1 - 1

Arlind fick med sig en straff som ledde till 1-1 målet.

Dags för match igen, den tredje på bara en vecka och många spelare som varit med i alla dessa.

IFK börjar trevande och spelar ett kortpassningsspel av rätt hygglig klass. Men längre än till sista tredjedelen kommer man inte då det är mycket felpass och bolltapp högre upp i banan. Bakåt känns det säkert då Färgelanda aldrig anfaller med mer än 2-3 spelare.

Hela halvleken ser egentligen ut såhär men Färgelanda får mer att säga till om ju längre halvleken lider. Vi har lite långtskott, oftast ifrån Christoff Sjöqvist, men inget som egentligen oroar deras målvakt. Farligaste chansen för IFK:s del har Arlind som får rena gatan på vänsterkanten och kommer in och avslutar rakt på målvakten. Snett inåt bakåt eller upp i nättaket och vi hade haft 1-0 för kamraterna.

Färgelanda som sagt, bet sig in mer och mer i halvleken och får ett superläge där vi dribblar som sista man men Färgelandaspelaren missar friläget efter en bra räddning av Sevve. Men, med halvlekens sista spark ska Färgelanda ta ledningen efter en frispark på egen planhalva. Det blir ett missförstånd ifkspelarna emellan och motståndarna vinner bollen och sätter friläget och ett onödigt ledningsmål för Färgelanda innan domaren blåser för halvlek.

I andra halvlek var det bara blåvit för hela slanten. "Tjomping" kommer in på mitten och dominerar mittfältet i andra halvlek. Vårdar bollen och hittar bra passningar upp på de offensiva spelarna som får allt mer ytor.

Det är rena frilägen som missas, skottförsök från straffområdeslinjen och det är en hel kavalkad av målchanser som missas. Men till slut så får vi en straff med tio minuter kvar som Miljan Nacic sätter säkert. Den straffen var riktigt billig och jag tror att om Färgelanda fått en sån straff så hade det varit stora protester från kamraterna. Men straff blev det och mål likaså.

Chanserna fortsatte att komma för att sätta ett ledningsmål men den rätta skärpan fanns inte och Färgelanda hade inte orken att skapa några heta chanser. Dom fick mest inrikta sig på försvarsspel och kontra. Kontringarna som uppstod redde backlinjen ur med den äran och det kändes aldrig farligt.

Det som kändes mest positivt med matchen var att vi tog över allt mer under matchen. Fastän det var den tredje matchen på sju dagar så orkade vi mala på. Känns som att vi konditionsmässigt står oss mycket starkare just nu än vid samma tidpunkt förra året.

Nu väntar det en hel träningsvecka innan vi nästa lördag, 14.00, möter Stigen på Granngården. Hoppas att vädret är bättre då.

// Karlström