4 - 17

Fin bild från arkivet denna veckan också

Idag var det klasskillnad rakt igenom. Orange var två nummer för stora och trots en storspelande Sigge i målet hade det Vita laget inte en chans.

Matchvideo: https://youtu.be/VsTZr4uSwkQ

Vita började dock bäst och tog ledningen med 1–0 efter några pigga byten. Därefter var det Orange för hela slanten. Med ett bländande passningsspel, sylvassa avslut och en pondus som påminde mer om elithockey än veteranserie gick de upp till hela 1–14 innan Vita till slut lyckades sprattla till och putsa siffrorna något. Slutresultatet skrevs till hela 17–4 i Orange favör.

Värt att notera 1:

Nicke och Pierre hade en otrolig kemi och stod tillsammans för hela 16 poäng (!). Likt bröderna Sedin hittade de varandra på ett nästan övernaturligt sätt – utan att ens behöva titta upp. I omklädningsrummet viskades det nyfiket: ”Är de bröder på riktigt?”

Värt att notera 2:

Sigge i det Orangea målet fick gå en mental kamp snarare än en fysisk. ”Hade det varit när jag var 22 hade topplocket ryckt vid 1–8 och jag hade lämnat arenan… nu vet jag bättre”, sa en filosofisk Sigge efter matchen. Ett tecken på mognad – eller uppgivenhet – låter vi vara osagt.

Värt att notera 3:

Coach Jeppe kommenterade efteråt den påstådda harmoniseringen av lagen… ”Vita hade en otroligt vass startuppställning, jag blev rädd vid första tekningen.”

Ett märkligt uttalande, med tanke på att matchen slutade 17–4. Frågan många ställde sig efteråt var: Var vi ens på samma match? Jag vet inte men man kanske inte kan begära mer av någon som vid ledning 15-4 kliver in i slottet och skjuter en isare och halvhögt för sig själv skriker ”så ja!”

Kort sagt – en Orange överkörning av sällan skådat slag. Vita får slicka såren, och Orange… ja, de får försöka hålla fötterna på jorden. Nästa gång kanske det inte är lika lätt.