Godkänn kakor
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies
Sommaren 2002 bestämde Marcus Richter och Andreas Wijk för att skapa ett innebandylag i Göteborg.
De gick runt och samlade ihop ett lag som skulle spela i korpen.
Det skulle vara en seriös satsning men samtidigt mest också för att spela och ha kul på planen.
IK Surd anmälde sig däremot för första gången till ett seriespel (Korpen Div 4D).
Premiärmatchen spelades mot Gosegubbarna den 19 september 2002 och det blev förlust med 2-7 men IK Surds förste målskytt någonsin i seriesammanhanget blev Pär Wiklund och andra målskytt Christian Telkkonen.
Vår första poäng togs redan i andra matchen mot Ringrävarna där det slutade 1-1 trots IK Surds stor dominans i spelet.
Men Ringrävarna hade en jätte i målet som var riktigt svår att göra mål på, vi hade minst 30 skott i denna match men endast Pär Wiklund kunde näta.
Men första segern skulle komma snart nämligen redan i tredje matchen mot Nya Rycket den 13 oktober 2002.
IK Surd vann med 5-4, målskyttarna var Pär Wiklund 3 st, Jonas Johansson och Christian Telkkonen i denna historiska segern.
Det skulle komma fler segrar, oavgjorda och förluster under säsongen.
Till slut hade IK Surd spelat totalt 14 matcher och vunnit 5 matcher, spelat 3 oavgjorda och förlorat 6 matcher.
Vi hamnade på sjätte plats av åttonde lag och det var ruskigt jämnt i serien.
Vi tog 13 poäng med målskillnad 49-63.
Endast 4 poäng efter tvåan och vi förlorade onödigt några matcher som vi skulle ha vunnit bland annat förlust mot Ringrävarna.
Det var små marginaler i serien som avgjordes!
Säsongen 2002/03 är fortfarande idag en av de bästa vi hade gjort på en säsong, trots att vi var nykomlingar och att en del inte hade spelat innebandy på riktigt men det säger allt om hur dålig korpstandarden var då på denna säsong!
Men det var otroligt roligt då, kunde man minnas!
Poängkungen blev Pär Wiklund med 31 poäng på 12 matcher (20 mål och 11 assist), fortfarande högsta poängnotering idag i IK Surd Innebandys historia.
Största segern togs mot Nya Rycket där vi vann med 10-6, där många spelare gjorde personliga rekordpoäng som står än idag, se klubbrekord.
Gosegubbarna vann överlägset serien och flyttades upp till div 3, men vi gjorde en bra match mot Gosegubbarna och tog poäng från dem genom att spela 3-3 i slutomgången.
I samband med dövidrottsspelen i Göteborg, som var den första spelen någonsin, så skickade IK Surd ett lag till SM.
Det blev lite rörigt före då anmälningsavgiften ansåg vara för höga för klubbarna, det gick så långt så att inga klubbar anmälde sig pga det men SDI gick in och rättade till så att IK Hephata och ÖDIBF anmälde sig också.
Det blev bara 3 lag i SM.
Vi inledde mot ÖDIBF och vi inledde dåligt och det blev 0-2 snabbt till dem men vi reducerade och kvitterade snabbt till 2-2 genom Hans Nilsson och Pär Wiklund men sen tog det roliga slut.
ÖDIBF utklassade oss stort och det blev 13-2 om man har minnen på rätt sida!
Sen mötte vi IK Hephata och vi gjorde en kanon bra första period och det stod bara 2-1 till Hephata sen Ioakim Eriksson gjorde ett snyggt mål på assist av Daniel Sannerland, men orken tröt i andra perioden och vi föll till slut med 1-9.
Det blev en moralisk final mellan ÖDIBF och IK Hephata som undertecknad tror att det blev straffar efter en dramatisk match som ÖDIBF kunde vinna, undertecknad är inte riktigt säker på det men tror att det är så.
Andra säsongen för IK Surd Innebandy och vi spelade i Korpen div 4 D.
Vi har fått in nya och unga spelare till vårt lag.
Vi skulle göra en ännu bättre säsong,var det tänkt.
I premiären förlorade vi med 5-0 mot Ricki Lakers.
Men vi revanscherade snabbt och vann vår första korpmatch redan i den andra matchen mot Sesam med 7-4 och spelade 3 raka matcher utan att förlora någon match, 2-2 mot Ringrävarna och vinst mot SJ BK Greencargo med 5-3.
Sen tog det stopp mot Karhu men vi vann därefter mot BK Bolltroll med 4-3.
Vi hade inlett serien strålande med 3 segrar, 1 oavgjorda och 2 förluster på 6 matcher.
Sen kom 2 raka storförluster mot seriesuveräna Marstrands Statiolers och Ricki Lakers.
Men vi lyckades repa oss och tog säsongens största seger mot Sesam med 9-2.
Här gjorde Christian Telkkonen en suverän match genom att göra 3 mål och 3 assist, totalt 6 poäng.
Fortfarande poängrekord i Surds korphistoria än idag!
4 matcher kvar och det såg bra ut för oss och vi lyckades vinna nästa match mot Ringrävarna, men sen tappade vi allt och förlorade de 3 återstående matcherna i slutomgångarna.
Till slut hade IK Surd vunnit 5 matcher, spelat 2 oavgjorda och förlorat 7 matcher.
Målskillnad på 38-64.
Vi slutade till slut femma i vår serie, vilket var en missräkning för oss med tanke på hur dåligt vi avslutade säsongen på!
Poängkungen blev Pär Wiklund med 16 poäng på 10 matcher fördelat på 6 mål och 10 assist, bakom Pär, kom Christian Telkkonen med 12 poäng på 12 matcher.
Marstrands Statoilers var överlägsna i vår serie och vann alla 14 matcher med målskillnad 100-16.
Vi gjorde en stark match mot dem i vår sista match för säsongen, där vi förlorade bara med 0-4, trots stort dominans av Marstrands Statoilers, de var frustrerande då att vi spelade så bra eftersom de utklassade oss före med 14-1 som var vår största förlust i Korpen än idag, så vår avslutning mot dem var ett roligt minne då.
Tredje säsongen i Korpen som blev inte riktigt bra perspektiv ur Surds öga.
Vi inledde med 2 raka förluster innan vi tog säsongens första seger mot Ringrävarna med 7-3 som blev säsongens största seger, innan vi åkte på 3 raka förluster innan vi repade oss med vinst mot Sverige med 3-2 med en riktigt grisinnebandy som vi dömde till att vi skulle spela så före matchen och det visade sig vara effektivt då.
Men sen tappade vi igen med 3 raka förluster varav 2 storförluster.
Men det knäckte oss inte då vi repade oss återigen med 2 raka vinster mot Ringrävarna med 3-2 och Ryssland med 4-3.
Men sen föll vi ihop med 4 raka förluster i avslutningen vilket gav oss jumboplatsen i serien med blott 4 segrar på 16 matcher (12 förluster).
Målskillnad: 44-88.
Trots det gjorde vi en bra match mot serievinnaren Bengthulken Boys i sista omgången och förlorade bara med 4-5.
Poängkungen blev återigen Pär Wiklund med 19 poäng (11 mål och 8 assist) på 13 matcher.
Tvåan blev Christian Telkkonen med 15 poäng (8 mål och 7 assist) på 14 matcher.
Efter säsongens slut bestämde vi för att spela i div 6 då standarden på innebandy där var mycket bättre eftersom domar resp spelstandarden var all under kritik under tredje säsongen.
SM i Örebro 2006
Fjärde säsongen!
Här gången så valde vi att inte spela i Korpen då vi anser att spelet där var rejält förstörande.
Det var inte roligt att spela innebandy länge och vi kände att vi hade fått ihop ett bra lag.
Vi bestämde att satsa på serien och vi kom in i division 6!
Vi inledde mot Göteborgs Polismän.
Vi åkte på ett storstyrk direkt med 14-2, polismännen hade en del bra spelare men historiskt seriemål för IK Surd stod Andreas Wijk på assist av Pär Wiklund.
Värt att notera vid denna match så spelade Alexander Neverland som den yngste spelare för IK Surd i ett seriesammanhang, han var bara 13 år.
Nästa match spelade vi mot IBK Mix och vi förlorade återigen med 10-0 men enligt några åskådare så var vi lika bra som dem men vi var för ineffektiva och orutinerade att spela i div 6 då.
Men vi kämpade på och lyckades spela 1-1 mot Sjöviks SK den 29 oktober 2005 som var IK Surds första poäng någonsin i ett seriesammanhang.
Det var 0-0 länge, men i tredje periode gjorde Sjöviks SK 1-0 men Pär Wiklund kvitterade till 1-1 som blev slutresultatet.
Sen tog det roliga slut och vi förlorade alla återstående matcher, men vi spelade riktigt bra i vissa matcher som mot IBK Mix då vi förlorade med 2-4 och mot Göteborg IBK där vi hade ett ribbskott till 5-4 genom Alexander Neverland, men istället gjorde Göteborgs IBK 2 mål i tredje perioden.
Vi spelade totalt 15 matcher varav en var oavgjord och 14 förluster med målskillnad 23-115.
Pär Wiklund vann poängligan med 17 poäng, imponerande då han låg 17 mål av IK Surds totala 23 mål i serien.
Nästa man i poängligan kom Alexander Neverland och Christian Telkkonen med 5 poäng.
3 år efter Dövidrottsspelen i Göteborg så bestämde vi att skicka ett lag till Örebro.
Vi värvade Kristian Obbarius och Adam Granbacka från IK Virtus.
Vi inledde med att spela 2-2 mot DSK Dalir, ett otroligt bra resultat för IK Surd då Dalir kom med ett bra lag.
Vi var dock närmare att göra ett segermål genom Kristian i slutet men han missade hans friläge.
Hade han gjort mål där så hade vi tagit brons, visade det sig senare efter SM.
Nästa match mot IK Hephata spelade vi bra men vi missade rejält i markeringsspelet och gjorde individuella misstag som bärgade några mål för IK Hephata som vann med 6-0 och det tråkiga med matchen var att Petur Jonsson skadade sig så illa med knät och det visade sig vara ett korsbandsskada på efterhand!
Nästa match var betydligare roligare då vi mötte VRMC, historiens sämsta SM lag någonsin.
Vi vann lätt med 14-2, SMs största seger för IK Surd någonsin, som kunde blivit mycket mer om vi inte lekt med formationerna i slutet för att alla spelare skulle få göra sin poäng, bland annat spelade några backar i anfallet istället och anfallarna gick ned som backar, det var det roliga med matchen då.
Alexander Neverland gjorde 6 poäng i denna match som är fortfarande SMs klubbrekord för antal poäng i en match!
Vi spelade oxå denna match för vår Petur Jonsson!
Vi blev sen utklassade av ÖDIBF i sista matchen och slutade på fjärde matchen i SM med målskillnad 16-19 och 4 poäng.
Interna poängliga vann av Alexander Neverland med 6 poäng (4mål) med följande av Pär Wiklund med 6 poäng (3 mål)
Historiskt SM brons för IK Surd vid hemmaplan i Lisebergshallen 2007
Nu gick vi inne på vår femte säsong och fortsatt spel i division 6.
Nu har vi haft ett år i nacken med spel i serien och vet vad som väntade oss.
Dessutom byggde vi vidare på ett nytt spelsystem som vi provade i slutet av säsongen 2005/06.
Vi bestämde att satsa på detta system.
Men vi inledde tyvärr dåligt och förlorade stort mot Surte IS i premiären.
Men sen så gjorde vi hela 4 mål mot Biskopgården, vilket var tangerat rekord när det gällde att göra mål framåt, men trots det förlorade vi med 7-4.
Nästa match mot Frontside Mölnlycke inledde vi lysande och ledde med 2-0.
Men några tur/studsbollar för Frontside i andra perioden gjorde att de kom ikapp och vände sen till 3-6.
Nästa match så var det en klassisk match mot Sjöviks SK, som rejält underskattade oss före matchen, vissa sa att de skulle vinna med stora siffror.
Vi satte dessutom Daniel Wiken i målet som aldrig provat stå i målet före.
Han inledde med att släppa några enkla mål men vi replikerade lika snabbt och det blev målfest till slut, 7-9 till Sjöviks SK.
Nästa match lyckades vi knipa en poäng mot Hovås med 4-4 trots att vi ledde med 4-3 när det var några minuter kvar.
Sen kom 3 raka storförluster men vi spelade riktigt bra mot Göteborgs Polismäns IF där vi förlorade med 7-3 och vi hade 2-3 efter 2 perioder men i tredje perioden började vissa spelare anfalla lite för mycket vilket straffade sig direkt.
Men vår historiska seger kom istället mot Frontside Mölnlycke den 9 december 2007 där vi spelade riktigt bra och slog de med 3-2.
Stort jubel efter matchens slut, ett otroligt härligt minne då!
Nästa match spelade vi oavgjort mot Biskopgården och borde ha vunnit över Sjöviks SK men de fick vinna sedan de gjorde 4-3 på hög klubba, vilket var dåligt av domarna att inte döma bort målet.
Ännu en otrolig match kom lite senare även mot Sjöviks SK.
Sjöviks SK ledde med 8-4 när det var 5 minuter kvar och vi reducerade till 8-5.
37 sekunder före slutsignalen gjorde Nicholas Winberg 6-8 och efter slutsignalen stod det 8-8.
Läs referatet från matchen så inser ni hur otroligt det var då!
Vi avslutade sen med 4 raka förluster men vi hade gjort en mycket bra seriesäsong som man rankar den som bäst någonsin.
Vi spelade jämnt mot alla lag men hade bara problem mot Göteborgs Polismäns IF som gjorde vad de ville med oss.
Pär Wiklund vann skytteligan med 18 mål och 9 assist på 18 matcher.
Utvisningsligan vanns av Alexander Neverland med 40 minuter.
Vi spelade totalt 18 matcher varav en vinst och 3 oavgjorda + 14 förluster med målskillnad 54-122.
Vi kom till SM på hemmaplan med stort självtroende från bra spel i serien.
Vi inledde med att spela 2-2 mot ÖDIBF som var imponerade av vårt spel då vi föll stort med 0-9 mot dem året före.
Vi var närmast segern då Robert Pettersson missade ett friläge i slutet, eller rättare sagt så hann Edward Nyman från ÖDIBF med att peta in klubban i öppet mål, oturligt nog så träffade bollen hans klubba istället.
Nästa match mot DSK Dalir gjorde Alexander Neverland en stor match och gjorde 3 mål men det räckte inte då DSK Dalir vann med 5-4, även här sumpade Robert Pettersson ett friläge i slutet.
Nästa match mot svåra Hephata, som utklassade oss i början av matchen, men då bestämde vi att köra hårt med Alexander, Pär och Robert i samma kedja och plötsligt tryckte vi på hårt och kom alltmer närmare som 3-5 men sen slarvade Hans med bollen så att de gjorde 6-3.
Sista matchen mot IK Virtus var avgörande för att kunna ta den historiska SM brons, då måste vi vinna med minst 6 mål.
Men vi lyckades vinna lätt med 12-1, sedan Pär fick reda på att IK Virtus målvakt Per Evaldsson hade problem med knän och skulle ha svårt att förflytta sig, då kom ordern från Pär om att skjuta från långt håll och det fick effekt då vi vann stort och kunde ta brons.
Stort glädje efter matchen med brons medaljen.
Alexander Neverland vann skytteligan med 7 mål och 2 assist totalt 9 poäng, fortfarande SM rekord i IK Surd.
Han skulle ha blivit SMs bäste spelare om det inte vore rött kort mot IK Virtus, enligt domaren.
Lite märkligt då det skulle inte påverka sånt, men istället fick Dalirs Pasi Kosunen priset som bäste spelare!
Till och med Virtus matchen så avslutade Marcus Richter sin innebandykarriär för IK Surd och han fick en fin avslutning med laget!
SM laget i Leksand 2008
Nytt för säsongen var att vi fick spela i division 5 istället för division 6, det för att det bildades två serier i divison 3 och 4.
Det betydde att vi fick möta tuffa motståndare och dessutom fick vi några tunga spelarförluster på Marcus Richter som lade klubban på hyllan förra säsongen.
Alexander Neverland flyttade till Örebro för gymnasiestudier och det gjorde Daniel Littorin också.
Men vi hade fått några nya spelare i Peter Groth och Johan Ottehall.
Det betydde i princip att vi fick inleda säsongen med nya backpar då vi körde med 2 samma backpar under hela förra säsongen!
Vi mötte i premiären Lindås Div 5 och vi fick en chock när de gasade på och vi förlorade stort med 2-19.
De var det bästa laget vi mött på 3 säsonger nu.
Nästa match så spelade vi mot Biskopgården och av några anledningar så kom inte Christian Telkkonen och Joakim Hermansson till matchen.
Biskopgården fick 2-0 först men vi reducerade och kvitterade sen till 2-2 och fick chanser till att göra 3-2 i Power play men här var Christian Telkkonen saknad och sen förlorade vi istället med 2-6.
Nästa match mot Floda IBK spelade vi riktigt bra men gjorde inga mål, det stod 4-0 till dem när det var några minuter kvar så började vissa spelare i laget gasa på framåt och glömde bort försvarsspelet, så matchen blev 7-0.
Nästa match åkte vi till Bergum för att möta deras nya lag, Bergum hade liksom vi förlorat alla matcher klart.
Vi bestämde för att vinna och det gjorde vi med bravur och vi vann med 8-6 sedan Pär Wiklund gjorde 6 poäng, fortsatt rekord i seriesammanhanget. För att se vårt referat mot Bergum så klicka här.
Resten av säsongen så spelade vi inte lika bra, även om vi borde ha slagit Skår i deras hall där vi förlorade med 3-6 trots att vi hade mängder mängder av chanser men alla gick inte in.
Sen gick vi på en ny storförlust mot Lindås på 2-23, trots att det stod 1-4 efter halva matchen men vi orkade inte till slut pga få spelare.
I avslutningen av säsongen så stod vi bara på 7-8 spelare i varje match, vilket var inte logiskt att genomföra matcher på, men vi avslutade dock med minst 10 spelare mot Skår IBK men torskade tungt med 4-3 trots att vi dominerade stort.
Pär Wiklund vann skytteligan med 20 poäng med 9 mål och 11 assist på 15 matcher.
David Johnson vann utvisningsligan med 88 minuter.
Wiken debuterade som en riktig målvakt under säsongen.
Vi spelade 15 matcher varav 1 seger och 14 förluster med målskillnad på 33-163.
Efter säsongen bestämde vi att återvända till Korpen då vi tyckte att GIBF inte skötte det här proffsigt med serieinledningen och att vi inte var tillräckligt många för att spela i serien, även ekonomiskt skäl.
Vi åkte till Leksand och några spelare hade lämnat oss efter vår brons i Göteborg.
Daniel Littorin flyttade till ÖDIBF, Robert Pettersson blev värvad av DSK Dalir och så valde Hans Nilsson att träna med hockeylandslaget också.
Vi hade å andra sidan fått Jonthan Jarlsmark och Pierre Engdahl med oss.
Vi mötte ÖDIBF i vår första match utan avstängde Alexander Neverland.
Trots det så spelade vi riktigt bra mot ÖDIBF men ÖDIBF kunde till slut vinna med 1-3, saknaden efter Neverland var lite för stor.
Nästa match mot IK Hephata så gjorde vi en jäkla bra match och hade 3-1 länge.
Men bollen studsade oturligt för oss och IK Hephata kunde vända och vinna med 4-3.
Här gjorde Neverland en jättematch för IK Surd och var överallt, även David Johnson förtjänade beröm med 2 snygga mål.
Wiken i målet gjorde en jättematch också.
Nästa match mot DSK Dalir på söndag blev en stor torsk för oss med 2-7, innan vi avslutade mot IK Virtus, trots att vi dominerade stort så vann IK Virtus med 2-1 vilket var tungt för oss.
Wiken blev utsedd till SMs bäste målvakt, helt förtjänst. Wiken började stå 5-6 månader före SM så det var stort att han tog priset.
David Johnson vann skytteligan med 3 poäng (2 mål och 1 assist) på 4 matcher och Alexander Neverland vann utvisningsligan med 12 minuter.
Trots att vi förlorade alla matcher så gjorde vi en bra SM med tanke på att vi var inte så många spelare.
ÖDIBF vann guldet!
Efter den bedrövliga säsongen i serien, så bestämde vi oss för att spela i korpen igen.
Dels för att vi började bli få spelare och att det förekom ekonomiskt skäl att spela i korpen, så att vi kunde satsa på vår ekonomi!
Vi kom med ganska höga förväntningar till serien men vi blev rätt chockerade över domar resp spelarnivån i korpen.
Det hakades riktigt mycket och så fort vi tryckte på någon så blev vi blåsta för ruff.
Vi dominerade stort men trots det så förlorade vi mot Wildhogs med 2-5 vilket var en missräkning.
Även nästa match spelade vi ganska bra men ändå förlorade vi igen.
Vi inledde korpen med att spela 5 raka förluster men mot Härlanda United spelade vi riktigt bra men var för ineffektiva och förlorade med 1-2.
Men vi bestämde att fortsätta köra på samma spel till nästa match mot Backa Boys och det gav effekt då vi vann med 7-5.
Men tyvärr så hade vi målvaktsproblem under säsongen så utespelarna fick ställa sig i målet ibland och vi lyckades spela 6-6 mot Pullovers och vann igen mot Backa Boys sedan Alexander Neverland och Daniel Littorin ställde upp för en match där de dominerade stort!
Vi gjorde en av sämsta korpsäsonger någonsin och avslutade säsongen med blott 2 segrar och 1 oavgjord med 11 förluster.
Målskillnaden var 35-78.
Pär Wiklund vann skytteligan med 11 poäng på 9 matcher och utvisningsligan vanns av Joakim Hermansson med 29 minuter på 13 matcher.
Vi var inte alls nöjda med vår säsong i Korpen!
Vi kom till Dövidrottsspelen i Örebro med den starkaste Surd truppe än tidigare SM.
Vi förstärkte truppen med 3 finska spelare.
Vi inledde mot ÖDIBF men förlorade tungt med 2-3 sedan Alexander Neverland svarade för 2 fina mål.
Nästa match spelade vi mot DSK Dalir där vi dominerade stort och hade 3-1 länge men slarvade bort segern.
Det blev 3-3, målskyttarna var Alexander Neverland, Daniel Littorin och Jimmy Raninen från Finland.
Vi var missnöjda med vår insats mot DSK Dalir och det visade sig vara tydliga mot IK Virtus i tredje matchen.
Vi inledde dåligt och lät dem styra spelet vilket blev 2-4 till dem, en stor missräkning för oss.
Dessutom storspelade deras målvakt Mikael Huuhka från Finland mot oss.
Sista matchen mot IK Hephata så gjorde vi en av SMs sämsta period och matchen var över redan efter första perioden där vi förlorade med 6-0.
Matchen slutade sedan 7-0 till IK Hephata!
IK Hephata vann Dövidrottsspelen och SM till slut!
Skytteligan vann av Alexander Neverland med 4 poäng (3 mål och 1 assist) på 4 matcher.
Pär Wiklund och Alexander Neverland delade på utvisningsligan med 4 minuter vardera!
Det blev en ny säsong i Korpen.
Nu hade vi fått en del nyförvärv i laget bland annat Niclas Welin, Andreas Malby, Bahadir Eroglu, Kristoffer Lindh och Anton Persson.
Nu kände vi att vi var mer redo för en säsong i Korpen efter haft en tung säsong senast i Korpen.
Före säsongen inledde vi med 4 träningsmatcher vilket visade sig vara bra.
Vi spelade riktigt bra i premiären mot Ragnars Rökare men de hade en sjukt bra målvakt som tog precis allt.
De var nära att slå oss men Niclas Welin lyckades kvittera till 2-2 som blev slutresultatet!
Men sen förlorade vi otroligt nog 4 raka matcher varav 2 storförluster kom mot Crazy Cows (0-8) och Skrapet (3-8).
Vi hann med en träningsmatch emellanåt och vann med 7-4 över Hjälp IBK så vi visste vårt kapacitet och det visade vi sen mot topplaget Hälleåkers FC som hade slagit alla lag före.
Vi spelade en tuff men rolig match som slutade 3-3, men vi borde ha vunnit med 3-2 men domarn lät 3-3 stå på trots att de körde över Wiken i samband med deras mål.
Vi slog sen ett decimerat Stonehill så var säsongens första vinst bärgad!
Men vi åkte på 2 raka förluster mot ICA Väst (2-9) och Ragnars Rökare (1-4)
Vi spelade oxå en träningsmatch mot Svartedalens IBK som spelade i div 6 då och förlorade bara med 6-9.
Vi bestämde för ett nytt spelsystem och annat uppspel och det visade sig vara en stor succe!
Vi radade 6 raka matcher utan förluster vilket var klubbrekord för IK Surd.
4-4 mot NollBollKoll, en missräkning eftersom vi ledde med 4-3 när det var några minuter kvar.
7-2 mot Crazy Cows, trots att Ioakim stod i målet, så tog vi en gruvlig revansch för storförlust senast mot dem och vann rättvist!
2-2 mot Skrapet, även en underbar o bra match
3-2 mot ICA Väst, De slog oss före med 9-2 så det var en stark insats av oss
2-2 mot topplaget Hälleåkers FC, ännu en bra match mot serieledaren!
3-0 mot Stonehill, walk over vilket vi var missnöjda med för att alla ville spela!
Däremot ryckte vi uppåt i serien och avslutade fantastiskt bra.
Vi vann 4 matcher och spelade 5 oavgjorda och förlorade 5 matcher varav 3 kom i början av serien.
Målskillnaden var 40-53 och vi samlade 13 poäng vilket var tangerad rekord sen 2003.
Det hade varit en rolig säsong om vi hade inlett så där ifrån början.
Pär Wiklund vann skytteligan med 13 poäng på 10 matcher (10 mål och 3 assist)
Utvisningsligan vanns av Mikael Rangfeldt med 21 minuter på 9 matcher.
Nu var det IK Hephata och Stockholm som var arrangör för SM.
Vi kom med en ännu bättre trupp till Stockholm, men inledde ändå med förlust mot IK Hephata med 4-6.
Vi var tvungna att slå DSK Dalir till nästa match för att gå till semifinal.
Ja det var nytt i år då det var 6 lag så poolspelet infördes vilket var kul.
Vi inledde med en hel finsk kedja och vilken lekstuga de hade mot DSK Dalirs försvar.
De lekte hela tiden med dem och vi ledde mest som med 4-1, fick ett bortdömt mål vid 5-1, sen kunde Dalir närma sig till 3-4 men då bestämde vår bäste spelare för SM, Marko Vuoriheimo att punktera matchen med ett fint kryssmål till 5-3.
DSK Dalir reducerade i slutet till 5-4 men vi vann och vi var otroligt nöjda men semiplatsen var inte klar!
Men Hephata slog DSK Dalir i avgörande match med 5-3.
Då var vi klara för semifinal men inte klart vilket lag vi fick stöta på.
Det blev en lottning och lottningen föll på ÖDIBF.
VRMC mötte IK Hephata och slog överraskande dem och gick till finalen.
Vi spelade inte så bra mot ÖDIBF men trots det så var vi nära dem hela tiden.
Det blev en målfest match där ÖDIBF avgjorde med 2 raka mål i slutet i tomt mål.
ÖDIBF vann matchen med 7-4.
VI var besvikna och ville inte spela bronsmatchen mot IK Hephata vilket visade sig inledningsvis då de lekte med oss och hade 3-1 efter några minuter när det borde ha stått 7-1 till dem istället, men vi vaknade till och vände, ledde faktiskt med 4-3.
Men sen slarvade vi lite så att de fick kvittera och göra ett segermål vilket gav dem 5-4 och brons.
Det var små marginaler i SM, vi kunde lika gärna spelat SM final mot VRMC.
VRMC skrällde och vann finalen mot ÖDIBF.
SM-GULD TILL VRMC!
Skytteligan vanns av Marko Vuoriheimo med 8 poäng på 4 matcher fördelat på 4 mål och 4 matcher.
Han och Janne Yrjöla imponerade stort i SM med otroligt spel.
Marko Vuoriheimo blev utsedd till SMs bäste spelare!
SM laget i Härnösand 2011, då vi tog brons
Nu var vi inne på nionde säsongen och vi kände efter 2 säsonger i Korpen att vi var redo att prova att spela igen i serien då vi avslutade bra i Korpen med 6 raka utan förluster och dessutom räknade vi med en del nya spelare.
Det såg lovande ut inför säsongen.
Man kunde konstatera att vi hade ett jäkla bra lag på pappret före säsongen började i fjol.
Vi spelade bland annat bra i träningsmatchen där vi förlorade med 4-6 mot Svartedalens IBK.
Därför hade vi ganska höga förväntningar på oss inför premiären mot Svartedalens IBK men inget funkade i denna match och vi förlorade stort med 3-18.
Men nästa match mot Partille IBS gjorde vi säsongens bästa match och vi hade 8-4 men tappade till slut, men vi var strålande glada efter matchen och tänkte att det skulle gå bra men vi föll istället stort med 0-15 mot Älvstranden sedan vi fick ställa Ioakim i målet utan målvaktsutrustningen, han hade så ont i knän men tjatade inte under matchen.
Vissa spelare började tappa motivation och vi tappade några spelare också, men vi fick fina förstärkningar genom några bra spelare och vi började spela bättre t ex mot Hovås där vi vann sista perioden, och sedan tog vi med samma spel mot Svartedalens IBK efter jul och vi vann faktiskt matchen välförtjänst!
Men tyvärr så efter Svartedalens IBK så tappade vi några spelare, några gick till Älvstranden och sen så kunde vi inte spela med samma lag, vilket sänkte oss ordentligt i slutet av säsongen.
Det påverkade en del och vi hade ofta 6-8 spelare till varje match men trots det så spelade vi bra mot Floda IBK i deras erkänt svårspelade hall där vi bland annat gjorde 7 mål framåt.
Vi kämpde iaf genom säsongen och en del visade upp ett äkta Surd hjärta för laget vilket var kul att se.
Trots den bedrövliga säsongen vi har haft, vi måste ha tappat 10-15 spelare från början till slutet, det är inte logiskt för att genomföra en seriesäsong, men trots allt så kände man att man har haft jäkla kul med gänget.
Anton Persson vann skytteligan före Pär Wiklund, den förste som slog Pär Wiklund i skytteligan efter 8 säsonger.
Grattis Anton Persson till en suverän säsong.
Han fick totalt 23 poäng fördelat på 9 mål och 14 assist.
Utvisningsligan vanns av Joakim Hermansson på 47 minuter.
Vi spelade totalt 18 matcher varav en seger och 17 förluster på målskillnad 67-289.
Nu var det dags för att åka långt till Härnösand för att knipa en medalj till IK Surd och vi kom med en riktigt bra trupp.
Första och andra matchen mot ÖDIBF och Hephata gjorde vi en otrolig bra match och vi vann med 4-2 mot båda lag.
Vi genomförde båda matcher perfekt och alla trodde på guldet för oss.
Vi mötte VRMC i en avgörande match om guldet och plötsligt tappade vi allt och spelade inte som vi skulle göra.
Det blev en oväntad torsk med 0-6.
Däremot blev matchen mot IK Virtus lite betydelös och vi genomförde den bättre än mot VRMC men Virtus målvakt hade alltid en tendens att storspela just mot oss och han radade upp med otroliga räddningar.
Det räckte till 1-1 för IK Virtus och poängtapp för oss, trots att vi hade chanser i slutet att göra 2-1.
Vi gjorde dock vårt bästa SM någonsin och hade slagit 2 lag för första gången någonsin, trots det så fick vi brons när vi egentligen kunde ha fått guldet.
Alla som var med i Härnösand, gjorde bra ifrån sig, men vi saknade en riktig matchvinnare visade det sig efteråt.
Lauri Virtanen vann skytteligan med 3 poäng (2 mål och 1 assist på 4 matcher) och utvisningsligan vanns av Nicklas Odencrants med 6 minuter, trots det så gjorde Nicklas ett starkt SM för IK Surd!
Den tionde säsongen beslöt vi att återigen spela i Korpen.
Orsaken var många frånvarande på många matcher under serien och vi spelade ofta med 7-9 spelare varje match, vilket vi i längden orkade inte.
Vi ville däremot fortsätta spela någon serie så valet föll på Korpen igen efter omröstning inom laget.
Första matchen i Korpen spelades mot Namelosers, ett lag vi tyckte att vi skulle slå men vi blev snopna och Namelosers visade upp ett bra lag med en riktigt BRA målvakt och vi förlorade premiären efter kollapsen på de 10 första minuterna då de gjorde 3 raka mål, snopet värre då vi ansågs ha ett bra lag på G och det visade vi på de 30 sista minuterna.
Första vinsten i serien kom istället tills nästa match mot Patrik Rydberg Trp och gjorde en stabil vinst med 4-2.
Tredje matchen var riktigt tuff, då vi mötte ett bra lag i Kortedalarna, men vi visade vara vassare och skickliga i vissa sitautioner vilket avgjorde till vår fördel då vi vann med 3-1.
Förlust i fjärde matchen mot Addes Änglar trots dominans följdes sen med 5 raka utan förluster innan vi mötte Kortedalarna i en ny seriefinal. Här gången var Kortedalarna hetare än oss och vann rättvist med 5-2.
4 matcher återstod och vi förlorade 2 av dessa vilket gav oss en tredje plats i serien och avancermang till division 3 vilket var vårt mål innan seriens start.
Vi samlade totalt 8 vinster 1 oavgjord och 5 förluster med 57-42 i målskillnad med nytt poängrekord totalt 17 poäng.
Poängligan vanns av Andreas Holgersson med 22 poäng (17+5) på 11 matcher och utvisningsligan vanns av Hans Nilsson på 10 utvisningsminuter.
SM i Göteborg 2012.
Nu kände vi att vi hade ett bra lag på pappret och dessutom spelades SM på hemmaplan i Göteborg, Lillkärrshallen.
Alexander Neverland gjorde comeback efter hans RIG år och vi fick oss med Adam Neverland, däremot tog vi inga finska förstärkningar här gången.
Första matchen spelades mot IK Virtus som hade 3 raka utan förluster mot oss och det blev en målfest där vi var mer spelförande laget och IK Virtus hade vassa anfallare som visste var målet låg.
Vi vann till slut med 7-5.
Av bara farten slog vi ÖDIBF med 5-2.
Seriefinal mellan IK Surd och IK Hephata där vinnade laget skulle vinna guldet, ett oavgjort resultat skulle gå till IK Hephata på bekostnad av bättre målskillnad.
Vilken match det blev.
Vi ledde med 2-0 efter första perioden och hade fler bud till 3-0 i första.
Istället släppte vi in Hephata i andra perioden och de gjorde 2 snabba mål.
Resten av matchen blev dramatisk med många målchanser för båda lag men båda målvakter på planen storspelade och såg till att det blev 2-2 vilket gav IK Hephata SM-GULD.
Surt sa räven då vi hade målet att vinna och totalt sett var vi bättre än Hephata men rutinen avgjorde till slut.
Poängligan och utvisningsligan vanns av Alexander Neverland på 4 poäng (4+0) och 11 utvisningsminuter på 3 matcher.
Efter prisutdelningen så blev det trots allt glada miner hos IK Surd spelarna sedan Wiken blev utsedd till SMs målvakt, ganska väntat.
Men den största skrällen var att Pierre Engdahl blev SMs bäste spelare, det var väldigt kul att han fick den utmärkelsen.
Totalt sett var säsongen riktigt kul att spela efter den bedrövliga säsongen året före.
Vi fick vinna många matcher och avslutade med SM silver på hemmaplan trots att vi aldrig förlorade ngn match.
IK Surd seriesegrare i Korpen div 3 2012/2013
Historisk säsong då vi vann division 3 i Korpen för första gången någonsin i IK Surd Innebandys historia.
Efter en kanonsäsong i Korpen div 4 där vi kom på tredje plats och blev uppflyttade till division 3 och behöll i stort sett alla spelare och fick in några nya debutanter.
Premiären spelades mot Torslanda Reptiles, ett lag vi på förhand trodde skulle vara ett svårslaget lag.
Men tji fick vi och vi presterade istället en väldigt bra innebandy och krossade dem med 6-1.
Vilken start i division 3.
Tyvärr åkte vi på plumpen nästa match då Tibyl Bois nollade oss och vann med 3-0.
Men vi kom igen och vann 9 raka utan förluster varav 4 raka vinster och båda lades in som klubbrekord som gäller än idag (nov 2015).
Bland annat 2 storsegrar mot Crazy Cows med 7-0 och iDrott med 9-2.
Men det som mest stack in var att vi slog Metso Gjutarna i 2 jämna matcher vilket betydde seriesegern för oss.
2 omgångar innan slutet spelades en seriefinal mellan IK Surd och Metso Gjutarna och det blev jämnt precis som det skulle vara.
Vi tog ledningen men tappade sen och Metso Gjutarna ledde med 3-2. Då klev Alexander Neverland och hans snabbhet in och motståndarn hängde inte med och Alexander passade till hans medspelare helt öppet mål vilket betydde 3-3 och 4-3 och seriesegern var i hamn då.
Avslutande match förlorade vi men den betydde inget då vi redan vunnit.
Vilken härlig säsong, en som alla aldrig kommer att glömma.
Man satte många nya klubbrekord för IK Surd.
IK Surd vann 9 matcher, 1 oavgjord och 2 förluster, totalt 19 poäng på målskillnad 50-25.
Våra målvakter Kastberg och Wiken har gjort många imponerande matcher under säsongen, bland annat hålla nollan i ett par matcher.
Poängligans segrare blev Anton Persson med 15 poäng (8+7).
Alexander Neverland samlade oxå ihop 15 poäng men mindre mål än Anton då han fick ihop 5+10.
Pär Wiklund inledde säsongen dåligt och samlade bara 3 poäng på 7 matcher men hans slutspurt då han samlade 11 poäng på 5 matcher, och var nära att gå förbi båda, en rolig kamp mellan dessa tre.
Utvisningsligan vanns av Mikael Rangfeldt med 10 utvisningsminuter på 11 matcher.
SM 2013
Dövidrottsspelen i Stockholm.
En tung SM för oss allihopa då det spelades Futsal innan och vi fick många skador på våra nyckelspelare och när SM var slut så kunde vi räkna in 9 olika skador varav några fick allvarliga skador.
Men trots det så kämpade vi alla otroligt bra och spelade riktigt bra stundtals men vi har ingen förmåga att göra mål.
Vi blev därför sist efter förlorat bronsmatchen mot ÖDIBF med 1-5 men vi skapade många chanser och det är fortfarande en gåta än idag att vi förlorade med en så stor siffra som 1-5.
Övriga matcher, 1-2 mot ÖDIBF, 2-2 mot Virtus och 2-7 mot Hephata.
Det blev Christian Telkkonens sista match och han följde främst till SM för att agera som reserv men fick spela mycket istället och med hans rutin gjorde han det bra.
Vi tackar honom för många goda åren med IK Surd.
Poängligans vinnare Pär Wiklund som fick 4 poäng (2+2) på 4 matcher och Daniel Johansson vann utvisningsligan med 25 minuter, matchstraff i första matchen mot ÖDIBF och blev avstängd i 2 matcher.
Efter vunnit division 3 överlägset så var det dags för spel i division 2.
Det skulle bli en tuff säsong.
Första matchen mot Sluta Jogga Börja slutade oavgjort (3-3), ett rättvist sånt.
Sen blev det 4 raka utan vinster varav ett oavgjort resultat mot SCA med 2-2.
I sjätte match mötte vi serieledarn Glädjedödarna.
Vi fick tillbaka några viktiga spelare och vi kunde spela ut och så visp vann vi vår match med 4-3 och gav Glädjedödarna första förlust i serien.
Nu fick vi självförtroendet och vann 2 följande matcher mot Göteborgs Hamn med 3-1 och Metso Gjutarna med 5-2, 3 raka vinster.
Uppehållet kom tyvärr olägligt.
Efter uppehållet mötte vi Fiskebäck, och det blev otroligt jämnt. 0-0 väldigt länge och tyvärr trots många målchanser av oss så gjorde Fiskebäck 1-0 precis innan slutsignalen. Surt säger räven.
Nästa match så torskade vi stort, och självförtroendet var som bortblåst.
7 raka förluster även om många var otroligt jämna men vi hade ingen marginaler på våran sida och dessutom saknade vi många spelare jämfört mot vår säsong i div 3 då vi vann.
Då kom alla till varje match.
Men vi avslutade med 3-3 mot Metso Gjutarna och undvek 8 raka förluster.
Säsongen var inte bra på ett sätt, hade vi haft alla tillgänliga spelare i varje matcher så hade det gått bättre.
IK Surd blev däremot sist med 9 poäng fördelat på 3 vinster, 3 oavgjorda och 10 förluster med målskillnad på 45-67.
Endast Pär som presterade riktigt bra på div 2 nivån varav många kom inte i samma klass som i föregående säsongen.
Pär vann poängligan med 6 poängs försprång och fick 16 poäng på 11 matcher fördelat på 5 mål och 11 assist.
Utvisningsligan vanns av Anton Persson med 14 minuter.
SM, Örebro 2014.
Första matchen vann vi mot IK Hephata med 3-2.
Hephata hade 4 powerplay men vi försvarade oss säkert och de kom inget vart. Segern var rättvis.
Det var skönt att slå dem.
Följande matcher spelade vi ut och vann lätt och stort mot ÖDIBF med 7-0 och mot IK Virtus med 9-0.
Man införde final och bronsmatch. Hade det slutat efter 3 matcher så har vi blivit svenska mästare men finalen skulle spelas oxå.
IK Hephata satsade hårt på deras spetsspelare och försvarsspelet.
Vi var stundtals mycket bättre än dem men lyckades bara göra ett mål.
5 sista minuterna var ett konstant press på Hephatas mål utan att vi lyckades göra 2-2.
Därför var förlusten väldigt sur och vi vann bara silver.
Hephata vann med 2-1 efter gjort 2-1 i powerplay.
Vi spelade väldigt bra innan finalen men låste sig något i finalen.
Poängligan vanns av Adam Neverland med 8 poäng (2+6) på 4 matcher och utvisningsligan av Pär Wiklund och Hans Nilsson båda med 4 utvisningsminuter.
Första säsongen utan tongivande Pär Wiklund och Alexander Neverland som slutade resp flyttade till Stockholm och Daniel Wiken i målet slutade oxå pga knäproblem.
Laget fick dock några nyförvärv som Martin Jakobsson och Nicklas Odencrants.
Samtidigt gjorde Andreas Wijk comeback efter ryggproblem.
Vi blev nedflyttade till division 3.
Vi skulle starta om och försöka vara ett topplag.
Första matchen mot Victorious Secret åkte vi på en storstryk med 6-2.
En tung start men andra matchen präglades av tufft och fysiskt spel mot NollBoll BB men vi lyckades vinna med 5-4.
Sen åkte vi på 6 raka utan vinster, varav ett oavgjort mot Bandydoss, en match vi borde ha vunnit.
2 förluster med 4-5 var riktigt tungt.
Vi åkte på 2 stora förluster mot Dynamo Göteborg (2-11) och Furumossen med 3-7.
Tungt!
Mot Sweco gjorde Pär Wiklund och Mikael Rangfeldt tillfällig comeback och det blev fart på laget och vi vann rättvist med 6-2, en siffra som borde varit mer än så.
Laget fick nytändning av segern och vann nästa match mot Victorious Secret med 5-4.
Endast 1 förluster på 5 matcher.
Sen mötte vi serieledarn Dynamo Göteborg som var riktigt bra och de vann med 5-0.
2 raka förluster följde med en avslutning i serien mot Sweco där det blev 5-5.
Däremot blev vi näst sist i en så jämn serie med 17 poäng fördelat på 5 vinster , 2 oavjorda och 10 förluster på målskillnad 58-83.
Poängligans vinnare blev Andreas Holgersson med 25 poäng på 14 matcher (21+4) däremot slog han Pär Wiklunds antal mål per säsong (Pärs 20 mål) mot Andreas nya rekord på 21 mål. gött!
Utvisningsligan vanns av Hans Nilsson och Mikael Rangfeldt med 7 utvisningsmatcher.
Mikael Rangfeldt samlade alltså 7 minuter på en enda match mot Hans 13 matcher.
SM 2015, Göteborg.
Struken pga få anmälda lag.
Första gången sedan 1993, vilket var tråkigt.
SM 2016 återigen INSTÄLLT PGA bara ett lag anmäld (IK Surd)
Två raka SM inställda vilket var tråkigt.
SM 2017, Dövidrottsspelen i Härnösand
Äntligen var Innebandyn tillbaka igen i finluften efter 2 års frånvaro pga få lag.
Här gången kom tre lag varav IK Surd.
DSK Dalir från Leksand och IK Virtus från Härnösand var de andra lagen som var med.
Vi förstärktes med 3 finska spelare (Miro Rissanen, Joonas Leppänen och Christer Fagerström) samt 2 ungdomar i Emrich Suanil Lindvall (14 år) och Axel Lundborg (12 år).
SM yngsta spelare nånsin.
Första matchen spelades mot DSK Dalir som i föregående match kunde slå IK Virtus.
Vi var helt urkassa och inget funkade för oss och DSK Dalir kunde vinna med 8-0.
Vi snackade ihop oss inför IK Virtus och ändrade taktiken med en bättre formation och det gav resultatet och vi vann med 4-1 mot IK Virtus.
Det var dubbelmöten som gällde i SM så redan dagen efter fick vi spela mot DSK Dalir och IK Virtus igen.
Först skulle vi revanschers oss mot DSK Dalir för vår genomklappning dagen före.
Vi var mer bestämda i vårt försvarsspel och spelade riktigt bra.
DSK Dalir kom inget vart kändes det som.
Vi vann slut med 4-2 men tyvärr så hade DSK Dalir en väldigt bra målskillnad så att vi måste vinna minst 20-0 mot Virtus för att ha chansen på SM GULD.
Vi inledde.med denna anledning lite knackigt mot IK Virtus men lyckades vända och vinna med 6-4 efter legat ett underläge med 0-2.
Däremot vann vi SM silver till IK Surd Innebandy.
SM GULD I INNEBANDY 2019, STOCKHOLM
SM STOCKHOLM 2019
ETT HISTORISKT OCH EFTERLÄNGTAT SM GULD FÖR IK SURD INNEBANDY
SM 2020, ÖREBRO
SM ÖREBRO 2020
SM SILVER TILL IK SURD EFTER EN DRAMATIK SUDDEN DEATH MOT IK HEPHATA!
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies