1 - 2

Pust. Vilken pärs. 90 minuter av nervöst väntande resulterade i ett efterlängtat resultat. Trodde nog jag skulle bli gladare än vad jag blev över vinsten och säkrandet av andraplatsen och klubbens bästa placering på mycket, mycket länge. Men den förväntade glädjen blev istället en suck av lättnad.
Allt det vi tränat för, svettats för och längtat efter så länge var plötsligt där. Tvåa. Det tror jag ingen riktigt hade förväntat sig av oss. Förutom vi själva då. Nu får vi hoppas att det räcker. Att vi tillslut får den där efterlängtade uppflyttningen som klubben så desperat behöver. Men om det inte blir så, lovar jag att vi ska göra allt som står i vår makt för att förbättra oss till nästa år.
Men, vi har fortfarande en match kvar i serien i år. En match som inte påverkar vår placering alls, men som kan bli nog så avgörande för framtiden. Vinst, och självförtroendet får en rejäl boost. Kan även betyda att vi plockar placeringar i striden om "bästa tvåa". Dessutom vore det väl fantastiskt att bryta Handels rekordsvit i förlustfria matcher...

Matchen:

Vi började lite ängsligt. Det syntes verkligen vad matchen betydde. Vinst och vi var klara tvåor. Förlust eller oavgjort, och allt skulle avgöras i sista matchen.
Ac Camelen satte upp ett högt tempo i början av matchen och tryckte tillbaka oss längre och längre ner i banan. Vi fick inte till något ordnat spel alls. Tack och lov så skapade de inte speciellt mycket. Tyvärr gick Hossein sönder precis i början. Ingen aning om hur allvarligt det är. Bara hoppas att han är frisk snart. Efter ca kavarten spelad började vi få kontroll över bollen och bemästra planen mer och mer. Gång på gång hotade vi längst kanterna. Fina inlägg varvades med bollar på djupet. Helt plötsligt, efetr 17 spelade matcher, började vi slå krossbollar bakom deras ytterbackar, viket gjorde att vi fick mer och mer tryck på dem.
Så, mot slutet av första halvlek kom då det förlösande första målet. Babak (eller David) friställer den senare tidens hetaste spelare, Kaveh, med en perfkt boll i djupet. Kaveh kom helt fri med keepern och gjorde inget misstag. 1-0, helt rättvisst.

I andra gjorde vi ett par byten. Josef kom in på topp istället för en tröttkörd Kaveh och Jonas kom in och ersatte Robban. Även denna halvlek satte AC Camelen upp ett högt tempo. Denna gång tog det längre tid för oss att komma igång. En viss ängslan fanns visst kvar. Men i mitten av halvleken fick vi återigen kontroll på händelserna och började hota mer och mer. Gång efter annan kom vi till avslutningslägen mot ett allt mer tröttkört hemmalag. Men vid varje tillfälle så siktade vi på det amerikanska fotbollsmålet. Något så fruktansvärt dåligt skytte har jag nog aldrig sett.
Tillslut kom det då ändå. En perfekt långboll från Micke hittade Peter som behärskat la in bollen i mål. 2-0 och det kändes som om det var klart. Men icke sa nicke. Vår oförmåga till att stänga matcher bleb än en gång straffad. Strax efter vårat mål kom AC Camelen i genom i mitten. Efter ett par snabba passningar small det till. Klockren träff och bollen gick via ribban in i mål och helt plötsligt blev det spännande igen.
Tack och lov kunde vi hålla ut och fick till sist sträcka armarna i vädret och jubla.

Matchens spelare:

Jämt skägg mellan Keno och Babak. Keno slet enormt i mitten bakom Babak som trollade och dribblade vägvinnande.

Grej of the day:

Säkrandet av andraplatsen. Vad annars.