Summering U17-SM 2012

21 apr 2012 0 kommentarer

Bilden lånad av http://u17sm.tuvevolley.se/

Äntligen dags för Göteborg!

En tuff lottning där vi får Sollentuna, Engelholm och Norsjö i vår grupp. Dagen innan avresa meddelar Johanna AL att hon inte kan följa med då hon är sjuk. Men åtta förväntansfulla tjejer och tre ledare samlades vid järnvägsstationen för avresa i ”stenålderståg”. Väl i Göteborg laddar vi på lite olika sätt. Två av ledarna ger sig ut på ett löppass och sex av åtta tjejer lyckas att fastna i hissen ca 45 minuter med de övriga två tjejer och en ledare troget vaktande utanför! Inget ont som inte för något gott med sig. Hotellet bjuder på taxi till Valhalla dagen efter.

Efter middagen ses vi för traditionsenlig taktikgenomgång. Johanna P passar på att visa upp en ny spännande frisyr, fixad av övriga tjejer i rummet.

Den tuffa gruppen gör att vi sätter upp ett resultatmål att vinna minst ett set under lördagen. Övriga mål: våga, tänka framåt, positivt pepp, täcka upp.

Nervösast av alla är Hanna som i rollen som lagkapten ska springa in med Orionskylten på invigningen, men allt går jättebra.

Orion – Norsjö 1-2 (11-25, 28-26, 12-15)

Seg start, nervöst. Osäkra lyft och servemissar. Helt plötsligt låg vi under med tio poäng. Det var ju precis så här det inte skulle bli. Men vi insåg att vi ofta stod rätt, det gällde bara att lyfta lugnt. Varje beröring, varje boll. Bättre och bättre gjorde att vi vann andra set och hotade lite i tredje utan att vara riktigt nära. Mycket bra inställning hos tjejerna avslutningsvis trots att vi stördes av många ombollar och en domarmiss i ett känsligt läge.

Målet för dagen uppnått. Ett set vunnet.

Orion – Sollentuna 0-2 (8-25, 10-25)

Totalt utservade och utspelade av blivande svenska mästarna! En hel del strul denna match. Under insmashningen får Elin ett par bollar rakt i ansiktet. När det är dags att börja spela känner Hanna att hon är låg på grund av sin diabetes och vi får snabbt ändra uppställningen. I mitten på andra set springer Johanna P ut bland publiken för att rädda en boll. När hon reser upp faller hon ihop och svimmar. Totalt kaos utbryter. Som tur är mamma Annika med i hallen och tar hand om Johanna. Vi andra spelar nervöst vidare och kan när matchen är slut vinka adjö till en nu piggare Johanna som åker till akuten för lite rutinkontroll. Många incidenter men det påverkade egentligen aldrig resultatet. Sollentuna var dyngbra.

Orion – Engelholm 1-2 (25-17, 14-25, 7-15)

Mycket bra första set där vi uppnår målet, fem snygga egna anfall. I andra set toppar Engelholm laget och vi förlorar setet. Tredje set slutar även det med förlust, men vi skakar om blivande bronsmedaljörerna som får spela på sin högsta nivå för att slå oss.

Återigen bra av tjejerna som inte låter sig störas av ett strulande sekretariat som inte alls var med i matchen utan kollade mer på matchen bredvid. Inte matchavgörande på nåt vis, men irriterande. I alla fall tyckte ass. coachen det mest av alla…

Sammanfattningsvis en bra lördag, men spel på bra nivå av oss om vi glömmer bort starten på dagen.
Kvällen avslutades med traditionsenlig utdelning av internpriser i form av prydnadsbokstäver detta år.

S: Serve. För modet att gå på överarmsserve. Elin!

B: Block. För avgörande block i tufft läge som gav setboll. Hanna!

A: Attackvilja. För viljan att alltid attackera. Jennifer!

O: Offervilja. För offervilja så att hon svimmade. Johanna P!

Orion – Tuve 0-2 (22-25, 24-26)

Dags för revansch då vi förlorade semifinalen i kvalet mot just Tuve. Decimerade till sju spelare startar vi i alla fall dagen med en bra och snabb promenad till hallen.

Sen var det slut på det som var bra, för i matchen når vi inte alls upp till den standard vi skulle kunna ha. Vi är stillastående, vi täcker inte upp och kan mycket bättre.

Orion – Kolbäck 0-2 ( 21-25, 25-27)

Bryt och börja om. Vi började med att gå till en ny modern hall, MED syre, utrymme mellan planerna och egna stolpar till varje nät, otroligt skönt!

Pernilla (VÄIF) hade varnat för bra servar, vilket vi fick känna på främst i andra set. Bra tryck och även en och annan retlig servenätrullare. Ännu en förlust, bättre spel, Hanna utsedd till matchens lirare.

Orion – Vallentuna 2-1 (25-23, 12-25, 17-15)

En riktig kämparmatch där vi hittade centeranfallen igen för första gången denna helg. Skönt! Att ha lite mer utrymme, gynnade även våra servar. Trots detta såg det verkligen ut som om vi skulle gå igenom detta SM utan en enda seger. Underläge 11-14 i sista set och coacherna funderar på vad som ska sägas till tjejerna efteråt. Vi kom inte på något. Kanske att vi visste att vi kunde resa oss igen och att även vi, precis som tjejerna, hela tiden tänker att nästa boll är vår, för det var den… Och nästa och nästa…. Mycket skönt att få avsluta med en seger!

Efteråt delas sista bokstaven ut.

H: Hjältemodig insats. Pressade servar som gav oss setet och matchen. En enda miss hade gett motsatt resultat. Andrea.

Sammanfattning:

+ Framåttänket.

+ Ger inte upp, trots setbollar. 24-26, 25-27, 17-15, 28-26.

+ Tjejernas sätt/inställning att sätta upp mål och prata volleyboll.

+ Fokus och vilja.

+ Bra hejarklack!

Bara att träna vidare och fortsätta höja nivån. Vi behöver mer erfarenhet och mer träning för att utveckla teknik, spelsinne och kvalitet.

I årets U17-lag hade vi endast en 96:a, vi tappar alltså bara en spelare till nästa år.

Nästa år….

2,3 Glenn!