42 - 29

Två slutspelsklara lag, ett skulle få åka till Carlstad, ett till Märsta för att möta Arlanda. Ingen riktig dramatik alltså, mest intresserade var kanske de bägge motståndarlagen i semifinalerna. Och i och med att Stockholm till slut stod som segrare med 42-29 fanns det kanske tre vinnare denna dag...

Kryptiskt kanske... Men jag tar mig friheten att spekulera lite grand. Jag kan tänka mig att Arlanda, som ständigt haft svårt med Tyresös passattack, är ganska nöjda. Jag kan också tänka mig att Carlstad, som åtminstone förr om åren haft Stockholms komplex, men däremot enkelt avfärdat Tyresö, också är nöjda. Och Stockholm vann ju matchen och slipper åka så långt, så....

Tyresö har haft en tung säsong, och jag vet att coach Fred Armstrong trots allt är nöjd med att vara där han är nu, dvs i slutspel. Man har haft en tung vecka, en doping affär, skador och tunt med folk på träningarna. Men nyfikenheten var ändå stor på nye RB'n Rashaan Dumas. Denne motsvarade de högt ställda förväntningarna och trots sparsamt spel, då playbooken inte är helt inrepeterad, visade han prov på sin farlighet och var Tyresös klart bäste spelare.

Jämnt i en halvlek
Det var jämnt i en halvlek. Tyresö öppnade bra och Dumas fick göra sin första TD på svensk mark efter fem spelade minuter.

Då hade Andreas Johansson dessförinnan hunnit med en snygg interception på C-J Haraldssons passning. Smart drag för övrigt av Stockholm att vädra bägge sina QB's inför slutspelet. Haraldsson fick sen revansch när han hittade Oskar Dahlman för en TD på nästa drive. Då hade Stockholm nött sig fram på marken, men plötsligt öppnades allting upp och kvitteringen var ett faktum.

Johan Perlström och Dumas var männen bakom nästa TD och åter var det Dumas som fick avsluta, när han visade att han även kan fånga bollar i luften. Det kunde blivit en repris strax efter när Stockholm försökte svara. Oskar Dahlman var vidöppen när Haraldsson hittade honom med en perfekt 50 yards pass, men bolluslingen slank ur händerna på Dahlman.

Kvitteringen och ledning kom ändå strax efter, sedan Johan Wållgren fångat nyinkomne Carlos Ortuños passning över mitten och ställningen var 14-13.

Tyresö hade svårt när man kom in i Stockholms redzone och att kasta interceptions där håller inte. Jonas Cronström var först att utnyttja QB Håkan Erikssons misstag och räddade sitt lag. Dock svarade Tyresö med samma mynt strax efter när Tom Björdal fick tag på en förlupen boll från Ortuño.. Detta gav poängläge och Johan Perlström brottade sig till en TD i slutet på halvleken och efter Pontus Wests tvåpoängare kunde Tyresö gå till halvtidsvila med ledning 21-14.

Det var dock ett helt annat Mean Machine som kom ut i andra halvlek. Den offensiva linjen gjorde ett kanonjobb och Ortuños snabbhet kom till sin rätt allt medan Tyresös defense tröttnade.

Haraldssons catch vände matchen
Ortuño sprang själv in kvitteringen redan efter en och en halv minut och när C-J Haraldsson höll nästa Stockholms drive vid liv genom ett akrobatiskt catch på fjärde down, så gled allt över i hemmafavör.

Ronald Biro dansade igenom för 27-21. Ortuño hittade utrymme för ännu en TD strax efter. Då hade Tyresö haft lite otur med ett domslut. Ola Rugeland fick tag i Håkan Eriksson och nog tyckte jag han redan påbörjat sin passningsrörelse. Det tyckte inte domarna och det resulterade i en fumble och alltså TD spelet efter.

När Tyresö sen försökte svara så kom nästa interception. Fredrik Haraldsson knep bollen i egen endzone och där var matchen över.

Fjärde kvarten blev en transportsträcka, där lagen gick runt på manskapet. Det är ju trots allt betydligt viktigare matchen nästa helg. Ortuño sprang in för ännu en TD och Mario Santos fastställde slutresultatet genom att tröstmåla för Tyresö.

42-29 för Stockholm alltså, där Carlos Ortuño gjorde en stormatch. Stort plus även till den offensiva linjen för tändningen i andra halvlek. Adam Lindfors var det stora namnet defensivt och Ola Rugeland var som vanligt bra.

Hos gästerna visade Rashaan Dumas att han nog kan ställa till en hel del problem även för Carlstads topprankade defense. I övrigt kan man bättre på många håll, men det kändes som om den verkliga tändningen saknades. Defensivt plus för Charles McCoy och Kristian Franzén.

++ Carlos Ortuño S
+ Rashaa Dumas T, Adam Lindfors S, O-line S

Domare: Team Kåre Jansson +++