Dela nyhet
Från mörker till ljus...
28 maj 2016 0 kommentarer
IFK Ölme åkte till Säffle för att ta sig an serieledande SK Sifhälla. Förra gången IFK Ölme var på besök på plastplanen, då mot Säffle FF, så höll det på att gå illa direkt i början av matchen. Bollen beter sig ju inte riktigt likadant när den studsar på konstgräset, som den gör på en gammal hederlig gräsplan. Om det bara var det som gjorde att Sifhälla började bäst låter jag vara osagt. Men nästan innan matchen hade börjat, så stod det 2-0 i målprotokollet och mellan målen så stod Jerker för en fantomräddning, annars så hade det kunnat vara 3-0 redan efter 7 minuters spel! Tanken slog mig mer än en gång att jag borde satt mig i TV-soffan istället för att åka en timmes bilfärd till Säffle…
Men spelet började jämna ut sig lite efterhand och Ölme gick över till en 4-3-3 uppställning och man fick känslan av att ”vi” kanske skulle kunna peta in en reduceringsboll innan paus. Men den känslan var felaktig…för det blev mycket mer än så. Efter en grymt bra långpassning ifrån Robin till Håkan, så serverade den sistnämnda bollen perfekt till Jörgen, som blev helt fri och lugnt och rutinerat rullade bollen i mål bredvid Sifhälla-målvakten. Matchuret stod nu på 36 min. Nu fick Ölmespelarna luft under vingarna och efter en ännu en bra långpassning, denna gången signerad av Marcus J på högerkanten. Kunde en stark Jonas hålla undan sin försvarare och skjuta bollen i stolpens insida och vidare in i nätmaskorna. 2-2 var ett faktum. Men mycket vill ha mer och på övertid i den första halvleken tvingar Ölme fram en hörna och på den så gör Kimi 2-3! Ölmingarna hade nu i trippelbemärkelse, gått ifrån zero to heroes på tio minuter i slutet av första halvleken.
Sifhällaspelarna skall vara glada för att det blev pausvila sen för de var i chockstadie och det kunde nog blivit 2 mål till om det återstått ett par minuter av första halvlek. Otroligt skönt att gå till pausvila med en 3-2 ledning efter den svaga inledningen.
Andra halvlek börjar med lite mer avvaktande spel, en kvart in i halvleken verkar det som den värsta chocken har lagt sig hos Sifhälla och någon minut senare har de ett ruskigt bra läge att kvittera, men skottet går precis över ribban. Ölme sticker fram något runt 70:e minuten och har en halvfarlig hörna, men i övrigt inte så mycket. Däremot trycker Sifhälla på nu och det känns som att en kvittering ligger i luften. Runt 75:e minuten skapar de en chans och bollen ser inte ut att vara mer än en halvmeter ifrån målet nere vid Jerkers vänstra stolpe, men tillsammans med en försvarare lyckas de freda målet ifrån påhälsning. Någon minut senare har de även en farlig frispark men den rensas undan i straffområdet. I 83:e minuten så hoppas man att matchen skall avgöras till ”vår” favör och det är genom en dubbelchans där Håkan först skjuter men målvakten parerar och lämnar en retur och på den är Jonas framme, men även denna gång är keepern i vägen. Hemmalaget skapar en sista chans och det är genom ett inlägg, eller så var det menat som en form av lobbskott. I vilket fall som helst seglar bollen precis över ribban och det är tveksamt om Jerker hade nått den om den varit lite lägre. I sista minuterna har Ölme genom Jonas ett bra skott, men målvakten lyckas på något sätt vända sig i luften och göra en kanonräddning. Ölme håller sedan undan och det är en mycket trevlig läsning att titta upp på resultattavlan och läsa SK Sifhälla två och IFK Ölme tre.
Grymt jobbat av grabbarna att vända matchen efter den bedrövliga inledningen. Som Fredrik sa efter matchen, de växte in i det och när de ställde om till en mer offensiv uppställning, så blev det ett mycket bättre spel. Bara att hålla med, det blev helt klart en bättre bredd i anfallsspelet med tre på topp.
Nu stoltserar vi ensamma i topp på 18 poäng och tabellen under jämnas ut mer och mer efter den här omgången. Nästa vecka möter vi Forshaga IF hemma och då hoppas vi på en ny viktoria.
Ja så här i efterhand ångrar jag inte att jag valde bort TV-soffan, för visst smakar segerns sötma mycket bättre när man får kämpa för den!? Den där timmes bilfärden hem var inte särskilt lång när man satt med ett leende på läpparna.