2 - 1

Solfjäderstaden IBK - IBF Linköping 2-1

(1-1, 1-0, 0-0)

Skott på mål: 28-21 (7-8, 14-8, 7-5)

Lite bittert att skriva idag, det är i skrivande stund kväll och lite drygt ett dygn efter att vi åkt på vår första förlust i årets Division 2.

Jag känner inte att jag vill överanalysera den här matchen. Vi har haft två tuffa veckor inför med massor av sjukdomar och även några skador. Truppen är fortsatt skadeskjuten, på kvällens träning saknades nästan 2/3 av truppen pga sjukdom, så det är skönt att det är två veckor till nästa match.

Det fanns ingen ork och ingen glöd från vår sida när höstens viktigaste match skulle spelas tyvärr. Det var också tydligt att det var nervöst. Detta är ingen kritik mot er tjejer i laget! Jag tycker att alla kämpade och gjorde vad de kunde efter de förutsättningar som var. Krutet saknades tyvärr. All speed och allt tryck i spelet från matcherna innan var som bortblåst.

Vi hade en idé om vad vi ville göra i den här matchen, en idé som vi inte alls orkade genomföra denna söndag tyvärr. Istället fick vi mest ägna oss åt försvar, vilket vi iof är bra på, men det är tråkigt när det inte alls var planen.

Vi var iaf med hela matchen och höll spänningen uppe. Ett mycket snyggt PP-mål levererades (Jenka målskytt, Rosa assist) och det var nära att samma variant också i slutsekunderna gav oss en pinne då Jenka var en hårsmån från att göra sitt andra för kvällen.

Men inget snack, den här aftonen var Fjäderns och de förtjänade absolut sina tre pinnar!

Det är bittert att vi hamnar i den här situationen till just den här matchen, vi har kämpat sen i maj (ett halvår!) för att vara redo just den här dagen och så går allt emot oss. Livet är hårt!

Men nu får det vara nog med depp! Tack vare vår grymma start på serien inför den här matchen och vår vansinniga målskillnad så är läget ändå väldigt bra! Nu får vi ånga på och ta våra poäng så får vi ta vår revansch i vår sen! Jobbigt bara att det är så länge tills chansen att ta revansch infinner sig...

Vi gjorde nog vad vi kunde denna dag och nu är det bara att glömma och gå vidare...

/Bitter coach som lovar att vara glad igen på onsdag!