Karlskrona HK Vit
Karlskrona HK Orange
Laguppställning
Referat
Magisk duo briljerar / Pamp avgör på straff
12 apr 2019 0 kommentarer
Kalendern säger 11 april och de flesta av oss borde vara lite småsugna på att vika in hovarna efter en lång säsong. Vi hade faktiskt första ispasset redan 31 juli. Men icke. God uppslutning med 20-talet spelsugna hockeylirare mellan 27 och 59 år (fysiskt alltså…mentalt är det ett spann mellan 6-17 år). För några är det sista passet för säsongen och då finns det en röst i bakhuvudet som påminner om den gamla sanningen att alltid skippa det sista åket. Ska man dra en ljumske, rensa en tandrad eller skära av urinröret (klassisk hockeyskada populariserad av Jacob Josefson) så kan man räkna ut med röven och en krita att det är på sista passet för säsongen det ska hända.
Match 1:
Efter förra veckans minst sagt mediokra insatser från Orange sida var det dags att varva igång Bella igen. Man ser ju direkt vilken impact en sådan kille har på lagmoralen. ”Jag är med Bella, vi har chansen ikväll.” Jag tror att den som har haft ynnesten att vara wing man till Bella ute på krogen vet vad jag talar om. En lyster som smittar av sig och som kan förföra män som kvinnor. Framför allt smittade den av sig på Sjöan. 0-1 signeras Sjöan på ass av Bella. 0-2, karbonkopia på den. Notoriske målskytten Frisell hinner sticka emellan med 1-2-pucken på förspel från Bian och Liljegren, men sedan är det firma Bella och Sjöan för hela slanten. Visst, vi andra är där som utfyllnad och för att få tiden att gå, men när Sjöan och Bella är på isen, då är det ren magi. Har inte sett sådan kemi sedan Baby och Johnny i Dirty Dancing. Hade det varit 1987 kan jag se dessa grabbar sitta hemma i sina respektive pojkrum och göra läder- och nitdoftande blandband till varandra…och när de kommer till skolan så har de valt exakt samma låtar och exakt samma låtordning. Gaaaahhhhh!!!
Jag tappade själv fattningen lite grann när jag såg denna påse hockeygodis öppna upp sig mitt framför mina ögon. Kände mig tvungen att slå tre indianer i samma byte (Frisell tog tillvara på en av dessa på bästa sätt) och följde sedan upp med en riktigt lam straff. Men huvudsaken att vi har kul tillsammans och att alla får vara med. Nu vann Orange första matchen med 4-7 väldigt välförtjänt. 3-2 i matcher totalt. Grattis Orange!
Match 2:
Inledningsvis fortsatte Orange på den inslagna vägen. Sjöan lirade fram Lauten till 0-1, sedan var det Bella som stänkte in en ruggig handledare rakt upp i nättaket från rätt taskig vinkel. Hade en NHL-scout sett det skottet hade Bella varit signad direkt. Pittsson bränner en straff och det ser riktigt mörkt ut för Vita. Brehmer vänder där och då matchbilden radikalt på klassiskt Marchand-manér. Först en hög klubba på Patte G bara för att skrämmas lite grann (det var Pattes eget fel, han är för kort), sedan jagar han skiten ur Orange backar för att till sist servera Frälsaren Frisell till 1-2. Slaktaren och Bian ser till så att Henning kan knäppa in en missil från ungefär samma vinkel som Bella tidigare. 2-2. Palle Ekberg och Patte G gör det sedan bra på små ytor när de lirar fram Dannemyr som sätter förmodat asviktiga 2-3 till Orange med ett fåtal minuter kvar på klockan. Då kliver han fram, Karlskronas Sean Avery, när det behövs som mest. Frisell svarar för det tunga lyftandet, men det är Pittsson som har placerat sig precis på rätt plats vid rätt tidpunkt. 3-3. Oj, så monumentalt viktigt.
Straffar följer och det slutar precis så som det brukar sluta när Putin lirar hockey…av ren självbevarelsedrift låter man despoten få sin vilja igenom. Allt regisseras in i minsta detalj så att Bian får ta hem segern på sin avgörande straff. 4-3 till Vita och totalt 4-2 i matcher. Gratulationer till Vita!
Noterat:
- Bian gick upp jämsides med Brasse i assistligan. Olidligt spännande inför lördagens två matcher.
- Frisell sprängde 60-målsbarriären. Full bonus faller ut. (Räkna med en deltagaravgift strax norr om 15 laxar nästa säsong så löser vi det här.)
Kommentarer