Ännu en AIF-legend har lämnat oss

Kalle Svensson 1983 inför en veteranmatch. Foto: Kenneth Paulsson

Kalle Svensson har lämnat oss

Det är med stor sorg och saknad vi nås av nyheten att ännu en hockeylegend inom Kiruna AIF har lämnat oss. Förre storspelaren och centerforwarden Kalle Svensson har avlidit den 2 november. Våra tankar går givetvis till hans nära och kära.

Kalle betraktas som en av de allra främsta spelarna genom tiderna inom AIF-familjen. Han föddes i puckarstaden Skellefteå 1946. Familjen flyttade upp till Kiruna 1958. Debuten kom att ske i Tuolluvaara IF:s färger som 17 åring. Där gjorde han sig känd som en notorisk målskytt av rang. Efter sex säsonger i moderklubben värvades skyttekungen Svensson 1969 till AIF.

”Den bästa värvning vi någonsin har gjort”, har AIF:s förre lagledare Rune Lantto sagt. Men det var under 70-talet vi skulle få höra talas om honom på allvar.

Guldklubban

Kalle hade unika spetsegenskaper och han var urtypen av lirare som kunde göra det mest oväntade på isen. Ryktet om hans trollkonster med pucken var vida omtalade i hela Norrland. I sina bästa stunder fick man intrycket, att han kunde göra vad han vill, när han vill. Hans patenterade, öppnande dragningar fick backarna att ”frysa” fast i isen. Passningsspelet, speluppfattningen och målskyttet var några andra utmärkande drag hos honom. Skottet var inte knallhårt, men lurigt och välplacerat. Kalles ”guldklubba” är värd ett eget kapitel. Faktum kvarstår, att AIF:s nr 18 alltid haft en underlig förmåga att göra små tekniska bravurnummer med klubban. Detta parat med begåvningen att kunna tänka hockey, har mer än väl kompenserat en viss långsamhet på rören.

Poängkung

Kalle var också den store målsprutan och otaliga är de matcher som han avgjort. Tre gånger skytte- och poängligavinnare, 1970-71, 1972-73 och 1974-75. Alltid i topp i poängligan. 1973 är en milstolpe inom norrbottnisk hockeyhistoria. AIF gick upp i Allsvenskan, dåtidens högsta serie, efter ett rafflande kval. Kalle gjorde en helgjuten säsong och blev utsedd av både NSD och Kuriren till länets främste spelare. Under kvalet till Allsvenskan, ”valde” Kalle att spela två av sina bästa matcher någonsin mot kvalificerat motstånd.

• Tunadal 9-3 på Matojärvi efter två klassmål av Kalle.
• MoDo 7-1, helt avgörande matchen för att ta sig upp till Allsvenskan. Kalle var banans kung och nätade också två gånger.

En annan minnesvärd match är daterad 5 februari 1975. AIF krossade ärkerivalen IFK Kiruna med 9-3. Kalle prickade in fyra mål, varav två riktiga godbitar, och stundtals verkade det som att han ägnade sig åt herrarnas fria åkning när han cirklade omkring framför motståndarburen.

Märkliga mål

Pratar vi avdelning märkliga mål så är Kalle en upphovsman till dem. I en match 1978 mot Teg (8-4) genomförde han en riktig fräckis när han vispade in 2-2 målet direkt på tekning. Istället för att teka bakåt, slog han gummit mot Per-Åke Johansson i Tegkassen och pucken rasslade in i nätmaskorna.

Men hockeyhistoriens märkligaste mål inträffade den 21 februari 1980 i Lombia ishall, Kiruna. Det handlade om derbyt mellan AIF och IFK. Vid denna tidpunkt tillämpades redline offside, även kallad tvåzonerspassning, i regelverket. Numera är det en avskaffad regel. Redline offside utdömdes när passningsmottagaren åkt över mittlinjen före pucken som spelats av en medspelare från den egna försvarszonen. Denna faktor blev också en viktig ingrediens i samband med målet.

Magi på hög nivå

AIF vann bataljen med 8-3, men det som alla talar om är AIF:s osannolika 8-2 mål i den tredje perioden. Det var då vi fick uppleva ett antal magiska sekunder som senare kom att gå till historien. AIF-backen Tommy Nilsson fick tag i pucken bakom det egna målet och ”sargade” ut pucken i mittzon. Lagets nestor Kalle Svensson hade just passerat mittlinjen när pucken for in i IFK:s zon. Kalle skrinnade ikapp trissan, snurrade klubbladet runt pucken, dock utan att vidröra den, för att undvika redline offside. Pucken fortsatte att glida mot IFK-målet och Kalle närmade sig burväktaren Lars Ahlin. Han fortsatte att ”dribbla” utan puck och gjorde en manöver åt höger från målet. Målman Ahlin ”följde” med honom i dragningen, medan pucken ställde sig på högkant och med knapp styrfart gled in i den tomma kassen.

Det blev dödstyst på Lombia men sedan steg jublet mot skyn, ett märkligare mål hade vi aldrig upplevt tidigare. Tommy Nilsson registrerades som målskytt, men mannen bakom verket var alltså Kalle Svensson.

Avskedet

1980 slutade han helt, men gjorde en uppmärksammad comeback 1,5 år senare. Som spelande tränare hoppade han in på nytt i ett antal matcher och vände på en dålig AIF-trend. Efter 272 serie- och kvalmatcher i AIF-tröjan och 166 mål tog så publikfavoriten Svensson, 35 år ung, farväl i en kvalmatch mot Nacka (3-5) den 21 februari 1982. Han noterades för en målgivande passning till Peter Lindahls 1-1-mål. Under tre decennier hade han tjusat hockeypubliken innan han lade klubban på hyllan för gott.

Efter karriären

Efter hockeykarriären bytte han skridskorna mot löparskor. Han genomförde ett flertal maratonlopp och satsade senare seriöst på triathlon och nådde framgångar i sin åldersklass.

Kalle var sedan 1988 bosatt i Stockholmsområdet och blev 79 år gammal. Tack för alla fina hockeystunder och vila nu i frid.

Ove Björnström

Fotnot: Undertecknad slutförde 1982 en dokumentation på 300 handskrivna sidor om Kalles hockeykarriär.