1 - 2

Höstens första seriematch blev en nervkittlande tillställning. Efter att, under större delen av matchen, varit det spelförande laget kom det som ett "slag på käften" när hemmalaget gjorde 1-0.  Knappast rättvist och fler än jag började nog misströsta lite. Som om inte baklängesmålet var nog, fick vi strax efter Jonas Strömholm frilägesutvisad. Inte mycket att säga om utvisningen, ett lätt beslut för flöjtaren.

Utvisningen gjorde att tanken på tre-backslinje sista 20 kom naturligt. Med 10 minuter kvar får vi till slut in bollen efter att keepern släppt retur och Christian Backström påpassligt rakade in bollen.

Nu fick vi en självförtroendeboost och öste på med allt vi hade utan att för den delen släppa uppmärksamheten bakåt. Sen kom det....Årets mål alla katagorier.

Efter att ha drivit bollen ett par meter vänder Stoffe upp mot mål och avlossar "stora kanonen". Bollen går i en stenhård båge mot bortre krysset. 2-1 och tre pinnar bärgade. Pust. Jag är fortfarande, 2 timmar efter slutsignalen, anfådd av upphetsning. Nu var det verkligen vår tur att ha lite flyt i slutet av matchen. Vi har inte direkt varit bortskämda med den varan denna säsong. Förhoppningsvis vänder det nu.

Matchen visade tyvärr att vi alla, spelare och ledning, har ett och annat att jobba på när det gäller "snacket" på plan. Jag är den första att erkänna att mitt beteende inte är det bästa när jag står och "gafflar" med flöjtaren. Om jag biter ihop framöver, förväntar jag mig att ni andra också försöker lägga band på er.

Men, men....Skönt med en seger igen. Nu är det bara 8 kvar;)