Dela nyhet
Skratt och gråt i Habo Honda Cup
30 jun 2019 3 kommentarer
Anderstorp besökte i helgen Habo Honda Cup.
Detta var en upplevelse som bjöd på såväl skratt som gråt.
Men när killarna ser tillbaka på cupen lär de bara göra det med glädje.
Innan denna krönika startar på riktigt är det två saker som jag vill säga. En sak till dig som enbart är läsare, och en sak till dig som också är förälder till någon av spelarna.
Till dig som läsare: Detta kommer att bli en tämligen lång text, så om du vill ha en sammanfattning kan du scrolla ner till slutet så hittar du en där.
Till dig som förälder: Jag tycker inte att det ligger an på mig att påtala hur du ska sköta uppfostran av ditt barn, men nu kommer jag att göra ett undantag. Krama om din son och ge honom en rejält berömmande klapp på axeln. För det förtjänar han. Som ledare kan man inte känna annat än stolthet över att få äran att ta hand om så fina killar under en helg. Alla skötte sig exemplariskt, såväl på som utanför planen.
Så var det avklarat.
Anderstorps IF:s P09-lag hade aldrig tidigare deltagit i en cup med övernattning, så det fanns en viss osäkerhet i ledarstaben över hur detta skulle gå. Skulle barnen kunna somna på natten eller skulle de be om att få bli hämtade av föräldrarna? Skulle de kunna hålla sams eller skulle det bli friktion och bråk? Och inte minst: Skulle de gå på disco för att dansa eller för att köpa godis? Frågorna var många. Men detta var ju i första hand en fotbollscup där just fotbollen skulle vara central, och hur skulle det gå på den fronten?
När vi anlände till Slättens IP i Habo hade morgonen fortfarande inte gått över i förmiddag. Första matchen startade klockan 9 och spelarna var väl inte helt vana vid att börja spela så tidigt efter en bilresa på drygt en timme. Trots detta gjorde de en starkt insats i första matchen mot Finlandia/Pallo, som trots sitt lagnamn inte kom från Finland utan från Göteborg. Anderstorp skapade en del bra chanser men hade inte riktigt marginalerna med sig i avgörande skeden. Matchen var jämn och ett oavgjort resultat hade nog inte varit helt ologiskt, men matchen slutade med förlust, 1-2. Rättvist eller orättvist? Min åsikt är att ett fotbollsresultat alltid är rättvist, då det handlar om att göra fler mål än motståndaren och det lag som gör flest mål vinner allt som oftast.
I andra matchen var Anderstorp rejält sugna på att revanschera sig. Nu skulle man ta de viktiga löpningarna, både offensivt och defensivt. Ett problem var dock att det hade hunnit bli rejält varmt och vi hade bara tre avbytare med oss. Kraften räckte inte hela vägen helt enkelt. Dessutom var Taberg bättre, så då kan ju en boxare räkna ut att det blev riktigt tufft. Matchen slutade med förslust 1-5, och Taberg förtjänade segern utan omsvep och krusiduller. Men siffrorna speglade inte riktigt spelet på plan. Förlust med ett par mål hade varit mer målande för hur matchen såg ut.
Efter den matchen var det dags att styra kosan mot skolan för att äta lunch och slappa. Så hemskt mycket slappa blev det dock inte för de flesta av killarna. Har man ingen boll att leka med så hittar man på andra saker. En populär aktivitet var "ta", vilket inte direkt sparar energi, men det är ju svårt att hålla tillbaka barn som vill röra på sig.
Efter "vilan" väntade dagens tredje match och nu vore det väl sjutton (nej, "sjutton" är inte en svordom utan ett nummer) om det inte skulle kunna bli seger.Bankeryd (och värmen) stod för motståndet. Nu kanske det låter som att jag tjatar onödigt mycket om värmen, men det var faktiskt onödigt mycket värme, så det går ju på ett ut. Typ. Eller något.
Hur som helst så såg det riktigt bra ut. Anderstorp tog ledningen med 1-0 och spelade väldigt bra. Man sprang med en helt annan frenesi än tidigare under dagen och detta skapade förvirring och luckor i motståndarnas försvar. Dessutom hittade fler och fler passningar fram till rätt adress. Och strax efter 1-0 var det oerhört nära 2-0. Men ribban räddade Bankeryd den gången. I stället kunde Bankeryd, kvittera och ta över ledningen. Orken tröt i Anderstorp men man fortsatte ändå att jobba fram chanser. Ytterligare två gånger prickade vi ribban. Bankeryd hade betydligt mer lycka i sina avslut och de fick in ytterligare en boll. Förlust med 1-3 och det var inga glada miner i Anderstorpslägret. Ledarna försökte gaska upp spelarna med att skämta om att det är så det går om man kör för mycket crossbar-challenge, och att om man nu ska göra det så är det bättre att göra det på femmannamål eftersom bollen då går in under ribban i ett sjumannamål. Men inte ens så högoktaniga skämt fick spelarna att ens fundera på att dra på smilbanden. Ja, ni förstår hur besvikna de måste ha varit.
Men spelarna fick faktiskt ändå vara med om en seger under lördagen. Efter middagen samlades spelarna ihop och färden gick till en restaurang som visade VM-matchen mellan Sverige och Tyskland. En del tyckte i och för sig att mobiltelefonerna var mer intressanta, men faktum är att det var Anderstorps tioåringar som skapade stämning på restaurangen med sina hejaramsor. Stor eloge där! Segerjublet efter bragden (nu menar jag faktiskt landslagets bragd och inte killarnas, även om de på någon nivå i någon dimension säkert ingjöt mod i landslagsspelarna) var massivt. Och kvällen var inte ens slut.
Nu väntade disco, och därmed svaret på en av frågorna i inledningen. Killarna gick på disco för att köpa godis och inget annat. De besökte själva dansgolvet under nästan 30 sekunder och en av spelarna hann under denna tid släppa kommentaren: "Detta är ju jätteläskigt".
Lekparken utanför var uppenbarligen betydligt mer intressant.
Vi kan ju ta ytterligare en av de inledande frågorna medan vi ändå håller på. Skulle barnen hålla sams eller skulle det uppstå friktion och bråk? Svaret på det är att de skulle hålla sams. Hela tiden. Det mest dramatiska utanför planen var en sprucken fantaburk som sprutade ner kläder och telefoner, och en flygande calippoglass som med minsta marginal missade ett huvud. Och då kom calippoglassen inte ens från en spelare i vårt lag. End of story när det kommer till det.
Inte heller det där med läggning var något problem. Killarna fick möjlighet att springa/leka av sig rejält innan vi sa till dem att det var dags att sova, och detta var en uppenbarligen en bra taktik. För när det väl var dags att stänga av telefonerna och vara tysta tog det inte många minuter förrän alla sov.
Ny dag, nya möjligheter.
Efter en stabil frukost skulle det minsann hända. Vi skulle vinna en match i Habo Honda Cup.
Habo stod för motståndet och Anderstorp började bäst. Vi tog även ledningen med 1-0 och tryckte på rejält på Habos planhalva. Sen hände det lite grejer. En spelare skadade armen och strax därefter träffade Habo stolpen (vilket vi givetvis också hade lyckats med tidigare under matchen). Frågan är om inte dessa händelser gjorde Anderstorpsspelarna lite skärrade och nervösa, för man tappade markering och löpvilja för en kort stund. Och då kom kvitteringen. Att det trots allt blev oavgjort var en klen tröst.
Lunch och "vila" igen innan helgens sista match skulle starta.
Nu var det Harrie FF som skulle besegras. Och ännu en gång tog Anderstorp ledningen. Men säg den lycka som varar under en helg i Habo.
Harrie både kvitterade och tog över ledningen innan matchen var slut och tårarna var många hos Anderstorp. Spelarna var riktigt besvikna. Men säg den besvikelse som varar under en helg i Habo.
En avslutning i form av bad i Vättern kan få vilken nedstämdhet som helst att glömmas bort.
Här kommer nu den utlovade sammanfattningen.
Laget spelade fem matcher under sin första övernattningscup. Det blev förlust i de tre matcher som spelades på lördagen, med siffrorna 1-2, 1-5, 1-3. På söndagen spelades två matcher och de slutade 1-1 och förlust med 1-2. Vädret var extremt varmt, runt 30 grader, och barnen var glada över att vara där, men ledsna över att inte vinna någon match.
Kommentarer
Sophie 30 jun 2019
Stort tack till er ledare som gjort ett fantastiskt jobb och för att ni har gjort denna helgen möjlig att genomföra tillsammans med grabbarna! Det uppskattas verkligen😊 Jag har en väldigt trött men nöjd och glad kille här hemma. Trevlig semester!
Isac Erlandsson 30 jun 2019
Håller med ovanstående!! Ett stort tack till er ledare som gjorde detta möjligt för våra barn😊 Trevlig semester! / Eva
Emma Lindén 30 jun 2019
Det är en fröjd att läsa dessa referat, tack Mattias! Härliga killar i ett härligt lag! Keep up the good work.