1 - 9

Waxholm Vets

Det är något visst med kvällsmatch en söndag. Man ligger där i soffan med total middagskoma och funderar på om man ska kolla på en rulle när det plötsligt, i ett moment av total sinnesnärvaro, slår en att "just fan, jag ska åka till Koberga, sätta mig i ett alldeles för litet omklädningsrum med en massa gubbar och dra på mig mina stinkande hockeyprylar för att lira en risig vetsmatch". Så, glad i hågen lämnar man hemmets lugna vrå för att skaka liv i sin stela kropp och försöka göra något slags nytta i IKWs färger.

Gårdagens trupp var väl tilltagen för uppgiften. Tre kompletta femmor mönstrades mot Österåkers Vikingar. Apropå vikingar, Österåkers gubbar är ett gladlynt gäng där viljan är något större än kunnandet, så jag gissar att just dessa vikingar i rakt nedstigande led tillhör dem som fick stanna hemma med kvinnor och barn när de mer råbarkade krigarna klev ombord på långskeppen och for i österled för att plundra och dräpa.

Matchen ja, den följde ett förutsägbart mönster. Efter ett obligatoriskt inledande underläge kunde vi skaka av oss middagskoman och genom det nya taktiska draget att spela power-play med en man mindre på banan gå upp till 3-1 i ledning. Därefter var saken en formalitet. På det hela taget en stabil insats utan att någon behövde förta sig.

Det var kul att åter se farbror Granberg i truppen. Han har efter operation av sin svåra idrottsskada nu tagit sig igenom den hårda rehabträningen och kunde åter förtrolla motståndare med sin magiska sticka. Rehabträningen har verkligen gjort sitt då Granberg jobbat hårt på att bygga ut kroppen i färdriktningen. När han i slutet av andra distinkt dunkade in pucken efter en kliniskt klapp-klapp hörde jag LL Cool J i öronen: "Don´t call it a comeback, I´ve been here for years". Tyckte dock att han såg lite rädd ut.

En annan som alltid gör en gedigen insats är den gode Ahlforn. I går inträffade dock något mycket ovanligt då han endast fick besöka botbänken vid ett enda tillfälle. Naturligtvis efter ett felaktigt domslut av den ahlzheimerdrabbade domaren. Visste ni förresten att Patrik har ett eget utvisningsbås hemma på Resarö? Där får han regelbundet sitta när han råkat crosschecka frun eller spearat sonen till sömns.

Nog ordat om spelare som, med all respekt, var perifera figurer i gårdagens drabbning. Mannen för kvällen var den norrländska portugisen, o jogador louco de norte, Måns Marklund. Jag har ingen aning om vad han käkat till middag men jag misstänker att vad det nu än var så hade han kryddat duktigt med algarviskt uppåttjack blandat med piri-piri. Tre mål och två ass lämnade Måns klubba, en pinne mer än nästan lika heta Anders, som gjorde skäl för släktnamnet och levererade kanadensisk krafthockey över hela isen. Måns, inför DM-matchen mot Nacka kan det vara lämpligt att du agerar knarklangare så att även vi andra kan få kemiskt framställd fart under grillorna.

En match återstår i årets serie, borta mot Camelen på Stinkensdamm nästa söndag. Risk för lågt deltagande då det förmodligen inte är många som vågar lämna bilen obevakad på Söder. Undertecknad uppmanar ändock till stark uppslutning då seriesegern kan säkras vid vinst.

Winge