3 - 10

Målvakt: 
Stefan Ahlström

Backar: 
Marcus Richter
Richard Johansson
Ioakim Eriksson

Centrar: 
Pär Wiklund
Christian Telkkonen 

Anfallare: 
Andreas Wijk
Alexander Neverland
Daniel Littorin
Hans Nilsson (1:a per. och halva 2:a per.)

Referat:
Första perioden var det bästa jag sett som coach, vi tog initiativet direkt och tog plötsligt över spelet och dominerade och det ledde till 1-0, man fick gåshud och trodde knappt ögonen.
Backarna såg ut som de tuggade hubbabubba och lekte med bollen och sökte upp efter uppspel.

Alla använde sig denna ”jävlaranamma” och vårdade bollen på bra sätt, det visade sig att alla i laget var trött på att förlora, man hade mer att bevisa mot motståndaren.

Men det varade inte länge för plötsligt blev det 1-1 vid enkla misstag som är mikroskopisk små, ledde det plötsligt till en lite infektion som infekterade till slut hela laget med osäkerhet, självförtroende, kylan i spelet försvann plötsligt och backarna fick otacksamma uppgifter som ledde till att de inte visste hur de skulle göra.

Andra perioden började det droppa in en massa skitmål och mål mot vår målvakt som försökte göra sitt jobb på ett bra sätt och hade vissa tillfällen men inte sin dag med sig.

En spelare fick tillstånd att dra ur matchen som visade sig att man inte kunde satsa på två femmor, och coachen började tappa kontrollen över laget och visste inte hur man skulle toppa eller satsa på aggressivt nyskapande för att kunna återfå lagets dominans som man hade från första perioden.

Vad man menar med mikroskopiska misstag som ledde till att en sten omvandlades till sandmjöl är att motståndaren lyckade överta sin kontroll är att våra frustrationer och irritationer överlämnades till domaren och motståndaren kunde använda skådespelartricks i matchsituation som de småningom kunde få koll på de mesta.

Gnället spred i laget fast alla visste att man inte kan stanna klockan eller skruva tiden tillbaka.
Vår lagkapten gav signaler till vissa spelare som började bli irriterade.


Vi tycker domaren gav mycket fördel till motståndaren, genom upplysningar och tips visade sig är att vi använder för hårda kroppsmarkering som inte tillåts inom innebandy är att ”flytta en gubbe som har bollen”.

Andra perioden ska vi bara glömma och vi kom igen den tredje med ”ge inte upp-instinkt”.

Tyvärr rent sett under hela matchen i stort sett levde vi med osäker coachning och vi hade inte tillräckligt med spelarmaterial som behövdes pga återbud eller andra skäl.  


Stor eloge går till Alexander N som enligt min uppfattning slet som djur och hade viljan att köra sönder motståndaren, men tappade humöret i slutet i matchen, samt med Littorin som Alex kedjekamrat som visade offensiva kvaliteter, men de båda har mycket att lära sig genom att bli framtidens stora spelare, och Chrille blixtrade till några gånger med en massa målchanser.
Pär W var som vanligt motståndarnas respekterade person som jobbade i alla närkamper.

De flesta i lagen gjorde bra jobb men kände sig inte trygg i sin positionsuppgift.
En del spelare tog lite illa vid viss kritik, som måste undvikas i fortsättningen.
Om vi ska vinna mot Mölnlycke Frontside nästa vecka behöver vi:


Fler stjärnor.
Mer spelarna i laget.
Lugnet i spelet
Iskall avslutning
Uppspelet
Närkamp i man mot man situation
Bollhanteringen
Alla kan skicka sin gnällande till vår kapten eller coachen om domarsynpunkter
Bättre coach direktiv.

Statistik:


Poäng:    
Pär Wiklund 2 mål 
Alexander Neverland 1 mål 1 assist
Christian Telkkonen 1 assist
Richard Johansson 1 assist

Utvisningar: 
Richard Johansson 2 minuter (hårt spel)


Vid tangentbordet
Christer Markevell
Prövande orutinerade coachen