Stora silvret!

Det är nästan så att man lagt ett karbonpapper på föregående års höstsäsong, när man tittar på resultaten för årets dito.

Förra året avslutade vi våren med att förlora mot Mantorp, för att sedan gå obesegrade hela hösten. I år förlorade vi mot Mantorp i höstprologen, för att sedan gå obesegrade resterande matcher.

Mycket slit, lite tur, men framför allt har vi spelat klokt i många matcher. Vi är inte alltid det mest bollförande laget, men det behöver man inte alltid vara. Helgens avslutning borta mot Skeninge är ett utmärkt exempel. SIK för matchen under i stort sett hela första halvlek, vi har motvind, solen i ögonen etc. Spelarna på plan tar ansvar och inser att vi bara ska spela av den här halvleken, vilket vi gör på ett utmärkt sätt, förutom en miss i kommunikationen i 43:e minuten som renderar i 1-0 för hemmalaget.

I andra kommer Oscar in på mitten, direkt från jobbet ett antal mil bort, och är precis den injektion som vi hade hoppats på. Två snabba mål för laget och sedan försvarar vi det hela på ett mycket bra sätt.

Tre poäng och en säkrad andraplats, något som vi är otroligt nöjda med.

Säsongen avslutas på onsdag med en enklare träning, innan vi tar välförtjänt vila i X antal veckor. Hur ledarstab och spelartrupp ser ut då, eller om vi har ett eller två seniorlag, det står än så länge skrivet i stjärnorna.

Väl mött!