Eker Örebro - IF Sylvia 1-3

IF Sylvia, på väg ner på gräset för att avsluta mot Eker Örebro.

Plötsligt står vi här, framme vid slutet.

Slutet ser inte ut som ett slut, slutet ser nästan mer ut som en början. Det är grått och kallt. Det regnar inte på ett sätt som syns, men snart nog är kläder och skor genomblöta. Det känns som vår.

Som en tidig försäsongsmatch  då frosten just försvunnit känns det.

Som om allt ligger framför än.

Men så är det inte.

Sylvia åker till Örebro för att möta Eker och avsluta säsongen 2025.

Man kommer sluta trea, på 47 poäng. Fyra färre än Rågsved som får kvala, fem fler än Sleipner och fjorton fler än Smedby.

Inför har Kim Vaattovaara och Julius Lindgren förberett spelarna på att det nog inte kommer att vara en vacker match.

- I och med att Eker Örebro befinner sig i en streckstrid (beroende på hur det skulle gå för Huddinge IF skulle Eker kunna hamna på kvalplats ner till division 3) och med tanke på planen och vädret så räknade vi med att det skulle bli mycket kamp med många tunga dueller. Vi pratade om att inte fastna på vår egen planhalva för de kommer försöka trycka ner oss där, utan vi ska försöka etablera oss högre upp istället, och trycka ner dem längre, säger Kim Vaattovaara.

Matchbilden blir precis som man väntat sig. Det flyger och far i alla möjliga och omöjliga riktningar och det enda vackra i det är att det ser ut som fotboll från för länge sedan.

Ingenting tillåter perfekta passningar eller posessionspel. Det är bara kamp som fungerar.

Eker Örebro känns åtminstone inledningsvis bättre på att stångas, men trots att de kommer till fler farliga lägen tidigt så är det ändå Sylvia som tar ledningen i den 38' minuten. 

Det är Ares Sadri som gör mål efter en passning från Joshua Sievertsen som skär rakt igenom hela hemmalagets centrala linje och hamnar hos honom på topp. Sadri är aningen markerad, men lurar Ekerspelarna genom att byta fot innan han sätter bollen i bortre krysset.

Andra halvlek liknar den första. Fukten och kylan gör en stel. Det blir svårt att ta anteckningar, och vi sätter oss längst fram högst upp i IFK-bussen och tittar på matchen genom en regnig ruta. Pratar om ifall Sylvia bara ska spela av de sista 45 minuterna, allt medan Eker pressar på för ett kvitteringsmål.

Kanske borde man stanna klockan, säger en i sällskapet. Så att det inte tar slut.

Det är inte matchen han menar.

Känslan av försäsong släpper inte -ihärdig som förnekelse är den, och minuterna går.

Eker Örebro hinner skapa tre möjligheter som det borde bli mål på men har såväl leran som Kevin Eriksson och målställningen emot sig, och istället blir det Sylvia som ökar på ledningen till 2-0 efter att Melker Spångberg  serverat Edvin Devic som inte gör några misstag när han kommer mot målvakten.

3-0 blir det en dryg kvart senare. Det är Wille Holmberg, som inledde sin säsong i IFKs u17 och sedan flyttades upp till U19 och Sylvia som får göra sitt första mål i Sylvia och på den här nivån.

På tilläggstid får Eker Örebro reducera genom Ebbe Wingermark, men vid det här laget struntar hemmapubliken på de träbackar som utgör läktaren i hur matchen här går. Åtvidaberg har nämligen slagit Huddinge, vilket betyder att Eker är säkra. De kommer spela division 2 nästa säsong. De bränner av klubbsången och firar.

Själva går vi på den uppregnade grusgången, tillbaka till bussen och kan inte ta in att det är slut.

- Eker är verkligen inte ofarliga. Jag tycker vi blir lite väl långa när vi är samlade i andra halvlek, säger Kim Vaattovaara när spelarna och ledarna lastat in allt. Och det gör att de kan skicka ner en massa längre bollar, trycka in dem bakom oss och vinna andrabollar. Vi behöver etablera oss på deras planhalva och inte fastna på vår egen, och vi genomför ett par byten för att få till det här. 

Därefter blir vi starkare och gör också två mål på lite drygt en kvart. Sedan blir det lite ironiskt att de som haft rätt många rätt bra chanser får reducera först sedan Ebbe Wingermark skjuter bollen på sitt eget stödjeben, och så blir det ett friläge av det. Det är inget vi kan råda över, inget fel vi gör som leder till att de reducerar, det är bara en av alla saker det inte går att planera för som händer.

Jag tycker vi genomför den här matchen så bra vi kan efter förutsättningarna, och det är skönt att få avsluta med en seger.

Han fortsätter: Efter förlusten mot Nyköpings BIS sa vi att vi skulle vinna de tre återstående matcherna och knyta ihop säsongen så snyggt vi kunde och det tycker jag vi lyckades med.

Sen vill jag ge samtliga spelare en eloge för hur de klarat av att ta sig an de här senaste veckorna med allt som varit runt omkring. De har visat att de klarat av att filtrera bort bruset och fokusera på det de kan påverka. Det ska de vara väldigt nöjda med, det är inte lätt alla gånger.

Skymningen faller snabbt såhär års, och när vi kör ut ur Örebro är det nästan mörkt redan.

Hemma i Norrköping hänger mörkret mellan gatorna som mörkläggningsgardiner och gatubelysningen kämpar.

Det kanske inte verkade som det, men nu är det slut.