Vi gör en helt klart godkänd match idag, äh vi ska inte vara så blygsamma, vi spelar bra och stablit mot ett lag som faktiskt är rätt svårspelat. Men det vi tar med oss är att Wikström var sex sekunder från att hålla nollan och vi kunde inte hjälpa honom med det.

Berättelsefabriken har gjort något som få (om ens något mer) lag klarat de senaste fyra-fem åren, och det är att komma upp i ettan som nytt lag, och sedan etablera sig där, därför var det Gameday-mode från uppstigning idag. Ja i alla fall från lunch.

Vi ställde upp med Wikström i mål

Jonas med Richard och Ludde med Ståhl på backen.

Westerlind center med Erkki och Åkesson i första kedjan, och Calle mellan Anders och Björn i andra.

Al Bandy tog initiativet direkt med en vunnen första tekning, viktigaste tekningen på hela matchen. Förde spelet fint, men lyckdes inte få in bollen. Strax innan frustrationen över att inte göra mål, och rädslan över att de skulle få första målet, var på väg att infinna sig, så klev Erkki fram. Årets poängkung så långt slickade upp ett direktskott otagbart över målvaktens axel. 1-0 gött och arbetsro. Westerlind gjorde 2-0 på en wolley, Richard gjorde sin första strut på länge och det rullade på fint. Wikström avvärjde fint de farliga ströchanser som Berättelsefabriken skaffade sig på kontringar, men effektivast mor kontringarna var våra backar som samtliga kändes suväräna på att läsa spelet och kliva upp och bryta tidigt.

Matchens roligaste situation så här i efterhand när vi trots allt vann med betryggande siffror. Da da dah... Björn Hallblads straff, åtta man säger: "tänk på att INTE dra den bakåt". Vad händer? Jo den annars så speedige Björn går i SlowMo och kommer tre meter innan han blivit avblåst för att dragit bollen bakåt.

Off the short list för potentiella straffläggare i cuper.