Dela nyhet
Boxholm - Linköping, 5-9 (1-3, 1-4, 3-2)
27 okt 2017 0 kommentarer
Fredagskväll och bortamatch mot Boxholm. Laget har öppnat tveksamt med en inspelad poäng på fyra matcher. Efter en bra träningsvecka med fler spelare och bättre tempo än tidigare under de inledande träningarna var förväntningarna försiktigt positiva. Det skulle visa sig bli en trivsam kväll i Östergötlands utkant.
I bilen på väg ned mot matchen pratade coach Gidlöv och jag om att det vore gynnsamt för laget att ta med sig en gedigen seger. Flera mål framåt och ett disciplinerat försvarsspel. En seger med 8-3 skulle passa bra för vår utveckling. Vi har onekligen förutsättningarna att spela en innebandy som tveklöst ska kunna generera en dylik vinst.
Efter sextio spelade minuter slutade matchen i seger med 9-5. Hyfsat planenligt även om Boxholm tilläts reducera några gånger i den avslutande perioden som inte helt motsvarar det vi hoppas prestera framöver.
Ser vi till den pedagogiska sidan av vår process och utveckling kunde vi inte bett om ett bättre matchscenario. Vi har under några veckor återkommit till mantrat om att när vi gör saker rätt så ser det bra ut. Rent av "jävligt bra ut" om man frågar Max Johnson.
Segern innebär att vi får utdelning på den insats vi lagt ner under veckan. Vi ser att det vi tränar på faktiskt fungerar. Samtidigt går vi från matchen lite förbannade för att vi inte kunnat stänga tillställningen tidigare och tydligare. Det ger att vi lättare kan motivera nötande på detaljer som handlar om det vi vill utveckla. Viljan att bli bättre, att ta direktiv och bejakandet av det dubbla ansvaret börja krypa in under skinnet på laget.
Vi inleder matchen bra. Ännu en gång gör vi mål redan i matchens första minut. Ludwig Bernholtz nyper till direkt på en passning från vinnaren av matchens ost - priset som bästa spelare - Lucas Karlsson. Matchen står sedan och väger där vi ligger steget före i de flesta sammanhang utan att få utdelning.
Istället kan Boxholm kvittera efter en situation vi har haft problem med tidigare. Vårt spel bygger på att överbelasta bollsidan och på centersidan har vi stundtals problem med att komma ut i pressen på önskat sätt.Några byten senare återtar vi kontrollen då först Isak Badic, assisterad av August Forsberg, följt av Niclas Jakauby, vackert framspelade av Lucas "Osten" Karlsson, låter oss gå till pausvila med ledning på bortaplan med 1-3.
Positiva tongångar i omklädningsrummet där vi framförallt vill förvalta inställningen och det hårda jobbet med och utan boll. Den andra perioden blir än mer framgångsrik än den första. Carl Wiktorsson ser piggare ut än tidigare och följer upp ett riktigt vasst försvarsspel matchen igenom med att också smeka in en boll efter frislag i offensivt hörn. Osten med en gratisassist.
Målmässigt stannar matchen av i en knapp kvart innan det smäller till på allvar under periodens avslutande fyra minuter. Innan dess har vi hunnit med att spela riktigt bra i numerärt överläge där det är ett under att Max inte sätter en av sina två påtagligt vassa chanser.
Jakauby gör sitt andra för dagen, fri med målvakten chockar han alla inklusive sig själv genom att dra bortakeepern och lägga in bollen över mållinjen. 1-5 är resultatet av ett disciplinerat försvarsspel, tydliga spelvändningar och bra fart och kvalitet i passningsspelet. Boxholms reducering blir mer av akademisk art när vi avslutar perioden med att göra både 2-6 och 2-7 där Max Johnson markerar missnöje med de tidigare missarna i PP och revanscherar sig på bästa sätt. På nytt ligger en bra laginsats bakom och de avslutande passningarna levereras av Badic, som växer för varje match, och August Forsberg som har bidragit med precis det vi behöver när han kom från FBC.
Den avslutande perioden har två ansikten. Pausen används till att på nytt trycka på det vi vill göra för att tvinga Boxholm att, så långt som möjligt. spela innebandy på våra villkor. Första tio minuterna fortsätter vi på inslagen väg och har ett tag ledningen med sju mål där inbytte Martin Palmqvist (Forsberg) och Badic (Osten) ger oss riktigt bra känsla på bänken.
När sedan Boxholm väljer att kliva på för fullt får vi det svårt. Det första ingripandet tar lite längre tid är tidigare och det straffas vi för. Hemmalagets press tillåts, mer än något annat, att få utdelning. Direktiven i time-outen har svårt att leta sig ut på banan. Tre hemmamål under matchens avslutning känns onödigt och slarvigt, men ger samtidigt en medveten insikt om vad en liten, liten nedgång i fokus, insats och det att jobba för laget kan få för konsekvenser.
Nu är det inte värre än att det svider lite, trots en betryggande seger. Det är bra. Vi ska definitivt vara nöjde med den totala insatsen, med tre poäng och klart förbättrad målskillnad. Samtidigt ska vi motiveras till att prestera bättre redan nästa fredag. Då gästar IBF Norrköping oss i Folkungahallen.
Följ gärna lagets utveckling på plats. 19:15 sparkar vi igång nästa helg.
Från sargkanten - Samuel Rosenkvist