skott var kanske lite svårare rent tekniskt (högre fart, springer när mot hörnflaggan etc) men Norings var desto hårdare. Från i stort sett stillastående låter han storsläggan tala. Tyvärr pratade storsläggan svenska, och ribban måste varit importerad från något annat land för de förstod inte varandra alls. Bollen studsar ner och är och leker på mållinjen utan att vilja korsa den samma. Bittert? Ja!
Första halvlek slutar 1-0 när det är dags för PLANBYTE. Ja, ni läste rätt, vi bytte inte bara sida i halvlek utan även plan, från riktigt gräs till konstgräs. I Paus viskar Noring till mig, "jag tror att de är bättre på konstgräset". Med facit i hand fick han rätt, men vi var ju ocksa bättre på konstgräs, på sätt och vis i alla fall. Prollen gör 2-0 på en mycket tveksam dömd straff och där rann musten ur oss i alla fall lite grann. Matchen rullar på och även 3, 4 och 5-0 görs innan vi får tröstmåla. Mittbacken Andreas som tagit steget upp på innermittfältet (en vilt kämpande Neo hade fått utgå) tryckte dit den. Andreas andra mål för säsongen. Slutresultat, 5-1.

Så hur var vi bättre på konstgräs? Ja, vi gjorde ju i alla fall 1 mål. Sen att vi släppte 4 behöver man ju inte nämna om man vill.


Bra denna match? Svart att säga, alla och ingen. Alla spelar bra någon gång under matchen (tyvärr aldrig samtidigt) och alla spelar dåligt någon gång under matchen.

Som vi har sagt många gånger under den här säsongen och som kanske (tyvärr) borde bli vårt valsprak den här säsongen. "Nu tar vi nya tag".


__________

Vid pennan
Pelé #21